Menstruationscykeln

Diagram �ver menscykeln. Uppifr�n och ner: �ggmognad, kroppstemperatur, hormonbalans, livmoderslemhinnans tillv�xt.

Menstruationscykeln eller vardagligare menscykeln (av latinets mensis som betyder "m�natlig") �r en serie �terkommande fysiologiska f�r�ndringar i kvinnans kropp, som har med f�ruts�ttningarna f�r att f� barn att g�ra och styrs av hormonerna �strogen och progesteron. Mellan pubertet och �verg�ngs�ldern g�r kvinnor igenom ungef�r en menstruationscykel per m�nad. Menstruationscykeln manifesterar sig tydligast genom menstruationen, och cykeln r�knas b�rja med f�rsta dagen av en menstruation.

F�rutom m�nniskor har bara vissa apor, en fladdermusart och elefantn�bbmusen en menstruationscykel d�r livmoderslemhinnan st�ts ut som en bl�dning. Hos andra d�ggdjur s� tas livmoderslemhinnan upp av kroppen. Man kan allts� s�ga att menstruationen �r osynlig hos dessa djur, och f�ljaktligen s�ger man inte att de har en menstruationscykel utan en brunstcykel.

F�rlopp

Under �strogenfasen byggs slemhinnelagret p� livmoderns insida, endometriet, upp f�r att kunna ta emot ett �gg. Efter 10-14 dagar �r slemhinnorna f�rdigutvecklade och �ggstocken sl�pper i v�g ett �gg som vandrar ner till livmodern genom �ggledarna samtidigt som progesteronfasen inleds och livmoderslemhinnan f�rbereds f�r en eventuell graviditet s� att ett befruktat �gg ska kunna implanteras i livmoderv�ggen. Om s� inte sker, st�ter livmodern bort slemhinnan och en ny menscykel b�rjar. Bortst�tandet av slemhinnan kallas menstruation eller bara mens, och ger upphov till mensblodet. Detta best�r av livmoderslemhinnan och blodrester, och best�r allts� inte av blod av samma sammans�ttning som i blod�drorna. Om �gget d�remot blir befruktat och implanteras i livmoderslemhinnan b�rjar �gget producera progesteron, vilket hindrar att slemhinnan st�ts bort s� kroppen beh�ller slemhinnan och det befruktade �gget.

S� kallade s�kra perioder syftar p� de tidpunkter d� ett samlag inte borde kunna leda till graviditet. �gget kan befruktas bara d� det lossnat och �r p� v�g genom �ggledaren mot livmodern, men spermierna �verlever en tid (upp till fem dagar), varf�r graviditet �r mest sannolikt vid samlag n�got f�re �gglossningen. Genom att kontrollera faktorer s�som morgontemperatur, slidsekret och menscykel kan den b�sta tiden f�r en kvinna att bli gravid r�knas ut. S�kra perioder kan ocks� anv�ndas som preventionsmetod med varierande s�kerhet.

Sekret

I livmoderhalskanalen finns h�ligheter, kryptor, som, p� grund av hormon- och till viss del nervp�verkan, bildar olika typer av slem, eller sekret. I dag har fyra olika grundtyper identifierats, vilka har f�tt ben�mningarna G, L, S och P.

Under dagarna n�rmast mensens slut, dominerar ett hormon som heter progesteron. Progesteron stimulerar G-kryptor att bilda G-sekret som �r tjockt, tr�gflytande och ogenomtr�ngligt f�r spermier. G-sekretet rinner inte ut ur livmoderhalskanalen utan stannar som en ”propp” i den. Efter mens finns ofta några torra dagar och ingen flytning att se eller känna. Under de här dagarna är östrogennivåerna låga.

När mensen är slut påverkar hormonerna FSH (follikelstimulerande hormon, follikel = äggblåsa) och LH (luteiniserande hormon, luteus = gulkropp) äggstocken till att mogna ut äggblåsor till ägg. Fler blåsor börjar mognadsprocessen men det är bara ett, eller två (tvåäggstvillingar), mycket ovanligt med tre eller fler, som mognar fullt ut.

När ägget växer i äggstocken stimuleras kroppen att bilda hormonet östrogen allt mer stigande nivå. Östrogen påverkar L- och S-kryptorna i livmoderhalskanalen vilka svarar med att bilda det sekret som är livsviktigt för spermiernas överlevnad och transport till livmodern och det väntande ägget. Vid låga nivåer östrogen stimuleras L-kryptor. De bildar ett segt, tråddragande sekret. En våt och klibbig känsla upplevs i underlivet. När östrogenet nått högre nivåer stimuleras också S-kryptorna. De bildar ett tunnare, klart, lättrinnande och tråddragande sekret. En våt och hal förnimmelse upplevs. Allt eftersom ägget växer och östrogenet stiger, ökar mängden sekret och känslan av våthet.

Ett och ett halvt dygn innan ägglossning sker sjunker östrogenet abrupt, samtidigt kommer en snabb tillfällig stegring av en typ av stresshormon som heter noradrenalin. När detta händer stimuleras P-kryptorna. De bildar P-sekret som har till uppgift att ”låsa upp” L-sekretet för att spermierna som väntat i L-kryptorna ska kunna simma vidare till ägget. Här upplevs en mycket våt och hal känsla i underlivet. Detta är peak-day, den sista dagen med fruktsamt sekret, fruktsamhetstoppen. Sannolikheten att befruktning sker är störst den här dagen.

Förekomst

Kvinnans första menstruation "menarchen" inträffar vanligen när man är 10-16 år, men kan ibland komma så tidigt som vid 8 eller så sent som 17 års ålder. Den sista menstruationen inträffar vanligen någonstans mellan 45 och 55 års ålder. Avvikelser från det regelbundna menstruationsmönstret kan inträffa exempelvis hos kvinnor som har liten mängd kroppsfett, såsom hårt tränande idrottskvinnor eller anorektiker, men det kan även vara ärftligt. Det är också fullt möjligt att få mens utan att ha ägglossning. I sådana fall är menstruationerna ofta oregelbundna. Tidigare ansågs det att oregelbundna menstruationer hos kvinnor var något onormalt som måste utredas, men idag ser man det sällan som ett problem såvida inte kvinnan önskar bli gravid.

Menscykeln räknas oftast från blödningarnas första dag. Den genomsnittliga menscykeln är 28 dagar, men tiden varierar från individ till individ.

Bland kvinnor som lever tätt tillsammans, finns en tendens hos menstruationen att synkronisera sig något. McClintockeffekten beskrevs först 1971, och förklarades 1998 som troligen styrt av feromoner. Vidare forskningar har dock ifrågasatt att sådan synkronisering existerar.

Mensskydd

Det finns en rad mensskydd, både engångs- och flergångsartiklar.

Exempel på mensskydd är bland annat följande:

• Binda
• Tampong
• Trosskydd (vanligare vid flytningar)
• Menskopp
• Menssvamp/ naturtampong

Problem vid mens

• Mensvärk och kramper är vanliga problem som kan lindras med värme, värktabletter och motion. Kraftiga menssmärtor kan bero på endometrios.
• Matsmältningsbesvär, som lös mage eller diarré kan utlösas av kramperna. Även här kan värme, i synnerhet varma bad, ha en avslappnande och lindrande effekt.
• Värme och fukt på grund av för täta mensskydd kan orsaka svampinfektion i underlivet hos känsliga kvinnor.
• PMS eller PMDD kan vara ett problem hos vissa kvinnor före menstruationen.
• Allergiska besvär kan förvärras före och under mensen.
• Blödningsrubbningar som exempelvis amenorré (utebliven mens) förekommer och kan bland annat bero på underliggande hormonell sjukdom.

Positiva effekter vid mens

• På grund av hormonbalansen i kroppen anses fysisk träning ha bättre effekt under mensen än under andra perioder av menstruationscykeln.
• Lindriga underlivsbesvär såsom klåda och lättare svampinfektioner kan (om täta mensskydd undviks) avta under mensen då mensvätskan i viss mån tar med sig irriterande ämnen samt svamp- eller bakteriekulturer ut ur slidan.

Se även

• Graviditet
• Menstruationspsykos

Externa länkar

• Om mens på säkraresex.se