USA:s Grand Prix 1974
USA:s Grand Prix 1974 | |
Datum | 6 oktober 1974 |
---|---|
Bana | Watkins Glen International |
Str�cka | 59 � 5,435 = 320,665 km |
Vinnare | Carlos Reutemann, Brabham-Ford |
Pole position | Carlos Reutemann, Brabham-Ford |
Snabbaste varv | Carlos Pace, Brabham-Ford, 1:40,608 |
�vrigt | Helmuth Koinigg omkom |
USA:s Grand Prix 1974 var det sista av 15 lopp ing�ende i formel 1-VM 1974.
Rapport
[redigera | redigera wikitext]I s�songens sista lopp avgjordes vem som skulle ta hem m�sterskapstiteln, Emerson Fittipaldi i McLaren, som hade 52 po�ng, Clay Regazzoni i Ferrari, som ocks� hade 52, eller outsidern Jody Scheckter i Tyrrell med 45.
Carlos Reutemann i Brabham hade pole position och James Hunt i Hesketh startade fr�n den andra rutan. D�refter f�ljde Mario Andretti i Parnelli, Carlos Pace i Brabham, Niki Lauda i Ferrari, Jody Scheckter, John Watson i John Goldie Racing, Emerson Fittipaldi och Clay Regazzoni.
Reutemann tog ledningen f�re Hunt medan Andretti p� tredje plats fick problem med sin bil, vilket innebar att Pace gick upp p� tredje plats f�re Lauda, Scheckter och Fittipaldi. D�refter f�ljde Regazzoni, men hans bil gick d�ligt och han tappade placeringer och f�ll bak�t i f�ltet. Det enda Fittipaldi beh�vde g�ra var s�ledes att bevaka Scheckter, som l�g framf�r honom.
P� tionde varvet kraschade �sterrikaren Helmuth Koinigg i Surtees och omkom men racet fortsatte med Reutemann i ledningen f�re Hunt, Pace, Scheckter och Fittipaldi. Regazzonis problem fortsatte vilket innebar att hans chans att er�vra m�startiteln var borta, �ven om Fittipaldi skulle bryta loppet.
Scheckter tvingades d�remot bryta loppet och n�r fyra varv �terstod passerades Hunt av Pace vilket gav Brabham en dubbelseger. Hunt slutade trea och Fittipaldi fyra, och d�rmed vann Fittipaldi f�rarm�sterskapet 1974.
Resultat
[redigera | redigera wikitext]- Carlos Reutemann, Brabham-Ford, 9 po�ng
- Carlos Pace, Brabham-Ford, 6
- James Hunt, Hesketh-Ford, 4
- Emerson Fittipaldi, McLaren-Ford, 3
- John Watson, John Goldie Racing (Brabham-Ford), 2
- Patrick Depailler, Tyrrell-Ford, 1
- Jochen Mass, McLaren-Ford
- Graham Hill, Hill (Lola-Ford)
- Chris Amon, BRM
- Jean-Pierre Jarier, Shadow-Ford
- Clay Regazzoni, Ferrari
- Rolf Stommelen, Hill (Lola-Ford)
F�rare som br�t loppet
[redigera | redigera wikitext]- Ronnie Peterson, Lotus-Ford (varv 52, br�nslesystem)
- Mike Wilds, Ensign-Ford (50, f�r f� varv)
- Tom Pryce, Shadow-Ford (47, f�r f� varv)
- Jody Scheckter, Tyrrell-Ford (44, br�nslesystem)
- Arturo Merzario, Williams (Iso Marlboro-Ford) (43, elsystem)
- Niki Lauda, Ferrari (38, upph�ngning)
- Jacques Laffite, Williams (Iso Marlboro-Ford) (31, motor)
- Mark Donohue, Penske-Ford (27,upph�ngning)
- Jos� Dolhem, Surtees-Ford (25, drog sig tillbaka)
- Vittorio Brambilla, March-Ford (21, br�nslesystem)
- Helmuth Koinigg, Surtees-Ford (9, fatal olycka)
- Jacky Ickx, Lotus-Ford (7, upph�ngning)
- Denny Hulme, McLaren-Ford (4, motor)
F�rare som diskvalificerades
[redigera | redigera wikitext]- Tim Schenken, Lotus-Ford (varv 6, startade inofficiellt)
- Mario Andretti, Parnelli-Ford (4, knuffades ig�ng)
F�rare som ej kvalificerade sig
[redigera | redigera wikitext]- Hans-Joachim Stuck, March-Ford
- Ian Ashley, Chequered Flag (Brabham-Ford)
- Jean-Pierre Beltoise, BRM (Kraschade och skadades under tr�ning)
Noteringar
[redigera | redigera wikitext]- �sterrikaren Helmuth Koinigg kraschade under tionde varvet rakt in en skyddsbarri�r och omkom.
- Surtees drog tillbaka Jos� Dolhem fr�n loppet n�r nyheten om Koiniggs fatala olycka n�dde stallet.
VM-slutst�llning
[redigera | redigera wikitext]
Förarmästerskapet
|
Konstruktörsmästerskapet
|
|
|