Polisen i USA
Polisv�sendet i USA �terspeglar landets konstitution och st�llning som en f�rbundsstat. I likhet med uppdelningen mellan federala domstolar och delstatliga domstolar samt mellan federala �klagare och delstatliga �klagare finns det �ven en uppdelning mellan polisorganisationer som h�rleder sin myndighetsut�vning och r�ttsliga grund fr�n den federala statsmakten (engelska: Federal government) respektive delstatsstyret (engelska: State government).
Polismyndigheter tillh�rande den federala statsmakten ansvarar f�r att bek�mpa de federala brott som beg�s inom ramen f�r varje myndighets fastst�llda ansvarsomr�de. Det finns ungef�r 65 olika federala polismyndigheter. Varje delstat lagstiftar om sin egen stats polisorganisation. Inom de flesta delstater finns det poliser p� central delstatlig niv� (statspolis), countyniv� och lokal niv� (kommunal polis). De allra flesta poliser i USA verkar inom den delstatliga jurisdiktionens omr�de.[1]
�r 2004 fanns det ungef�r 836 000 poliser i USA. Av dessa tillh�rde ca 104 000 federala poliser de 65 olika federala polismyndigheterna, medan ca 732 000 poliser var anst�llda vid delstatliga och lokala polismyndigheter.[2]
Federal jurisdiktion
[redigera | redigera wikitext].jpg)
* F�rteckning �ver federala polismyndigheter i USA
Det fanns 104 000 federala poliser i USA �r 2004. De viktigaste federala polismyndigheterna sorterar under justitiedepartementet och inrikess�kerhetsdepartement. Titeln specialagent (engelska: Special Agent) f�rekommer inom Federal Bureau of Investigation och flera andra federala brottsbek�mpande myndigheter d�r ut�varen har fullst�ndiga polisi�ra befogenheter men inte b�r uniform med gradbeteckningar.
- Federal Bureau of Investigation (FBI), federal polismyndighet med ett generellt ansvar f�r federala brottsutredningar i de fall annan specifik myndighet saknas. Deras jurisdiktion omfattar allvarliga brott som terrorism, spioneri, organiserad brottslighet, seriemord, kr�nkningar av medborgerliga r�ttigheter och korruption.[3] FBI driver �ven polisdatabaserna i National Crime Information Center (NCIC) som m�jligg�r informationsutbyte mellan samtliga polismyndigheter i USA.[3]
- Drug Enforcement Administration (DEA), den federala narkotikapolisen.
- U.S. Marshals Service (USMS), en federal polismyndighet med ansvar f�r person- och skalskyddet av federala domstolar samt verkst�llande av deras beslut, att finna och gripa efterlysta personer samt rymlingar fr�n b�de federala och delstatliga f�ngelser.[4] De ansvarar �ven f�r transport av federala och delstatliga f�ngar (Justice Prisoner and Alien Transportation System), f�rverkande av federala brottslingars egendom och f�r det federala vittnesskyddsprogramet.[4] U.S. Marshals har funnits �nda sedan 1789 och f�rekommer d�rf�r rikligt i V�stern-genren.[4]
- Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives (ATF), den federala alkohol-, tobaks-, vapen- och spr�ng�mnespolisen.
- United States Customs and Border Protection (CBP), den amerikanska tull- och gr�nsbevakningen.[5]
- United States Border Patrol (USBP), den amerikanska gr�nsbevakningen som bevakar landgr�nserna mot Kanada och Mexiko �r en separat organiserad polisk�r inom CBP.[5]
- United States Secret Service (USSS), federal polis med ansvar f�r personskyddet av presidenten och vicepresidenten samt bek�mpar falskmynteri.
- Immigration and Customs Enforcement (ICE), den amerikanska migrations- och tullkriminalen.[6]
- Federal Protective Service (FPS), ansvarar f�r ordning och s�kerhet inom de myndigheter vars fastigheter f�rvaltas av den federala byggnadsstyrelsen, General Services Administration (GSA)[7], �r en avdelning av ICE.[8]
- Transportation Security Administration (TSA), s�kerhetskontroller p� inrikesflyget.
- Federal Air Marshal Service (FAMS), en federal polismyndighet som skyddar och uppr�tth�ller ordningen ombord p� kommersiella flygplan.
Den amerikanska kustbevakningen (U.S. Coast Guard) sorterar �ven under detta departement och har polisi�ra befogenheter, men r�knas inte alltid som en renodlad polismyndighet d� den �r milit�rt organiserad och �ven har ansvar f�r sj�r�ddning.
�vrig federal polis
[redigera | redigera wikitext]
- D� federala byggnader och anl�ggningar �r federalt omr�de, d�r den delstatliga och lokala polisen saknar befogenhet - eller har konkurrerande befogenheter med den delstatlig jurisdiktionen[9] - har n�stan alla federala f�rvaltningsmyndigheter, som inte anv�nder sig av FPS:s tj�nster (se ovan), egna polisk�rer f�r att uppr�tth�lla ordning och s�kerhet. Som exempel kan n�mnas United States Mint Police, det amerikanska myntverkets polis[10] och U.S. Postal Police, det amerikanska postverkets ordningspolis.[11]
- M�nga federala myndigheter har ocks� egen kriminalpolis f�r att utreda brott som beg�s inom deras ansvarsomr�den. Som exempel kan n�mnas U.S. Postal Inspection Service, det amerikanska postverkets kriminalpolis[11] och Social Security Administration, Office of the Inspector General, har en brottsbek�mpande avdelning f�r att utreda socialf�rs�kringsbedr�gerier.[12] Dessa kriminalpoliser �r inga interna utredare bundna vid sina skrivbord, utan b�r polisbricka och vapen och har fullst�ndiga polisi�ra befogenheter, som att arrestera och f�rh�ra misst�nkta, gentemot b�de federala anst�llda och allm�nheten.[13]
- Vissa federala myndigheter f�rvaltar enorma glesbygdsomr�den. Dessa myndigheter har d� polisk�rer b�de f�r att uppr�tth�lla ordning och s�kerhet och f�r att utreda brott. Som exempel kan n�mnas U.S. Forest Service Law Enforcement, det federala dom�nverkets polis[14], Bureau of Land Management, Office of Law Enforcement and Security, det federala fastighetsverkets polis[15] och United States Park Police, nationalparkspolisen[16].
- USA:s f�rsvarsdepartement har ett stort antal civila polisk�rer f�r att uppr�tth�lla ordning och s�kerhet inom de baser och arsenaler som �r federalt omr�de. Som exempel kan n�mnas Pentagon Force Protection Agency, Rock Island Arsenal Law Enforcement and Security Directorate[17] och Fort Monmouth Police Department.[18] En annan uppgift �r att uppr�tth�lla den s�rskilda disciplin och strafflagstiftning som omfattar milit�r personal i federal tj�nst, Uniform Code of Military Justice (UCMJ). Varje milit�rdepartement har f�utom en uniformerad milit�rpolis (Army Military Police Corps, United States Air Force Security Forces) ocks� egna kriminalpolisenheter med fullst�ndiga polisi�ra befogenheter: United States Air Force Office of Special Investigations (AFOSI), Army Criminal Investigation Command (CID) samt Naval Criminal Investigative Service (NCIS).
- USA:s utrikesdepartement har Diplomatic Security Service (DSS) som ger livvaktsskydd �t utrikesministern och FN-ambassad�ren, utreder f�rfalskade pass och visum, samt ansvarar f�r s�kerheten p� amerikanska beskickningar runt om i v�rlden.
- B�de USA:s kongress och USA:s h�gsta domstol har av konstitutionella sk�l egna polisk�rer, United States Capitol Police [19] respektive Supreme Court of the United States Police.[20]
Delstatlig jurisdiktion
[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
Huvuddelen av alla poliser i USA h�rleder sina polisi�ra befogenheter fr�n delstatlig lagstiftning, oavsett om de ing�r i delstatens f�rvaltningsorganisation, countyts f�rvaltningsorganisation, eller i den stadskommunala f�rvaltningen.
En polisman �r i g�ngse amerikansk r�tt att beteckna som en Peace Officer: varje delstat har i sin egen lagstiftning en legaldefinition, liksom en katalog �ver vilka myndighetsf�retr�dare som inkluderas i begreppet samt deras laga befogenheter.[21][22] Poliser inom en delstat har i grunden samma polisi�ra befogenheter inom samma delstat, oavsett vilken polismyndighet de tj�nstg�r vid.
Den exakta titeln beror p� vilken myndighet som polismannen �r anst�lld hos. Exempelvis blir vederb�rande Trooper hos en State Police/Highway Patrol, deputy till en Sheriff, police officer vid en stadspolis eller ranger/warden vid Park Police.
I fiktion framst�lls ibland poliser som strikt begr�nsade till sin jurisdiktion, n�got som har en historisk bakgrund. Under 1900-talet har fr�gan om biljakter �ver delstatsgr�nser avgjorts i r�ttsfall i USA:s h�gsta domstol som inneb�r att en person p� flykt i tr�ngande fall (hot pursuit) och som korsar en delstatsgr�ns med bil, kan fortfarande efterf�ljs av samma poliser fr�n f�reg�ende delstat; �ven om prim�r jurisdiktion och formellt ansvar �verg�r vid delstatsgr�nsen, liksom beroende p� vilken policy som finns hos respektive polisk�r.[23]
Delstatspolis
[redigera | redigera wikitext]
Delstatspolis �r polisk�rer med delstats�vergripande befogenheter som direkt ing�r i delstatens f�rvaltningsorganisation.
Delstatspolisen har i allm�nhet uppgifter som ligger utanf�r polisen p� county eller stadskommunal niv�, som till exempel trafik�vervakning p� st�rre v�gar, ordning och s�kerhet f�r den lagstiftande f�rsamlingen, personskydd f�r guvern�ren och andra ledande befattningshavare i delstatsstyret, utbildning av personal fr�n mindre polismyndigheter utan egen polisutbildning och kriminaltekniskt bitr�de till andra polismyndigheter, men de har �ven �verlappande befogenheter med den kommunala polisen och stadspoliserna.
I tjugotre delstater kallas den delstatliga huvudpolismyndigheten f�r State Police. Huvudpolismyndigheten har d� ett allm�nt ansvar f�r att uppr�tth�lla ordning och s�kerhet inom delstaten. Bland dessa delstater finns Pennsylvania, Louisiana, New Jersey, Indiana, New Mexico, New York, Illinois, Maryland, Michigan, Virginia, Iowa, Connecticut, Massachusetts, Kentucky och West Virginia. I andra delstater har de delstatliga huvudpolismyndigheterna begr�nsade uppgifter och kallas Highway Patrol (exempelvis California Highway Patrol) eller State Bureau of Investigation (statskriminalpolis). Det finns delstatliga huvudpolismyndigheter i alla delstater utom Hawaii.
Det fanns 58 190 delstatliga poliser i 49 huvudpolismyndigheter �r 2004.[2] Vid sidan av de delstatliga huvudpolismyndigheterna finns det ett otal andra delstatspolismyndigheter med begr�nsade befogenheter, som jakt- och fiskepolis, sj�polis, universitetspolis etc. Statistiskt r�knas dessa till �vrig polis.
Polis p� countyniv�
[redigera | redigera wikitext]
Countyts storlek har betydelse f�r hur polisorganisationen ser ut. Los Angeles County, med 9 miljoner inv�nare, har naturligtvis en mer komplicerad polisi�r struktur �n Gunnison County i Colorado, med 14 000 inv�nare. Det fanns 175 000 poliser p� countyniv� i 3 067 polismyndigheter �r 2004.[2]
Sheriff Den vanligaste organisationsformen f�r amerikansk polis p� countyniv� �r, att en i allm�nna politiska val tillsatt sheriff �r chef f�r polismyndigheten. Varje delstat lagstiftar sj�lv om sheriffens befogenheter, utifr�n den federala konstitutionens yttre ramar. Beroende p� delstat kan dessa befogenheter kan vara av olika omfattning.
- Sheriffen har omfattande befogenheter. Sheriffmyndigheten �r en polismyndighet med fullst�ndigt polisi�rt ansvar inom kommunen. Sheriffen �r dessutom f�rest�ndare f�r de kommunala h�kten, d�r personer f�ngslas i v�ntan p� r�tteg�ng eller avtj�nar kortare f�ngelsestraff, samt f�r att transportera f�ngar. Sheriffen �r d�rtill styresman f�r tingshuset och ansvarar f�r ordning och s�kerhet vid r�tteg�ngar samt delgivning av st�mningar och �tal. Sheriffen �r f�r �vrigt chef f�r det lokala uts�kningsv�sendet (motsvarigheten till en svensk kronofogde) och ansvarar f�r indrivning och exekutiva auktioner. Uts�kningsuppgifterna kan dock i vissa jurisdiktioner utf�ras av andra �mbetsm�n kallade marshal eller constable.
- Sheriffen har begr�nsade polisi�ra befogenheter. Vid sidan om sina uppgifter som h�ktesf�rest�ndare, styresman f�r tingshuset och ansvarig f�r uts�kningsv�sendet, ansvarar sheriffen f�r ordnings- och utredningsverksamhet inom kommunen.
- Sheriffen har inga egentliga polisi�ra befogenheter, utan �r enbart h�ktesf�rest�ndare, styresman f�r tingshuset och ansvarig f�r uts�kningsv�sendet.
Countypolisk�r En ovanligare organisationsform f�r amerikansk polis p� countyniv�, �r att ha en s�rskild countypolis, som �r oberoende av sheriffen. Chefen f�r countypolisen �r d� en politiskt oberoende tj�nsteman. En polisk�r p� countyniv� kan ha olika befogenheter:
- Countypolisk�r med fullst�ndiga befogenheter. Countypolisen �r polismyndighet med fullst�ndigt polisi�rt ansvar inklusive ordnings- och kriminalpolis oberoende av kommunala gr�nser. Dessa f�rekommer huvudsakligen endast i urbana omr�den i de nord�stra delstaterna.
- Countypolisk�r med begr�nsade befogenheter. Countypolisen ansvarar f�r viss polisi�r ordnings- och utredningsverksamhet inom avgr�nsade omr�den, som till exempel enbart inom countyts glesbygdsomr�den.
- Countypolisk�r med inskr�nkta befogenheter. Countypolisen �r ordningspolis med sitt verksamhetsomr�de inskr�nkt till av countyt administrerade parker och anl�ggningar. Kan ibland ocks� ansvara f�r trafik�vervakning p� vissa v�gar.
Lokal polis
[redigera | redigera wikitext]_(7458260688).jpg)
�tta av tio amerikaner bor i st�der och f�r dem �r den lokala polisen den viktigaste polismyndigheten. Det �r vanligen den lokala polisen som rycker ut efter 911 samtal till gemene person som drabbats av brott.
Det fanns 445 000 lokala polism�n i 12 766 lokala polismyndigheter i USA �r 2000.[2] Den lokala polisen ing�r som en f�rvaltningsavdelning i den vanliga stadskommunala f�rvaltningen. De lokala polisk�rerna �r, oberoende av storlek, ytterst ansvarig inf�r en folkvald borgm�stare. I praktiken kan organisationen variera mycket mellan en lokal polisk�r f�r liten stad och polisk�ren f�r en storstad. Exempelvis har staden New Yorks lokala polisk�r, New York City Police Department (NYPD), �ver 44 000 polism�n anst�llda.
Polisk�rerna i storst�der har ofta en politiskt utn�mnd civil chef med polisi�ra befogenheter (engelska: Police Commissioner), ett slags borgarr�d/kommunalr�d f�r polisen, s�som �r fallet i New York.[24]
Alternativt s� kan en kollektiv styrelse (engelska: Police Commission) ut�va tillsyn och myndighet �ver den lokala polisen, s�som �r fallet f�r polisen i Los Angeles och San Francisco.[25][26]
Under den politiskt tillsatta ledningen finns i regel en erfaren yrkespolis som polischef, som varierande fr�n polisk�r till polisk�r, kan ha titeln Chief of Police eller Chief of Department.[27][24]
�vrig polis
[redigera | redigera wikitext].jpg)
Till �vrig polis med speciell jurisdiktion r�knas s�rskilda polisk�rer f�r universitet, kollektivtrafik, flygplatser, parker med mera, som utg�r egna polismyndigheter. Det fanns i hela USA, under �r 2004, 49 000 poliser i 1 481 polismyndigheter med speciell jurisdiktion.[2]
I Texas och i vissa andra delstater har constables och marshals (se ovan) vid sidan av sitt ansvar f�r uts�kningsv�sendet, �ven chefskap �ver en lokal polismyndighet som organisatoriskt ligger mellan county och kommunal niv�. Det fanns 2 300 poliser i 513 s�dana polismyndigheter �r 2004.[2]
Delstatliga och lokala polisk�rer efter antal polisanst�llda
[redigera | redigera wikitext]Nedan f�ljer en tabell �ver de femtio st�rsta delstatliga eller lokala polisk�rerna i USA, m�tt i antalet heltidsanst�lld personal med polisi�ra befogenheter, under 2008.
| Namn | Delstat | Antal polisanst�llda p� heltid | Not |
|---|---|---|---|
 New York City Police Department |
 New York |
36 023 | [28] |
 Chicago Police Department |
 Illinois |
13 354 | [28] |
 Los Angeles Police Department |
 Kalifornien |
9 727 | [28] |
 Los Angeles County Sheriff's Department |
Kalifornien |
9 461 | [28] |
 California Highway Patrol |
Kalifornien |
7 202 | [28] |
 Philadelphia Police Department |
 Pennsylvania |
6 624 | [28] |
| Cook County Sheriff's Office | Illinois |
5 655 | [28] |
| Houston Police Department |  Texas |
5 053 | [28] |
 New York State Police |
New York |
4 847 | [28] |
 Pennsylvania State Police |
Pennsylvania |
4 458 | [28] |
 Metropolitan Police Department of the District of Columbia |
 District of Columbia |
3 742 | [28] |
| Texas Department of Public Safety | Texas |
3 529 | [28] |
 Dallas Police Department |
Texas |
3 389 | [28] |
| Phoenix Police Department |  Arizona |
3 388 | [28] |
 Miami-Dade Police Department |
 Florida |
3 093 | [28] |
 New Jersey State Police |
 New Jersey |
3 053 | [28] |
 Baltimore Police Department |
 Maryland |
2 990 | [28] |
 Las Vegas Metropolitan Police Department |
 Nevada |
2 942 | [28] |
| Nassau County Police Department | New York |
2 732 | [28] |
 Suffolk County Police Department |
New York |
2 622 | [28] |
| Harris County Sheriff's Office | Texas |
2 558 | [28] |
 Massachusetts State Police |
 Massachusetts |
2 310 | [28] |
.png){kind=small} Detroit Police Department |
 Michigan |
2 250 | [28] |
 Boston Police Department |
Massachusetts |
2 181 | [28] |
 Riverside County Sheriff's Department |
Kalifornien |
2 147 | [28] |
| Illinois State Police | Illinois |
2 105 | [28] |
| San Antonio Police Department | Texas |
2 020 | [28] |
| Milwaukee Police Department |  Wisconsin |
1 987 | [28] |
 San Diego Police Department |
Kalifornien |
1 951 | [28] |
 San Francisco Police Department |
Kalifornien |
1 940 | [28] |
 Honolulu Police Department |
 Hawaii |
1 934 | [28] |
| Baltimore County Police Department | Maryland |
1 910 | [28] |
| Columbus Division of Police |  Ohio |
1 886 | [28] |
 Virginia State Police |
 Virginia |
1 873 | [28] |
 North Carolina State Highway Patrol |
 North Carolina |
1 827 | [28] |
 San Bernardino County Sheriff's Department |
Kalifornien |
1 797 | [28] |
 Orange County Sheriff's Department |
Kalifornien |
1 794 | [28] |
 Michigan State Police |
Michigan |
1 732 | [28] |
 Atlanta Police Department |
 Georgia |
1 719 | [28] |
| Charlotte-Mecklenburg Police Department | North Carolina |
1 672 | [28] |
 Port Authority of New York and New Jersey Police Department |
 NY & NJ |
1 667 | [28] |
 Jacksonville Sheriff's Office |
Florida |
1 662 | [28] |
 Broward County Sheriff's Office |
Florida |
1 624 | [28] |
 Cleveland Division of Police |
Ohio |
1 616 | [28] |
 Florida Highway Patrol |
Florida |
1 606 | [28] |
 Indianapolis Metropolitan Police Department |
 Indiana |
1 582 | [28] |
 Prince George's County Police Department |
Maryland |
1 578 | [28] |
 Ohio State Highway Patrol |
Ohio |
1 560 | [28] |
| Memphis Police Department |  Tennessee |
1 549 | [28] |
| Denver Police Department |  Colorado |
1 525 | [28] |
Indianpolis
[redigera | redigera wikitext]Polisverksamheten p� indianreservaten �r ett komplicerat n�tverk av �verlappande befogenheter. Brottets sv�righetsgrad, f�r�varens ras och var brottet har beg�tts best�mmer vilken polismyndighet eller vilka polismyndigheter, p� federal, delstatlig, lokal, eller indiansk niv�, som har befogenhet att ingripa.[29] Huvudregeln �r att brott beg�ngna av icke-indianer mot indianer p� ett reservat faller under federal jurisdiktion, grova brott av en indian mot en annan indian p� ett reservat �r ocks� ett federalt brott, medan mindre grova brott av en indian mot en annan indian p� ett reservat faller under indiansk jurisdiktion och brott beg�ngna av icke-indianer mot icke-indianer p� ett reservat faller under delstatlig jurisdiktion.[30]
- Indiannationernas egen polis kan bara ingripa mot indianer och utreda brott som indianer har beg�tt mot indiansk lagstiftning.[31] Dessa befogenheter omfattar bara s�dana indianer som tillh�r den stam eller nation som bor p� reservatet. Indianer fr�n andra nationer som vistas p� reservatet �r inte underkastad denna jurisdiktion[32] Det fanns 2 303 poliser i 171 indianska polismyndigheter �r 2000.[33] Som exempel kan n�mnas Oneida Indian Nation Police[34], i delstaten New York och Umatilla Tribal Police Department[35] i delstaten Oregon.
- Indianbyr�n (BIA) handhar den grundl�ggande polisverksamheten p� reservaten och har tillsammans med FBI huvudansvaret f�r att utreda federala brott beg�ngna p� dessa.[36] Ordningspolisen lyder under indianagenten p� varje reservat, medan brottsutredningr genomf�rs av kriminalpoliser tillh�riga BIA:s Office of Law Enforcement Services.[37]
- FBI utreder, genom sin Indian Country Unit, framf�rallt mord, �vergrepp mot barn, grov misshandel, narkotika- och g�ngrelaterade brott, korruption och bedr�geri mot federala eller indianska myndigheter, brott mot spellagstiftningen samt egendomsbrott.[38]
- Andra federala polismyndigheter, som DEA och ATF med flera, utreder �ven federala brott beg�ngna p� indianreservaten.[36]
- Alaska, Kalifornien, Minnesota, Nebraska, Oregon och Wisconsin har genom kongresslagstiftning, med undantag f�r vissa reservat, f�tt jurisdiktion �ver brott som beg�s av indianer p� indianreservaten inom dessa delstaters omr�den.[32]
Se �ven
[redigera | redigera wikitext]- Amerikansk r�tt
- Borgen (straffprocess)
- COPS
- Delstatlig domstol i USA
- Federal Law Enforcement Training Centers
- Federal �klagare i USA
- Federala brott i USA
- Los Angeles Police Department
- Chicago Police Department
- New York City Police Department
- Metropolitan Police Department of the District of Columbia
- Mirandavarningen
- Prisjägare
- Program 1033
- USA:s delstaters högsta domstolar
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070718073812/http://polis.osce.org/countries/details?item_id=69. Läst 3 mars 2009. 2009-03-03
- ^ [a b c d e f] U.S. Department of Justice, Bureau of Justice Statistics, Law Enforcement Statistics, Summary Findings ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061002175933/http://www.ojp.gov/bjs/lawenf.htm. Läst 23 maj 2007. 2009-03-05
- ^ [a b] ”Federal Bureau of Investigation” (på engelska). United States Government Manual. https://www.usgovernmentmanual.gov/Agency?EntityId=2mZhVwTmt9s=&ParentEId=3jAPUb4n5pE=&EType=F2blCKa+e1g=. Läst 13 september 2021. ”The Federal Bureau of Investigation (FBI) is the Department of Justice's principal investigative arm. It is primarily charged with gathering and reporting facts, locating witnesses, and compiling evidence in cases involving Federal jurisdiction. It also provides law enforcement leadership and assistance to State and international law enforcement agencies. The FBI was established in 1908 by the Attorney General, who directed that Department of Justice investigations be handled by its own staff. The Bureau is charged with investigating all violations of Federal law except those that have been assigned by legislative enactment or otherwise to another Federal agency. Its jurisdiction includes a wide range of responsibilities in the national security, criminal, and civil fields. Priority has been assigned to areas such as counterterrorism, counterintelligence, cybercrimes, internationally and nationally organized crime and drug-related activities, and financial crimes. The FBI also offers cooperative services to local, State, and international law enforcement agencies. These services include fingerprint identification, laboratory examination, police training, the Law Enforcement Online communication and information service for use by the law enforcement community, the National Crime Information Center, and the National Center for the Analysis of Violent Crime.”
- ^ [a b c] ”United States Marshals Service” (på engelska). United States Government Manual. https://www.usgovernmentmanual.gov/Agency?EntityId=lkRFONvtevY=&ParentEId=3jAPUb4n5pE=&EType=F2blCKa+e1g=. Läst 13 september 2021.
- ^ [a b] http://polis.osce.org/countries/details.php?item_id=69#Country_Profile_Section_342 Arkiverad 23 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
- ^ http://polis.osce.org/countries/details.php?item_id=69#Country_Profile_Section_343 Arkiverad 23 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 april 2009. https://web.archive.org/web/20090412135937/http://www.gsa.gov/Portal/gsa/ep/channelView.do?pageTypeId=17109&channelPage=%2Fep%2Fchannel%2FgsaOverview.jsp&channelId=-24392. Läst 8 april 2009. 2009-03-03
- ^ http://www.ice.gov/about/index.htm 2009-03-03
- ^ http://www.civil-liberties.com/pages/report.html 2009-03-03
- ^ http://www.usmint.gov/about_the_mint/mint_police/index.cfm?flash=yes Arkiverad 25 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2008. https://web.archive.org/web/20081218215449/http://postalinspectors.uspis.gov/aboutus/mission.aspx. Läst 3 mars 2009. 2009-03-03
- ^ http://www.ssa.gov/oig/ 2009-03-03
- ^ "As federal law enforcement agents, postal inspectors carry firearms, serve warrants and subpoenas, and possess the power of arrest" http://www.ncjrs.gov/pdffiles1/ojjdp/216857.pdf 2009-03-03
- ^ http://www.fs.fed.us/lei/2009-0303[död länk]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090305011513/http://olesem.doi.gov/jobs/bureaus/blm.html. Läst 3 mars 2009. 2009-03-03
- ^ http://www.nps.gov/uspp/ 2009-03-03
- ^ http://www.bmpcoe.org/bestpractices/internal/ria/ria_59.html Arkiverad 20 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
- ^ "The Fort Monmouth Police Department, under the Office of the Provost Marshal, provides a full array of law enforcement services to the entire Fort Monmouth community. The police department is comprised of both Military Police and Department of Defense Officers." http://www.globalsecurity.org/military/facility/fort-monmouth.htm 2009-03-03
- ^ http://www.uscapitolpolice.gov/home.php Arkiverad 3 september 2009 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-05
- ^ http://www.slate.com/id/2099853/ 2009-03-05
- ^ ”CHAPTER 4.5. Peace Officers 830 - 832.19” (på engelska) (California Penal Code). leginfo.legislature.ca.gov. Kaliforniens delstatslegislatur. https://leginfo.legislature.ca.gov/faces/codes_displayText.xhtml?lawCode=PEN&division=&title=3.&part=2.&chapter=4.5.&article=. Läst 6 september 2022.
- ^ ”Tex. Code Crim. Proc. art. 2.12” (på engelska). Texas Code of Criminal Procedure. casetext.com. https://casetext.com/statute/texas-codes/code-of-criminal-procedure/title-1-code-of-criminal-procedure/chapter-2-general-duties-of-officers/section-212-who-are-peace-officers. Läst 6 september 2022.
- ^ ”Restrictive Policies for High-Speed Police Pursuits” (på engelska). www.ojp.gov. Office of Justice Programs, U.S. Department of Justice. 1990. https://www.ojp.gov/pdffiles1/Digitization/122025NCJRS.pdf. Läst 12 april 2024.
- ^ [a b] ”Leadership” (på engelska). www.nyc.gov. New York City Police Department. https://www.nyc.gov/site/nypd/about/leadership/leadership-landing.page. Läst 12 april 2024.
- ^ ”Function and Role of the Board of Police Commissioners” (på engelska). www.lapdonline.org. Los Angeles Police Department. https://www.lapdonline.org/police-commission/function-and-role-of-the-board-of-police-commissioners/. Läst 12 april 2024.
- ^ ”Police Commission” (på engelska). www.sf.gov. City and County of San Francisco. https://www.sf.gov/departments/police-commission. Läst 12 april 2024.
- ^ ”Office of the Chief of Police” (på engelska). www.lapdonline.org. Los Angeles Police Department. https://www.lapdonline.org/office-of-the-chief-of-police/. Läst 12 april 2024.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax] Reeves, Brian A. (2011). ”Census of State and Local Law Enforcement Agencies, 2008” (på engelska) (Fifty largest state and local law enforcement agencies, by number of full-time sworn personnel, 2008). bjs.ojp.gov. Bureau of Justice Statistics. sid. 14. https://bjs.ojp.gov/sites/g/files/xyckuh236/files/media/document/csllea08.pdf. Läst 24 juni 2024.
- ^ U.S. Department of Justice, "Tribal Justice and Safety in Indian Country" ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090713075334/http://www.tribaljusticeandsafety.gov/le_overview.htm. Läst 5 mars 2009. 2009-03-05
- ^ Michael J. Bulzomi, "Indian Tribal Sovereignty", FBI Law Enforcement Bulletin June 2001 https://archive.is/20120525115108/findarticles.com/p/articles/mi_m2194/is_6_70/ai_76737662/pg_3
- ^ Oliphant v. Suquamish Indian Tribe, 435 U.S. 191, 98 S.Ct. 1011, 55 L.Ed.2d 209 (1978)2009-03-05
- ^ [a b] Bulzomi 2001, a.a.
- ^ United States Department of Justice, Bureau of Justice Statistics, "Tribal Law Enforcement, 2000" ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090126235136/http://www.ojp.usdoj.gov/bjs//pub/pdf/tle00.pdf. Läst 5 mars 2009. 2009-03-05
- ^ "Oneida Indian Nation Police. A Sovereign Nation Police Force." ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090307202147/http://www.oneidaindiannation.com/about/programs/nationservices/27235064.html. Läst 5 mars 2009. 2009-03-05
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090321050121/http://www.umatilla.nsn.us/utpd.html. Läst 5 mars 2009. 2009-03-05
- ^ [a b] http://indian.senate.gov/public/_files/PatRagsdaletestimony00.pdf Arkiverad 21 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-05
- ^ Electronic Code of Federal Regulations Title 25: Indians, PART 12—INDIAN COUNTRY LAW ENFORCEMENT http://ecfr.gpoaccess.gov/cgi/t/text/text-idx?c=ecfr&rgn=div5&view=text&node=25:1.0.1.2.6&idno=25#25:1.0.1.2.6.1.1.1 Arkiverad 4 december 2011 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-05
- ^ Federal Bureau of Investigation, "Indian Country Crime" https://web.archive.org/web/20040702074022/http://www.fbi.gov/hq/cid/indian/background.htm 2009-03-05
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Statistik över polisen i USA - Bureau of Justice Statistics webbplats (engelska)