Göta hovrätt: Skillnad mellan sidversioner
m Typo fixing, rättar stavfel: grundandes → grundades med AWB |
|||
| Rad 67: | Rad 67: | ||
* 1868–1869: [[Johan Åke Auselius]] (tillförordnad) |
* 1868–1869: [[Johan Åke Auselius]] (tillförordnad) |
||
* 1869: [[Frans Fabian Huss]] (tillförordnad) |
* 1869: [[Frans Fabian Huss]] (tillförordnad) |
||
* 1870–1874: [[ |
* 1870–1874: [[Åke Lemchen]] (tillförordnad) |
||
* 1868–1874: [[Axel Adlercreutz]] |
* 1868–1874: [[Axel Adlercreutz]] |
||
* 1874–1878: [[Åke Lemchen]] |
* 1874–1878: [[Åke Lemchen]] |
||
Versionen från 14 oktober 2021 kl. 19.29
| Göta hovrätt | ||
| Hovrätt | ||
 Dagens Göta Hovrätt
| ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Län | Kalmar, Kronoberg, Jönköping, Östergötland, Örebro, Västra Götaland1 | |
| Kansliort | Jönköping | |
| Inrättad | 1634 | |
| Överklagas till | Högsta domstolen | |
| Tingsrätter | Linköping, Norrköping, Eksjö, Jönköping, Växjö, Kalmar, Skaraborg och Örebro. | |
 Hovrättens domkrets samt de tingsrätter vars domsagor ingår.
| ||
| Officiell webbplats: www.gotahovratt.se | ||
| 1 De delar av Västra Götalands län som tidigare utgjordes av Skaraborgs län. | ||
Göta hovrätt är en svensk hovrätt med säte i Jönköping. Göta hovrätt instiftades under drottning Kristinas förmyndarregering den 5 november 1634. Domstolen fick sin kansliort i Jönköping. Den är den näst äldsta av Sveriges sex hovrätter. Den första hovrätten i Sverige var Svea hovrätt som inrättades 1614.
President för Göta hovrätt är sedan 2016 Charlotte Brokelind.
Historia
När hovrätten grundades 1634 var dess officiella namn Supremi Iudicii in Regno Gothico eller på svenska Högsta Domstolen i Göta Rike.[1]
Hovrättens verksamhetsområde var från början Götaland i dess dåvarande omfattning inkluderande Värmland. Efter frederna i Brömsebro år 1645 och i Roskilde 1658 tillfördes landskapen Blekinge, Bohuslän, Halland och Skåne. I syfte att avlasta Göta hovrätt inrättades år 1820 Hovrätten över Skåne och Blekinge och 1948 Hovrätten för Västra Sverige. 1 juli 1992 överfördes Örebro län till hovrättens domkrets.
Domkretsen omfattar numera Kalmar, Kronobergs, Jönköpings, Östergötlands och Örebro län samt gamla Skaraborgs län. Tingsrätter under Göta hovrätt finns i Örebro, Skövde, Norrköping, Linköping, Jönköping, Eksjö, Växjö och Kalmar.
Hovrättspresidenter
- 1634–1645: Johan Skytte af Duderhof
- 1646–1647: Peder Eriksson Sparre
- 1648–1651: Fredrik Gustavsson Stenbock
- 1651–1662: Knut Göransson Posse af Hedensund
- 1662–1665: Carl Mörner af Tuna
- 1665–1676: Gustaf Knutsson Posse af Hedensund
- 1676–1678: Henrik Georg Falkenberg af Bålby vice
- 1678–1682: Claes Rålamb
- 1682–1686: Göran Gyllenstierna af Björksund och Helgö vice
- 1687–1702: Axel Stålarm
- 1702–1705: vakant
- 1705–1710: Carl Nieroth
- 1710–1711: Hans Clerck
- 1711–1719: vakant
- 1719–1721: Carl Gustaf Mörner af Morlanda
- 1723: Sven Lagerberg
- 1723–1741: Germund Cederhielm den yngre
- 1741–1750: Bernhard Cederholm
- 1750–1755: Erik Mathias von Nolcken
- 1755–1771: Carl Gustaf Wennerstedt
- 1771–1781: Arvid Silfverschiöld
- 1781–1792: Arvid Fredrik Kurck
- 1793: Gustaf Adam von Nolcken
- 1794–1795: Axel Christian Reuterholm
- 1795–1825: Arvid Erik Posse
- 1826–1836: Samuel Abraham Leijonhufvud
- 1836–1855: Lars Herman Gyllenhaal
- 1843–1844: Svante Niclas Lindberg (tillförordnad)
- 1855–1858: Louis De Geer[2]
- 1858–1867: Sven August Darin
- 1868–1869: Johan Åke Auselius (tillförordnad)
- 1869: Frans Fabian Huss (tillförordnad)
- 1870–1874: Åke Lemchen (tillförordnad)
- 1868–1874: Axel Adlercreutz
- 1874–1878: Åke Lemchen
- 1878–1883: Herman von Gegerfelt[3]
- 1883–1902: Otto Wilhelm Staël von Holstein
- 1902–1906: Hjalmar Hammarskjöld[4]
- 1905–1906: Christian Georg Svalander (tillförordnad)
- 1906–1925: Carl Leijonmarck[5]
- 1925–1926: Berndt Nils Robert Lilienberg
- 1926–1930: Erik Anshelm Berglöf
- 1930–1947: Gunnar Bendz
- 1948–1965: Joël Laurin[6]
- 1965–1987: Erik Åqvist[7]
- 1987–1996: Carl Axel Petri
- 1996–1998: Lars Åhlén
- 1998–2006: Bertil Hübinette
- 2006–2010: Kathrin Flossing
- 2011–2016: Sten Andersson
- 2016–: Charlotte Brokelind
Byggnader
Göta hovrätts verksamhet inryms i första hand i två byggnader som är belägna i Hovrättsparken i Jönköping. Äldst är sen så kallade Domstolsbyggnaden och efter hand har Ämbetsbyggnaden tillkommit.
Domstolsbyggnaden anses ha ritats av arkitekten Simon De la Vallée. Arbetena med uppförandet startade 1639, men bygget drog ut på tiden och avstannade periodvis helt. År 1650 hade byggnadsarbetena kommit så långt att domstolsverksamheten kunde flytta in i byggnaden. Det första sammanträdet i byggnaden hölls den 27 september 1650.
På 1770-talet uppmärksammades att Domstolsbyggnaden inte bara var i behov av reparationer i allmänhet, utan att ytterväggarna höll på att pressas ut och rasa. Denna innebar att takkonstruktionen och nästan alla innerväggar skulle rivas och ersättas med nya. Detta gjordes för att stabilisera byggnadskonstruktionen. Denna ombyggnad genomfördes 1779–1781.
En ny arkivbyggnad uppfördes 1867–1868 vars planlösning hade skapats av stadsbyggmästaren Wilhelm Witting och fasaderna av Stockholmsarkitekten Albert Törnqvist.
Den stora domstolsreformen i slutet av 1940-talet innebar bland annat att hovrätternas förhandlingar inte bara skulle ske byråmässigt utifrån skrivna handlingar från underrätterna. I stället skulle förhandlingarna ske med rätten, parterna och allmänheten närvarande. Detta innebar att man var tvungen att bygga om Domstolsbyggnaden för offentliga förhandlingar. Kontorsutrymmena i Domstolsbyggnaden måste därför ersättas med nya och därför konverterades arkivbyggnadens utrymmen till kontor. Efter detta benämns den gamla arkivbyggnaden Ämbetsbyggnaden.
Hovrättsmiljön förvaltas i dag av Statens fastighetsverk.
Heraldiskt vapen
Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett med öppen krona krönt lejon av guld med röd beväring. Skölden krönt med kunglig krona. Vapnet antogs år 2003
Referenser
Tryckta källor
- Bendz, Gunnar (1935). Göta hovrätt genom seklerna. Stockholm: Norstedt
- Franzén, Anders (2016). Göta hovrätt: rättvisans hemvist under fyra sekel. Jönköping: Jönköpings läns museum
- ^ domstol.se
- ^ Kongl. Göta Hofrätt i Sveriges statskalender 1877
- ^ Kongl. Göta Hofrätt i Sveriges statskalender 1881
- ^ Kungl. Göta hofrätt i Sveriges statskalender 1905
- ^ Kungl. Göta hovrätt i Sveriges statskalender 1925
- ^ Göta hovrätt i Sveriges statskalender 1964
- ^ Åqvist, Erik i Vem är det 1993
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Göta hovrätt.