Kunskap

Enligt Platon �r kunskap en delm�ngd av det som �r b�de sant och trott.

Kunskap eller l�rdom �r inl�rd teoretisk f�rm�ga att f�rst�, �terge och till�mpa information och id�er, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakf�rh�llanden, tillv�gag�ngss�tt, regler, samband, begreppsdefinitioner, innovationer, orsaksf�rh�llanden, f�rklaringsmodeller och prediktionsmodeller. En person kan f�rv�rva kunskap genom att memorera och internalisera information som andra har kommunicerat, exempelvis genom studier. En person kan ocks� sj�lv utveckla ny kunskap genom att dra slutsatser ur praktiska erfarenheter och uppt�ckter, genom att syntetisera (kombinera) annan f�rv�rvad kunskap eller genom systematisk forskning med hj�lp av vetenskapliga metoder. Kunskap kontrasteras ibland mot praktiska f�rdigheter. Vetande �r ett n�raliggande koncept, som ofta kontrasteras mot tro. Ur ett generellt perspektiv �r kunskap medvetenhet om verklighet, exempelvis "Jag existerar", "Jag vet att 1+1=2" eller "Jag vet hur man lagar pyttipanna".

Inom den filosofiska disciplinen kunskapsteori (�ven kallad epistemologi) utg�r man ofta fr�n Platons definition av kunskap som "trosf�rest�llningar som �r b�de sanna och man har goda sk�l att tro p�", men det finns �ven andra teorier som den rationalistiska och empiristiska traditionen med Descartes och Locke som f�retr�dare samt Kant som bidragit till en sammanj�mkande syntes av dessa traditioner. D�r diskuteras �ven hur kunskap kan r�ttf�rdigas.

Definition

En traditionell uppfattning s�ger att kunskap �r sann, r�ttf�rdigad tro. Att en person P vet A (har kunskap att A �r fallet), betyder s�ledes att:

• A �r sann
• P anser att A �r sann
• P har goda sk�l f�r att h�lla A f�r sann

Denna analys �r inte allm�nt accepterad, utan har utmanats, s�rskilt genom Gettierproblemet. Detta utg�rs av tv� exempelfall d�r en person har en r�ttf�rdigad sann tro om n�got p�st�ende X men vet �nd� inte X eftersom legitimeringen �r falsk. Ludwig Wittgenstein observerade att man kan s�ga "Han tror det, men det �r inte sant." men inte "Han vet det, men det �r inte sant." Enligt Wittgenstein �r det inte olika mentala tillst�nd, utan olika s�tt att tala om �vertygelse: skillnaden ligger i vilken aktivitet de sysslar med. Att veta till exempel att det brinner �r inte ett mentalt tillst�nd, utan att utf�ra en s�rskild aktivitet med tillst�ndet att det brinner.

Wittgensteins slutsats �r att "Vi f�rklarar att den vetenskapliga metoden �r den mest trov�rdiga teknik m�nniskan har utvecklat �n s� l�nge f�r att kontrollera tingens fl�de och att etablera stabila trossatser."

Typer av kunskap

Information

Information �r kunskap som kommuniceras. Information �r i teknisk bem�rkelse detsamma som specifikation, avgr�nsning, utpekning eller reducering av alternativ.

I informationsteoretisk mening skiljer sig information (eller nyttodata) fr�n data (eller r�data), exempelvis informationens digitala representation. Informationsm�ngd �r ett m�tt i enheten bit p� minsta m�jliga antal 0:or och 1:or som kr�vs f�r att representera datat digitalt efter att det har komprimerats s� l�ngt som �r teoretiskt m�jligt. Informationsm�ngd kan ocks� beskrivas som den �kade best�mningsgrad man erh�ller d� en m�ngd m�jliga alternativ reduceras till ett mindre m�ngd alternativ.

Informationsutvinning (eng. data mining) eller dataanalys �r statistiska metoder f�r att uppt�cka och utvinna f�r m�nniskan meningsfull ny information och kunskap ur data (som �ven innefattar m�nster utan mening).

Genom metadata (information om data) kan maskiner f�rst� inneb�rden eller "semantiken" i data.

Empirisk kunskap

David Hume var en av de som utvecklade empirismen.

Kunskap som dras fr�n erfarenheter, till exempel via trial and error, kallas empirisk kunskap. Den bygger p� sinnesintryck och kr�ver bevis f�r att kunna kallas sann. S�dan kunskap tenderar att vara situationsbaserad, vilket betyder att kunskapen kan st�mma i en situation, men vara felaktig i en annan. Tv� svampar till exempel kan vara n�ra nog identiska, men den ena vara giftig och den andra �tlig. Beroende p� vilken man tidigare har st�tt p�, kan man tro att den �ven den andra �r giftig eller �tlig. En av de fr�msta f�rdelarna med den vetenskapliga metoden �r att teorierna som den producerar i l�ngt mindre grad �r beroende p� situationer och kan g�ras mer allm�ngiltiga.

Empiri, via till exempel experiment ger vad som kallas "a posteriori"-kunskap (fr�n 'efter�t', det vill s�ga att kunskapen kommer efter ett experiment eller dylikt). Exempel p� s�dan kunskap �r "protoner best�r av kvarkar" och "Agatha Christie skrev m�nga deckare".

Analytisk kunskap

Arkimedes, h�r p� m�lning av Domenico Fetti, var en av de f�rsta matematikerna.

Kunskap som inte kr�ver erfarenhet eller sinnesintryck utan beror p� logik kallas analytisk kunskap. Det beh�vs inga bevis eller experiment f�r analytisk kunskap. Ett exempel �r "Alla ungkarlar �r ogifta." S�dan kunskap kallas �ven "a priori" (fr�n 'f�re', det vill s�ga att kunskapen kommer f�re sinnesintryck etc.). A priori-kunskap �r s�dant man tar f�r givet. En stol �r till exempel alltid utbredd i rummet och i tre dimensioner. Denna kunskap kan man inte gl�mma, ens vid amnesi.

Analytisk kunskap str�var efter att s�ga n�got om de strukturella lagar som v�rlden vilar p�. Matematik �r en s�dan vetenskaplig disciplin. Man s�ker finna ut under vilka villkor som kunskap av olika slag kan byggas upp. Man diskuterar vilka krav som b�r st�llas f�r dess verifiering eller falsifiering.

B�de sinnesintryck och logisk slutledning har h�g status som v�gar till kunskap. Men det betyder alls icke att filosofer ser dem som problemfria. Sinnesintryck ger inte n�dv�ndigtvis en s�ker kunskap om v�rlden. Se: fantomsm�rta. Sinnesintrycken kan �ven betvivlas till exempel med hj�lp av det klassiska dr�margumentet. (Hur vet du att du inte dr�mmer?)

Ett s�tt att angripa dr�margumentet �r att s�ga att kunskap handlar om lagbundenheter, invarianser. De regelbundna dragen i skeendet anses d� borga f�r att det h�r verkligheten till.

Partiell och relativ kunskap

En del epistomologer fokuserar p� partiell kunskap. I de flesta verkliga fall �r det inte m�jligt att ha en fullst�ndig f�rst�else av alla fakta inom ett omr�de och d�rf�r m�ste vi acceptera att v�r kunskap inte alltid �r komplett. Det �r i stort sett bara i enkla matematiska problem d�r vi har tillg�ng till alla fakta och alla metoder vi beh�ver f�r att l�sa problemen. De flesta andra fall m�ste vi ta h�nsyn till kontexten och sannolikhetsl�ra. Lateralt t�nkande kan ocks� vara en metod f�r att l�sa s�dana problem.

Inom andra grenar av vetenskapen kan man ha kunskapsideal som inte �r lika absoluta som i filosofin. Inom till exempel historisk vetenskap g�r man en v�rdering av historiska k�llor f�r att uppn� en rimlig grad av s�kerhet; och n�r med andra ord en kunskap som �r relativ. Se: historicitet. H�r �r k�llkritik en viktig infallsvinkel.

Procedural och deklarativ kunskap

Procedural kunskap (�ven "f�rdighetskunskap") �r praktisk f�rm�ga att utf�ra en uppgift. Deklarativ kunskap (�ven "propositionell kunskap") �r kunskap som kan uttryckas i ord och handlar allts� om fakta. Procedural kunskap l�rs b�st av att f� utf�ra uppgiften, medan deklarativ kunskap l�rs effektivast genom att till exempel lyssna eller l�sa.

Procedural kunskap inom l�karyrket kallas ibland^[n�r?] f�r den kliniska blicken.

M�nsklig kunskap

Fram till 1900-talet, �tminstone i v�sterl�ndsk filosofisk tradition, togs det f�r givet att kunskap var n�got som enbart m�nniskor - eller Gud - innehade. Ibland var cirkeln �nnu mindre: enbart vuxna, enbart vuxna m�n, eller enbart vuxna vita m�n. Ibland �syftades ocks� vad ett samh�lle visste, s�som "det koptiska samh�llet hade kunskap om X" (i kontrast till vad enskilda kopter hade kunskap om). Det var ocks� ovanligt att anse att kunskap kunde vara omedveten, f�rr�n Sigmund Freud systematiserade dessa tankar.

Icke-m�nsklig kunskap

Enligt Karl Popper och Niels Jerne kan kunskap ocks� kunna s�gas finnas i immunsystemet och i DNA.

F�r att skapa en definition som t�cker dessa typer av kunskap har biologer ansett att kunskap m�ste finnas tillg�ngligt f�r systemet, trots att systemet inte m�ste vara medvetet. De har d�rf�r f�reslagit f�ljande kriterier:

• systemet b�r vara dynamiskt och sj�lvorganiserande (till skillnad fr�n en bok)
• kunskapen m�ste representera v�rlden utanf�r p� n�got s�tt, eller s�tt att hantera v�rlden utanf�r
• det m�ste finnas n�got s�tt f�r systemet att n� informationen snabbt nog f�r att det ska vara anv�ndbart

Spridande av kunskap

Kunskap �r p� m�nga s�tt sammankopplad med spridning. Tv� av de tydligaste elementen �r dels att spridning en f�ruts�ttning f�r att informationen ska fortleva (om originalb�raren av kunskapen d�r, d�r annars ocks� kunskapen), dels att kunskap inte har lika stor nytta om den h�lls hemlig. I de flesta samh�llen finns d�rf�r skolor vars fr�msta syfte �r att sprida kunskap fr�n den �ldre generationen till den yngre generation eller fr�n experter till nyb�rjare. Det p�g�r en stor diskussion om vilket som �r viktigast av arv eller milj�.

Spridning av kunskap kr�ver kommunikation. Tv� av de vanligaste formerna av metoder f�r att sprida kunskap �r skriftspr�ket och talekonsten. Andra s�tt att sprida kunskap �r imitation och den sokratiska metoden.

Se �ven

• Bildning
• F�rdighet
• Id�
• Intellekt
• Mem

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.