Skogsmaskin

En sk�rdare typ Timberjack 1070D

Skogsmaskin �r en typ av specialiserat terr�ngg�ende och motordrivet fordon avsett f�r anv�ndning i skogsbruket och utvecklades ursprungligen ur vanliga jordbruksmaskiner. Med skogsmaskin avser man maskiner som g�r i terr�ng och utf�r �tg�rder i drivning eller skogsv�rd.

De skogsmaskiner som anv�nds i v�rlden idag �r i regel antingen anpassade till den nordamerikanska helstamsmetoden, heltr�dsmetoden eller den nordiska kortvirkesmetoden.

Moderna skogsmaskiner �r ofta dieseldrivna maskiner med h�g frig�ngsh�jd, allhjulsdrift och kraftiga hydraulpumpar f�r b�de framdrivning och kraft�verf�ring till ramstyrning, lyftkran och kranspets.

Maskintyper

Buntare

Buntare �r en maskin som komprimerar GROT eller tr�ddelar i terr�ng till l�tthanterliga buntar av virke f�r energi�ndam�l. F�rdelen �r att man f�r l�tthanterliga buntar som inte beh�ver ett ytterligare hanteringssystem i logistiken till industrin. Exempelvis John Deere 1490D som �r en GROT-buntare som i grunden �r en skotare med ett buntningsaggregat monterat p� lastb�raren. Eller FlisPac som �r en modifierad sk�rdare med ett buntningsaggregat som komprimerar tr�ddelar till buntar, varvid vanlig infrastruktur f�r rundvirkeshantering kan utnyttjas.

Drivare

En drivare �r en terr�ngg�ende maskin som b�de f�ller, kvistar och apterar stammar och sedan �ven transporterar ut virket till avl�gg i samma moment. Ponsse Dual �r en kombinationsmaskin som kan st�lla om mellan sk�rdning och skotning men �r ingen drivare d� den ej utf�r sk�rdningen och skotningen i samma moment. F�rdelen med en drivare �r att man f�r f�rre maskinflyttningar, minskad br�nslef�rbrukning och renare virke d� det aldrig n�r marken. Eftersom det �r en kombinationsmaskin har de modeller som byggts som t.ex. Valmet 801 Combi och Pinox 828 inte konkurrerat med sk�rdare/skotare-systemet.

Lunnare

Griplunnare

En lunnare �r en skogsmaskin som helt eller delvis lunnar (drar och sl�par) ut virket fr�n terr�ngen till en upparbetningsplats. Vanligen skiljer man p� kl�mbankslunnare, griplunnare och stropplunnare varvid den f�rsta har en kran och lastar i tr�d i en kl�mbank som sedan h�ller fast virket n�r den lunnar ut virket till upparbetningsplatsen. Den senare griplunnaren har en stor grip som den sedan h�ller fast virket i n�r den lunnar fram virket. Lunnaren ing�r vanligen i helstamsmetoden tillsammans med f�llare-l�ggare. Eftersom virket sl�pas p� marken f�rorenas det av jord.

Markberedare/S�dd

En markberedare �r en maskin som utf�r en markberedning, fr�mst efter att ett skogsbest�nd blivit slutavverkat. Markberedningen skapar b�ttre f�ruts�ttning f�r n�stkommande skog att etableras p� ett effektivt s�tt. Den i Skandinavien vanligaste markberedaren innefattar en skotare som drar ett markberedningsaggregat efter sig. Aggregatet utg�r antingen en harv eller en h�gl�ggare. En harv best�r av en arm d�r det ytterst sitter en snedst�lld tallrik som i kontakt med marken roterar och skapar en kontinuerlig f�ra och h�g. Optimalt best�r h�gen av ett uppochnerv�nt undre humuslager med ett kontinuerligt �vre lager av mineraljord. En h�gl�ggare best�r av en arm d�r det ytterst sitter ett "stj�rnformat" hjul med 3-4 skovlar som rullar l�ngs med k�rriktningen. Under framdrift stannar hjulets rotation upp en g�ng varannan meter f�r att gr�va ner i marken, varp� hjulet igen b�rjar att rulla och p� s� s�tt l�gger upp en uppochnerv�nd h�g, en s.k. tilta, d�r humuslagret utg�r det undre lagret och mineraljord (optimalt) utg�r det �vre. Dessa tv� metoder skapar planteringspunkter f�r plantor eller fr�n att etablera sig tillfredsst�llande.

Planteringsmaskin

En planteringsmaskin avser en maskin som utf�r maskinell skogsf�ryngring via markberedning (oftast h�gl�ggning) och direkt p�f�ljande plantering av t�ckrotsplantor. P� den Skandinaviska marknaden idag finns fr�mst tre akt�rer som utvecklar och s�ljer planteringsmaskiner: Bracke Forest AB, M-Planter Oy och Risutec Oy.

Skotare

Skotaren �r en ramstyrd och oftast 8 eller 6-hjulig skogsmaskin som driver ut rundvirket fr�n avverkningen till bilv�g. Den �r f�rsedd med en kran och grip som den sj�lv lastar av och p� virket till och fr�n sin lastb�rare. Lastb�raren, och traktordelen om det �r en 6-hjulig skotare �r vanligen utrustad med boggi, som inneb�r att hjulen har en gemensam hjulupph�ngning i form av en boggil�da, detta f�r att �ka terr�ngframkomligheten och minska risken f�r att maskinen v�lter vid h�ga hinder som block och stubbar.

Till skillnad fr�n lunnaren som sl�par och drar sitt virke b�r skotaren hela virkets vikt i lastb�raren. Anv�nds vanligen i kortvirkessystemet tillsammans med en Sk�rdare.

GROT-skotare �r vanligen en vanlig skotare som �r utrustad med en modifierad lastb�rare och en risgrip.

Sk�rdare

Gr�vmaskin med ett sk�rdaraggregat

Sk�rdare �r en terr�ngg�ende maskin som kapar, kvistar och apterar ett enskilt tr�d till enskilda stockar vid b�de slutavverkning och gallring. De f�rsta sk�rdarna uppkom i slutet av 1970-talet. De var av typen tv�greppssk�rdare, d�r kranspetsen var f�rsedd med en grips�g eller klippaggregat som f�llde tr�det. N�r tr�det f�lldes f�rdes stammen till en processor p� maskinen som sedan kvistade och apterade upp stammen i olika sortiment. I dag tillverkas inga tv�greppssk�rdare utan de konkurrerades ut av engreppssk�rdaren.

N�sta steg i utvecklingen var SP Maskiner som �r 1981 lanserade ett sk�rdaraggregat till kranspetsen och d� kunde maskinen f�lla, kvista och aptera stammen med kranspetsen utan att f�ra stammen till processorn. Valmet 901 var en av de f�rsta serietillverkade sk�rdarna. Idag �r det vanligen engreppssk�rdare man talar om n�r man talar om sk�rdare. Sk�rdaren kan vara baserad p� ett specialbyggt, hjulg�ende och ramstyrt sk�rdarchassi som de f�rdiga serieproducerade maskinerna oftast �r. Men modellen d�r man monterar ett sk�rdaraggregat p� en bandgr�vare finns ocks�, vilket �r vanligare i breddgrader d�r gr�vre skog kr�ver en tyngre basmaskin.

Sk�rdare har sedan 1980-talet varit utrustade med aggregat som fortl�pande m�ter tr�dstammens diameter och hur l�ngt stammen har matats fram genom aggregatet. Sk�rdarens dator ber�knar med hj�lp av dessa sensorv�rden apteringen och ber�knar fram en optimal aptering. I aggregatet m�ts stammens diameter antingen genom matarvalsarna, eller kvistknivarnas avst�nd och l�ngden m�ts vanligen genom ett matarhjul.

Stubbrytare

Stubbrytaren �r en skogsmaskin som tar upp stubbar ur marken och klyver dem i tv� delar som sedan en skotare kan h�mta och k�ra ut till v�gen d�r en lastbil v�ntar p� att h�mta dem.

Skogsmaskinutvecklingen i Skandinavien

Skogsmaskinerna har under senare delen av 1900-talet och in p� 2000-talet medf�rt en allt st�rre investeringskostnad f�r slutkunden men parallellt en betydande �kning av maskinernas produktivitet genom en rad banbrytande uppfinningar d�r svensk skogsmaskinteknik med kortvirkesmetoden (en:cut-to-length) f�rde fram Sverige som det tekniskt ledande landet under l�ng tid. Ny teknik och en alltmer kapitalkr�vande utveckling och tillverkning av maskinerna d�r en betydande del av utvecklingskostnaderna utg�rs av det elektroniska styrsystemet f�r b�de basmaskin och m�tsystem p� sk�rdarna, har lett till en kraftig strukturomvandling bland skogsmaskintillverkarna i Skandinavien. Utvecklingen accentuerades p� 1990-talet med m�nga och komplicerade f�retagssammanslagningar och uppk�p �nda in p� slutet av 2000-talet, d�r ocks� internationella storkoncerner som Caterpillar, John Deere och Komatsu starkt p�verkat strukturen inom svensk skogsmaskinindustri genom tillf�rsel av internationellt kapital. Ett av de f� f�retag i Sverige som inte ber�rts av dessa strukturomvandlingar i n�got avseende är Rottne Industri, som alltsedan grundandet 1955 är intakt i ägarstrukturen under stark ledning av grundaren Börje Karlsson. På samma sätt har det finska företaget Ponsse grundat 1970, behållit sin ägarstruktur intakt under stark ledning av grundaren Einari Vidgrén som 2009 innehade 83% av aktiestocken. På 1960-80-talet fanns det ett stort antal tillverkande företag i både Sverige och Finland. På slutet av 2000-talet återstod ett fåtal. De kvarvarande tillverkarna producerar i regel både skördare, skotare och huvudkomponenter till maskinerna som arbetskranar, skördaraggregat och även de elektroniska styrsystem som ingår på maskinerna, alternativt har samarbetsavtal med separata tillverkare av dessa huvudkomponenter som exempelvis styrsystem för basmaskin och arbetskran som Iqan, styrsystem för skördaraggregat som Dasa liksom arbetskranar som säljs under varumärket Loglift.

På 1960-talet kunde inte skogsmaskiner konkurrera med hästar vid gallring eftersom endast mycket stora och tunga maskiner klarade svår terräng. De stora maskinerna var för stora för att ta sig fram mellan träden i en gallring och de gav stora markskador som kunde vara förödande för de kvarvarande träden. Ekonomin var också dålig eftersom de stora och dyra maskinernas kapacitet inte kom till sin rätt i gallringar. Skogsmaskinernas konstruktioner har med tiden förfinats så att det numera även finns små maskiner som klarar svår terräng och passar för gallringar. Numera har även små maskiner kranar med förhållandevis stor räckvidd, som tidigare endast stora maskiner hade. En egenskap som är mycket betydelsefull vid arbete i gallringar.

Metoder för avverkning av skog

Helstamsmetoden

I många länder avverkas och kvistas träden fortfarande manuellt med motorsåg. Den frilagda stammen släpas, lunnas, i ett stycke till avlägg vid bilväg. Vid avlägget sker eventuellt aptering till stockar, eller så transporteras stammarna hela, men kvistade, direkt till industrin.

Metoden är sämre anpassad för gallringsingrepp än kortvirkesmetoden, men är effektiv vid slutavverkning vid grova dimensioner på träden.

För att effektivisera avverkningen används fällare-läggare medan olika typer av lunnare rationaliserat utdrivningen. Vid avlägget används olika typer av storskaliga system, inte sällan monterade på tunga grävmaskiner, för kvistningen och eventuell aptering av stammarna till stockar.

Eftersom virket släpas på marken så förorenas det, vilket skulle orsaka mätningsvägran i Sverige enligt Virkesmätningsföreningens föreskrifter.

Kortvirkesmetoden

Kortvirkesmetoden bygger på långt driven förädling av skogen i fält. Skördaren sågar inte bara ner och kvistar träden, utan kapar dem också till stockar som skotare transporterar, eller skotar, till avlägget. När skotaren är klar med att köra ut allt virke rapporterar denne in att virket nu ligger vid bilväg. Vid avlägget lastas virket vanligen på en specialkonstruerad lastbil som med en monterad eller avställbar kran själv lastar på virket, alternativt genom en separatlastare som lastar virket på lastbilar eller dragbilar utan kran. Transporten av virket från avlägg till industri sker vanligen inte i samma operation som avverkningen utan det beror på logistiska förhållanden som en transportledare tar vid.

Referenser

Tryckta källor

• Konttinen, Hannu; Drushka Ken (1997). Skogsmaskinernas historia. Övers. Nina Zischka. Helsingfors: Timberjack Group Oy. ISBN 951-97816-1-7 
• Bergkvist, Isabelle (2010). Drivare i svenskt skogsbruk: erfarenheter och möjligheter till utveckling = The harwarder in Swedish forestry : experiences and potential for further development. Redogörelse från Skogforsk, 1103-4580 ; 2010:1. Uppsala: Skogforsk. Libris 11837315 
• Bergkvist, Isabelle (2007). Drivare i slutavverkning: direktlastning och låg bränsleförbrukning är starka kort. Resultat från Skogforsk, 1103-4173 ; 2007:15. Uppsala: Skogforsk. Libris 10905886. https://www.skogforsk.se/contentassets/52de2f1573ef41a8a6c675c8a3895871/16103_ln_skogforsk_resultat_lr.pdf