Temporallob

Temporalloben visas i gr�n f�rg p� bilden.

Temporallob, tinninglob eller lobus temporalis �r en av de fyra st�rre hj�rnloberna i den cerebrala barken hos d�ggdjur. Den fyller huvudsakligen funktioner relaterade till h�rsel och i semantik b�de i tal och syn. Temporalloben inneh�ller hippocampus och �r d�rf�r �ven involverad �ven i minnesbildningen. Temporal refererar till tinningarna.

Anatomi

Temporalloben sitter p� sidan av varje hj�rnhalva, likt tummen i en knuten n�ve.

Animation som visar temporallobens placering i ett kranium.

Temporalloberna f�rdelar sig p� s� vis att det finns en f�r varje hj�rnhalva, s�ledes en h�ger och en v�nster. De �r b�da lokaliserade under den laterala f�ran, �ven kallad sidof�ran, och kan vidare liknas med den placering en tumme har om den s�tts p� utsidan av en st�ngd n�ve (Se bild). Temporallobens struktur inkluderar det limbiska systemet, amygdala, Wernickes omr�de, det prim�ra h�rselcentrat samt hippocampus. Ut�ver det har den neuronala n�tverk till och fr�n hela hj�rnan. Faktum �r att dess interna n�tverk �r v�ldigt starkt, med b�de afferenta projektioner fr�n sinnessystemet samt efferenta projektioner till parietala och frontal associerade omr�den, det limbiska system och de basala ganglierna. De b�da temporalloberna binds fr�mst samman av corpus callosum, �ven kallad hj�rnbalken. Tinningloben kan delas in i fyra funktionella zoner: auditiva processer, visuella processer, emotioner och spatial navigation samt objekt minne.

N�gra olika "v�gar" f�r informationsfl�det

• En hierarkisk sensorisk v�g: Den h�r v�gen �r till f�r igenk�nnandet av stimulus. H�rigenom kommer information fr�n det prim�r och sekund�ra h�rselcentral och de visuella omr�dena, de kommer d� till temporalloben. Det �r dock viktigt att komma ih�g att denna v�g egentligen �r tv� parallella v�gar d�r det auditiva och det visuella �r separerade fr�n varandra.

• En bakre auditiv v�g: Detta n�tverk best�r av projektioner fr�n h�rselomr�dena till den bakre parietala barken. Det �r �ven troligt att denna v�g spelar en stor roll i att uppt�cka och uppdatera om det spatiala l�get genom auditiva impulser.
• Den polymodala g�ngv�gen: H�r finns en m�ngd parallella projektioner fr�n de visuella och auditiva associationsomr�dena som senare d� skickas till de polymodala regionerna. Denna v�g ska troligtvis vara underliggande n�gon stimulus kategorisering.
• En mittre temporal projektion: Denna �r v�ldigt viktig f�r l�ngtidsminnet d� den skickar information f�rst fr�n de visuella och auditiva omr�dena till den mittre temporala barken innan det slussas vidare till antingen hippocampus eller amygdala, eventuellt till b�da. Om denna v�g uts�tts f�r skada skulle det resultera i stor disfunktionalitet i hippocampus aktivitet.
• En frontallobs projektion: Den h�r serien av parallella projektioner �r n�dv�ndig f�r m�nga aspekter av r�relsekontroll, korttidsminnet och affekter. Den g�r s�ledes �nd� fr�n temporallobernas omr�den till frontalloben.

Alla dessa v�gar spelar i sin tur stor roll i temporallobernas olika funktioner.

Funktion

Temporalloberna har flera olika funktionsomr�den, h�r f�ljer n�gra av dem:

Ljud- och spr�k relaterade funktioner:

- Denna lob �r en v�ldigt effektiv mottagare av ljudinformation fr�n det auditiva omr�det, ovan n�mns det hur denna information letar sig hit. Det ska �ven vara diskuterat att den v�nstra tinningloben �r den som analyserar och tolkar spr�kljud medan den h�gra skall analysera musikljud.

- D� Wernickes omr�de �r placerat i tinningloberna �r det h�r som hj�rnan skall f�rst� spr�k, b�de det vi l�ser och det vi h�r.

Minnesregistrering:

- Hippocampus st�r f�r inl�rning och att f�rbereda minneslagring f�r l�ngtidsminnet. Den spelar �ven en stor roll i att organisera minnet av objekt i tid och rum.

Reaktionsskapande och analysering av omv�rlden:

- Amygdala bidrar med emotionskryddningen av sensoriska inmatningen och minnen genom att kontrollera samt utl�sa k�nslom�ssiga reaktioner. Ofta som respons p� olika sinnesintryck, s�rskilt synintryck. Exempelvis kan dessa k�nsloreaktioner vara vrede, r�dsla eller nyfikenhet. Det har �ven spekulerats om att luktsinnet ska ha en bidragande roll h�r, det finns dock inte tillr�ckligt med fakta f�r detta �nnu.

- Ytterligare ett anv�ndningsomr�de f�r temporalloberna skall vara att den kan analysera och uppfatta sociala r�relser eller antydan till r�relser. Detta med hj�lp av "Superior temporal sulcus", som f�rkortas STS, och �r en del av temporalloben. Den information som ges fr�n dessa analyser �r s�rskilt viktig i social kognition och theory of mind d� de till�ter oss att skapa hypoteser om andra m�nniskors k�nsloliv och intentioner. Informationen dras fr�n sm� �gonr�relser, huvudr�relser och munr�relser till handr�relser och mer distinkta ansiktsuttryck.

Igenk�nnande funktioner:

- Ut�ver det jobbar dessa lober med att aktivt analysera och tolka information som skickas fr�n nackloberna. Det handlar s�ledes om former och f�rger i v�r omgivning, detta resulterar i att vi kan k�nna igen samt ben�mna objekt i v�r omv�rld.

Navigering:

- Sist men inte minst sk�ter temporalloberna rumslig orientering. S� att en ska kunna navigera i vardagen eller med andra ord: "Vi vet var vi �r n�gonstans, hur vi tog oss hit och hur vi skall hitta hem" Detta syftar b�de p� objekt placering samt v�gledning av personens egna r�relser. F�r att vi ska kunna r�ra v�r arm mot ett visst m�l, exempelvis kanske vi vill ta tag i n�gons hand, beh�ver vi vara medvetna om var v�r arm ursprungligen befinner sig samt var den andres hand �r. Sedan beh�ver vi veta hur vi ska vinkla v�r egen hand f�r att den ska kunna sammanfogas korrekt med den andres och liknande. V�ldigt f�r oss enkla r�relser bygger egentligen p� flera komplexa system och det �r viktigt att de fungerar som de skall.

F�r att klara av denna uppgift beh�ver v�r uppdatering om omv�rlden ske s� effektivt som m�jligt. D� anv�nder sig temporalloberna av ett s� kallat "cross-modal matching", ett system som bland annat matchar den visuella och auditiva informationen och g�r att de sammanfogas till en bild av verkligheten.

Skador p� temporalloberna

D� temporallobernas generella funktioner inneh�ller navigation, sensorisk f�rm�ga och viss k�nslobehandling �r det kanske sj�lvklart att en avsaknad av detta skulle st�lla till med stor problematik f�r en person och dess beteende. Exempelvis skulle det kunna resultera i en of�rm�ga att uppfatta eller komma ih�g olika h�ndelser, detta inkluderar d� en tydligt brist av spr�kf�rm�gan och k�nslobehandlingen. D�remot skulle dessa m�nniskor eventuellt kunna uppfattas "normala" vid f�rsta �synen d� de skulle kunna anv�nda det dorsala visuella systemet f�r att visuellt v�gleda sig sj�lva.

Eftersom Tinningloberna b�de behandlar visuella och auditiva system kan en skada i detta omr�de leda till s�v�l s�mre f�rm�ga att lokalisera ljud som att f�rlora f�rm�gan att k�nna igen komplexa visuella stimulin. En skada p� Wernickes omr�de kan �ven leda till en of�rm�ga att f�rst� b�de skrivet och talat spr�k.

En skada p� hippocampus skulle i sin tur kunna leda till sv�righeter att minnas saker som precis skett, d�remot �r minnen som skapats och lagrats f�re skadan fortfarande intakta efter skadan. Detta �r en konsekvens av att hippocampus tros omvandla nya minnen till ett l�ngtidsminne. En skada i detta omr�de skulle leda till att nya minnen inte "stannar kvar" och blir l�ngtidsminnen.

H�ger eller v�nster?

En viss asymmetri mellan loberna verkar existera d� skador i den v�nstra temporalloben �r associerat med negativa konsekvenser p� verbalt minne, medan skador p� h�gra tinningloben kopplas till negativa konsekvenser p� det icke-verbala minnet, exempelvis ansiktsminnet. Ytterligare verkar skador p� den v�nstra halvan resultera i s�mre bearbetning av spr�kljud, d� d�remot skador p� den h�gra halvan pekar p� s�mre bearbetning av andra ljud som �r mer musikaliskt inriktade. Dessutom �r det endast defekter i h�gra tinningloben som leder till sv�righeter med att k�nna igen ansikten och ansiktsuttryck. Genom detta verkar som sagt en viss asymmetri finnas, vissa p�st�r att de olika halvorna skall ha olika roller i b�de social kognition och individers personlighet genom det. Huruvida det nu existerar skillnader mellan de b�da halvorna av tinningloberna eller inte �r det �tminstone klart att en avsaknad av b�da dessa lober skulle dubblera symtom och skapa dramatiska effekter p� b�de minne och affekt.

Sjukdomar:

Picks sjukdom- kallas �ven f�r frontaltemporal amnesi och �r en typ av frontallobsdemens. D�remot �r den st�rsta f�rlusten av nervceller lokaliserade i hippocampus och amygdala vilket g�r att den �ven kan klassas som en temporallobssjukdom. De emotionella symtomen inkluderar humörsvängningar (som patienten kan vara omedveten om), ett sämre uppmärksamhetsspann och aggressivt beteende mot både dem själva och andra. Språksymtomen för denna sjukdom inkluderar talsvårigheter, svårigheter med att skriva och läsa och förluster i ordförrådet. Det kan även leda till total stumhet hos patienterna allteftersom. Personer med denna sjukdom får även svårigheter med att organisera, påbörja och genomföra aktiviteter samt ett sämre socialt omdöme.

Temporallobsepilepsi eller tinningslobsepilepsi- en form av epilepsi som är kopplat till temporalloben. Det är en kronisk sjukdom som kategoriseras av olika återkommande anfall. Dessa anfall kan vara olika stora och vara olika länge. Symtom inkluderar hallucinationer, allt från visuella till auditiva, samt en oförmåga att bearbeta semantiska och episodiska minnen.

Se även

• Frontallob
• Occipitallob
• Parietallob