Hoppa till innehållet

Norman F. Ramsey

Från Wikipedia
Norman F. Ramsey Nobelpristagare i fysik 1989
Född27 augusti 1915[1][2][3]
Washington[4][5][6], USA
Död4 november 2011[7][8][9] (96 år)
Wayland, USA
Medborgare iUSA[10][11][12]
Utbildad vidUniversitetet i Cambridge, [13]
Leavenworth High School,
Columbia University, filosofie doktor,
SysselsättningFysiker, universitetslärare, kärnfysiker[14]
ArbetsgivareColumbia University
University of Michigan
Carnegie Institution for Science (1940–1940)
University of Illinois at Urbana-Champaign (–1940)[15]
Harvard University (1947–1986)[13]
Politiskt parti
Demokratiska partiet
FöräldrarNorman F. Ramsey
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1954)[16]
Ernest Orlando Lawrence-priset (1960)[17]
Davisson–Germer-priset för atomfysik eller ytkemi (1974)[18]
IEEE Medal of Honor (1984)[19]
I. I. Rabi Award (1985)[20]
Rumford-priset (1985)[21]
Oersted-medaljen (1988)[22]
National Medal of Science (1988)
Nobelpriset i fysik (1989)[23][24]
Dirac-medaljen (1990)[25]
Einstein-priset för laserforskning (1993)
Vannevar Bush Award (1995)[26]
Hedersdoktor vid Harvard University (2006)[27]
Medlem av American Physical Society
John Jay Award
Redigera Wikidata
Norman Ramsey (v�nster), Francis Perrin (mitten) och Robert R. Wilson (h�ger), 1970.
Norman Foster Ramsey (h�ger) med atombomben Little Boy, 1945.

Norman Foster Ramsey, Jr., f�dd 27 augusti 1915 i Washington, D.C., d�d 4 november 2011 i Wayland, Massachusetts,[28] var en amerikansk nobelpristagare i fysik �r 1989. Han tilldelades priset med motiveringen "f�r uppfinningen av metoden med separerade oscillerande f�lt och dess anv�ndning i v�temasern och andra atomklockor".

Han tilldelades halva prissumman. Andra halvan delades av amerikanen Hans G. Dehmelt och tysken Wolfgang Paul.

Ramsey studerade fysik vid Columbia University i New York. Han fick sin doktorsexamen d�r 1940. Han tog ocks� en doktorsexamen vid University of Cambridge 1954. Fr�n 1947 har han undervisat vid Harvard University och �r sedan 1966 Higgins professor i fysik d�r.

1949 utformade Ramsey en metod att studera atomer genom att uts�tta dem f�r tv� separerade oscillerande elektromagnetiska f�lt. De interferensm�nster som d� upptr�dde gav m�jlighet att med avsev�rt �kad precision studera atomernas egenskaper. En sidoeffekt av metoden var att atomernas sv�ngningar i de elektromagnetiska f�lten kunde anv�ndas till att m�ta tid med oerh�rd precision. Denna teknik har utnyttjats vid konstruktion av cesiumatomur. P� 1950-talet deltog Ramsey i utvecklingen av v�temasern, en mikrov�gsstr�lande sl�kting till lasern.

K�llor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Encyclop�dia Britannica, Encyclop�dia Britannica Online-ID: biography/Norman-Foster-Ramseytopic/Britannica-Online, l�st: 9 oktober 2017.[k�lla fr�n Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6fr000f, l�s online, l�st: 9 oktober 2017.[k�lla fr�n Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 80025230, l�s online, l�st: 9 oktober 2017.[k�lla fr�n Wikidata]
  4. ^ Norman Ramsey dies at 96; Nobel winner's work led to MRI machines (p� engelska), Los Angeles Times, 9 november 2011, l�s online.[k�lla fr�n Wikidata]
  5. ^ David Wineland, Norman Ramsey (1915-2011)., vol. 480, 7376, Nature, 7 december 2011, s. 182, 10.1038/480182A, PubMed-ID: 22158235, l�s online.[k�lla fr�n Wikidata]
  6. ^ Physicist's research led to the atomic clock and a Nobel prize (p� engelska), The Sydney Morning Herald, 14 november 2011, l�s online.[k�lla fr�n Wikidata]
  7. ^ Norman Ramsey Dies at 96; Work Led to the Atomic Clock (p� engelska), The New York Times, 6 november 2011, l�s online.[k�lla fr�n Wikidata]
  8. ^ Week ending Saturday, November 5, 2011, Life In Legacy (p� engelska), l�s online.[k�lla fr�n Wikidata]
  9. ^ l�s online, Encyclop�dia Britannica .[k�lla fr�n Wikidata]
  10. ^ l�s online, www.nndb.com .[k�lla fr�n Wikidata]
  11. ^ l�s online, www.nndb.com .[k�lla fr�n Wikidata]
  12. ^ NNDB, NNDB person-ID: 028/000099728.[k�lla fr�n Wikidata]
  13. ^ [a b] Norman Foster Ramsey, Jr. (p� engelska), The Harvard Gazette, 16 juli 2015, l�s online, l�st: 26 augusti 2017.[k�lla fr�n Wikidata]
  14. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20201087541, l�st: 19 december 2022.[k�lla fr�n Wikidata]
  15. ^ 1940.[k�lla fr�n Wikidata]
  16. ^ National Military Establishments and the Advancement of Science and Technology: Studies in 20th Century History (p� engelska), l�s online, l�st: 27 augusti 2017.[k�lla fr�n Wikidata]
  17. ^ l�s online, science.osti.gov .[k�lla fr�n Wikidata]
  18. ^ Davisson-Germer Prize in Atomic or Surface Physics, American Physical Society, l�s onlinel�s online, l�st: 6 oktober 2018.[k�lla fr�n Wikidata]
  19. ^ l�s online, www.ieee.org .[k�lla fr�n Wikidata]
  20. ^ l�s online, ieee-uffc.org .[k�lla fr�n Wikidata]
  21. ^ l�s online, www.amacad.org .[k�lla fr�n Wikidata]
  22. ^ l�s online, www.aapt.org , l�st: 16 maj 2019.[k�lla fr�n Wikidata]
  23. ^ The Nobel Prize in Physics 1989, Nobelprize.org (p� engelska), Nobelstiftelsen, l�s online, l�st: 3 februari 2021.[k�lla fr�n Wikidata]
  24. ^ Table showing prize amounts (p� engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, l�s online, l�st: 3 februari 2021.[k�lla fr�n Wikidata]
  25. ^ l�s online, www.science.unsw.edu.au , l�st: 16 maj 2019.[k�lla fr�n Wikidata]
  26. ^ Vannevar Bush Award Recipients (p� engelska), National Science Board, l�s online, l�st: 16 maj 2019.[k�lla fr�n Wikidata]
  27. ^ läs online, www.harvard.edu , läst: 16 maj 2019.[källa från Wikidata]
  28. ^ The New York Times - Norman Ramsey Dies at 96; Work Led to the Atomic Clock

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Manhattanprojektet
AnläggningarThe rising mushroom cloud from the Nagaskai "Fat Man" bomb, August 9, 1945
Administratörer
Forskare
Operationer
Vapen
Se även
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Norman_F._Ramsey&oldid=55824219”