Karmelitorden
Karmelitorden, eg. Den saliga jungfru Marias br�draorden av berget Karmel, �r en katolsk mendikantorden, ursprungligen en eremitorden med kommuniteter vid berget Karmel i d�varande Palestina, varifr�n den utbredde sig under korst�gstiden. Karmeliternas dr�kt �r svart och brun.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Karmelitorden �r en av tiggarordnarna. Den grundades av korsfararen Berthold fr�n Kalabrien under senare h�lften av 1100-talet. Enligt den f�rsta regeln fr�n 1209 av patriarken Albert av Jerusalem skulle br�derna bo i skilda celler, �gna sig �t b�n och hantverk, leva i fattigdom, avst� fr�n att �ta k�tt och iaktta tystnad under en stor del av dagen. Dessa stadgar fastst�lldes av p�ven 1226.
Karmeliterna flyttade till Cypern och Sicilien 1238, p� grund av de oroliga f�rh�llandena i Palestina. 1240 och 1244 fanns de i England och Frankrike, och 1245 h�lls deras f�rsta generalkapitel. I samband med flytten gjordes djupg�ende f�r�ndringar av organisationen. Den inordnades bland tiggarordnarna (1245), och ordensstadgarna f�r�ndrades och mildrades. Den gamla bruna dr�kten byttes mot en svart, som p�minde mera om dominikanernas. I dr�kten ingick ett gr�tt skapular som bestod av tv� tygstycken som bars p� br�st och rygg, hopf�sta �ver axlarna.
Enligt legenden hade detta plagg ursprungligen �verl�mnats till ordensgeneralen Stock av jungfru Maria, som personligen lovat att den som dog ikl�dd detta plagg inte skulle smaka den eviga elden. Dessa f�respeglingar bidrog i betydande m�n till karmeliternas framg�ngar, men uppammade ocks� inom orden ett enast�ende �vermod. Den alltmera slappnande kommunitetstukten framkallade ocks� upprepade reformf�rs�k, som gav upphov till olika kongregationer.
Redan p� 1400-talet fanns inom karmelitorden en mots�ttning mellan observanter och konventualer. P� 1420-talet uppstod den str�nga mantuanska reformkongregationen. Den viktigaste �r dock den av den heliga Teresia under 1500-talets senare h�lft grundade kongregationen av barfotakarmeliter, som omkring �r 1600 delades i tv�, med var sin general.
Alltsedan 1400-talet finns �ven en kvinnlig gren av orden, som blivit den st�rsta ordensgemenskapen inom den Romersk-katolska kyrkan. Den s.k. oskodda grenen �r resultatet av Teresa av �vilas och Johannes av Korsets reformer vid slutet av 1500-talet.
Fram till 1972 begagnade sig karmelitorden av sin egen liturgiska rit, vilken g�r tillbaka p� korst�gens tid och var allm�n i det latinska patriarkatet av Jerusalem. 1972 beslutade orden att �verg� till den romerska ritens nyare form (Paulus VI). Sedan n�gra �r tillbaka firas �ter den karmelitiska riten av Karmeliterna av Guds moder i Wyoming.
Karmeliterna i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Medeltida konvent
[redigera | redigera wikitext]- �rebro konvent, N�rke, mitten av 1450-talet.
Samtida konvent
[redigera | redigera wikitext]Både kvinnliga och manliga karmeliter finns i Sverige och de har utgivit en stor del av den karmelitiska litteraturen:
- Karmelitnunnor: Den barmhärtiga kärlekens Karmel, Glumslöv
- Karmelitbröder: Norraby Kloster, Tågarp
Se även
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Karmelitorden.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Karmelitorden i Sverige
- "Böcker som lett till möten", Kyrkpressen 9/2008
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Karmelitorden i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
