Te

Te
Teplantage i Indien
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ljungordningen Ericales
Familj	Teväxter Theaceae
Släkte	Kameliasläktet Camellia
Art	Te C. sinensis
Vetenskapligt namn
§ Camellia sinensis
Auktor	(Linné) Kuntze

Te (Camellia sinensis) är en kameliaväxt och en dryck framställd av denna växt. Drycken framställs av unga bladskott från växten och har använts av människor i åtminstone 1700 år, med början i Kina. Den globala produktionen uppskattades av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) till 3,44 miljoner ton år 2005 vilket är en rekordhög notering. De fyra största producentländerna 2005 var Kina (940 000 ton), Indien (830 000 ton), Sri Lanka (308 000 ton) och Kenya (295 000 ton). Andra länder med en årsproduktion som överstiger 100 000 ton är Turkiet, Indonesien, Vietnam och Japan.

Te innehåller koffein (kallas ibland tein när det förekommer i te) som bland annat är uppiggande. Svart te innehåller ungefär 400 mg tein per liter, grönt te ungefär 200 mg per liter. Jämförelsevis är koffeinhalten i bryggkaffe ungefär 800 mg per liter.

Namn

I det gamla Kina, där växten först togs i bruk, förekom flera olika tecken/ord för te. De numera utanför Kina använda namnen går - med några få undantag - tillbaka på det sedan länge vanligaste av dessa tecken, 茶, på standardkinesiska uttalat chá, men varierar beroende på varifrån i Kina ordet lånats: från nordkinesiska eller kantonesiska kommer alla ord som liknar cha (ryska, hindi, persiska, turkiska, portugisiska, etc.), från Fujian (och specifikt staden Xiamen) kommer alla ord som liknar te (tyska, franska, engelska, svenska, etc.). Till svenskan kom ordet från engelskan, som fått sitt ord från holländskan, som hade det direkt från Xiamen.

I äldre svenska och i vardagssvenska påträffas flera olika stavningar, bland annat "the", "té", "tea", "tee", "thé", "thee" och "thée". I Svensk ordbok och Svenska Akademiens Ordlista redovisas ingen alternativ stavning jämte te.

I överförd bemärkelse används te även om andra dekokter på blad och blommor utan att de innehåller växten te.

Historia

Kina

Te började användas för medicinska ändamål i Kina i slutet av 300-talet. Då ansågs det som en ytterst läkande brygd som botade mycket.

I kejsargraven Han Yangling utanför Xi'an i Kina har man hittat världens äldsta fynd av te. Detta te är daterat till ungefär 141 f.Kr.. Fyndet visar att det fanns en utvecklad te-kultur bland kinas kejsare under Handynastin.

Övriga världen

Teplantage i Indien

Första gången växten nämndes i Europa var 1559, när venetianaren Giambattista Ramusio beskrev den i sin bok Delle navigationi et viaggi. År 1557 upprättades den första direkthandeln mellan Kina och Europa, då portugiserna nådde Kina sjövägen, och 1610 importerades te av portugiserna via Macao i Guangdong och av holländarna via Bantam på Java. Året efter började holländarna också importera te direkt från Japan. Först i början av 1700-talet kom tehandeln att domineras av det Brittiska Ostindiska Kompaniet. Med utveckling av snabbare segelfartyg och en kraftigt ökad handel föll priset på den tidigare ytterst exklusiva drycken, så att även "vanligt folk" kunde börja dricka te.

I över tvåhundra år hemlighöll kineserna hur odling och framställning av te tillgår. Buskar, sticklingar och frön fick inte lämna landet. Den viktigaste handelsvara som användes i utbyte mot te var silver, och när tedrickandet började bli riktigt populärt i England började handelsunderskottet ses som ett hot mot den brittiska ekonomin. Ostindiska kompaniet började då frakta opium till Kina från sina kolonier i Indien. Opiet såldes till kineserna mot betalning i silver, vilket man sedan kunde använda för att köpa te. Detta ledde till det så kallade opiumkriget 1839–1842, under vilket kinesiska myndigheter försökte stoppa den illegala importen av opium genom att konfiskera och förstöra allt opium. Engelsmännen svarade med att beskjuta kinesiska hamnstäder, och slutligen tvingades den kinesiska regeringen till en mängd eftergifter, bland annat uppgivandet av Hongkong och legalisering av opiumhandeln.

I Sverige försökte Carl von Linné införa teodling, men försöket misslyckades, och han rekommenderade i stället inhemska växter som ersättning, framför allt blad av kungsmynta, Origanum vulgare.

I Boston i den brittisk-amerikanska kolonin Massachusetts Bay genomfördes 1773 en betydande protestaktion mot den engelska regeringens tehandelspolitik – "tebjudningen i Boston" (the Boston Tea Party). Aktionen var en av de saker som ledde till nordamerikanska frihetskriget och så småningom (1783) till Förenta staternas fulla självständighet.

Odling

Flera sorter av teplantan används inom teodlingen:

Assam-te

Den största producerade volymen te kommer från sorten assam-te (C. sinensis var. assamica eller C. assamica) som huvudsakligen odlas i den indiska delstaten Assam. Sorten är ett litet enstammigt träd med stora blad. I naturligt tillstånd kan trädet blir 6–20 meter högt, och växer då i nordöstra Indien, Myanmar, Vietnam och södra Kina. Som odlat träd tillåts trädet inte växa sig högre än midjenivå. Assam-te är en växt som växer på relativt låga höjder och kräver mycket regn men väldränerad mark. Trädet är känsligt för extrema temperaturer. Assam-te, som "upptäcktes" 1823 (bladen hade använts av lokalbefolkningen tidigare), är en av de ursprungliga teväxterna. Alla teer från Assam och det mesta av ceylonteet är från denna sort. Assam-te har en mustig smak i motsats till de mer blommiga kinesiska teerna.

Kinesiskt te

Frökapslar av Camellia sinensis

Den kinesiska teplantan (C. sinensis var. sinensis) är en flerstammig buske med små blad som blir cirka 3 meter hög. Den växer naturligt i sydöstra Kina. Det var den första teplantan att upptäckas, beskrivas och odlas, för cirka 3000 år sedan. Några av de mest populära teerna kommer från denna sort.

Kambodjanskt te

Den teplanta som odlas i Kambodja (C. sinensis var. parvifolia) har blad som i storlek befinner sig emellan assam-te och kinesiskt te. Den är ett litet flerstammigt träd, och anses ibland vara en hybrid mellan assam-te och kinesiskt te.

Odlingsländer

De fyra största producentländerna i dag (2005) är Kina (940 000 ton), Indien (830 000 ton), Sri Lanka (308 000 ton) och Kenya (295 000 ton). Andra länder med en årsproduktion överstigande 100 000 ton är Turkiet, Indonesien, Vietnam och Japan.

Behandling

Alla olika slags teer behandlas på olika sätt och det förekommer också skillnader mellan olika sorter av samma slag. För de stora grupperna gröna och svarta teer ser den generella processen ut så här:

• Grönt te. Efter plockningen upphettas tebladen några minuter i en mycket varm (100-200 °C) panna för att förhindra oxidation, därefter rullas och torkas bladen varefter de sorteras och paketeras.
• Svart te. Efter plockning får bladen, som oftast skärs eller krossas, oxidera varefter de torkas, sorteras och paketeras. Inte att förväxlas med det man i Kina kallar svart te.

Kategoriseringar

Den kinesiska grundindelningen

Grönt te.

R�tt te; vad man i v�st kallar f�r svart te.

Gr�nt te

Gr�nt te �r den vanligaste sorten i Kina och angr�nsande l�nder. De nyplockade tebladen upphettas genom �ngning (den �ldre metoden, fortfarande anv�nd i Japan) eller torrstekning (den sedan l�nge f�rh�rskande tekniken i Kina) f�r att f�rhindra oxidation, rullas och torkas sedan.

R�tt te

Det te som �r vanligast i v�stv�rlden kallas d�r svart te efter f�rgen p� de torra bladen, men i Kina kallas det r�tt efter f�rgen p� drycken. Efter plockning f�r bladen (som vanligen f�rst sk�rs eller krossas) oxidera, en process under vilken de bland annat svartnar, innan de rullas och torkas. Den internationellt vanligaste formen av te. Ska inte f�rv�xlas med rooibos, som ibland n�got vilseledande kallas r�tt te.

Oolong-te

Oolong �r en grupp teer som f�r oxidera n�got innan processen avbryts genom upphettning och kan d�rigenom s�gas ligga mellan gr�na och r�da teer. Kommer ursprungligen fr�n Fujian. Taiwan �r ett land d�r oolongte �r s�rskilt popul�rt.

M�rkt te

Det man i Kina kallar svart te �r ett fr�n b�rjan gr�nt te som efter torkning och pressning till kakor till�ts fermentera. Det �r en komplex process som omfattar b�de oxidation och biologiska processer. Den mest k�nda gruppen av svarta teer �r Pu'er fr�n Yunnan.

Vitt te

Vitt te �r ett te som inte �ngas eller steks efter sk�rd utan torkas direkt vilket g�r det n�got mer oxiderat �n gr�na. Den h�gsta kvaliteten av vitt te g�rs av teblad som sk�rdas precis innan bladen ska sl� ut. Vitt te �r en liten men v�xande grupp som rider p� h�lsotrenden. Vitt te framst�lls huvudsakligen i Kina, men produceras �ven p� det indiska fastlandet och Sri Lanka.

Gult te

Gult te framst�lls som det gr�na men f�r vissna n�got mellan den f�rsta upphettningen och den slutliga torkningen vilket ger b�de blad och dryck dess gula f�rg. En kvantitativt mycket liten grupp.

Andra kategoriseringar

Blomte

Teer som torkas tillsammans med v�ldoftande blommor vars doft de �nnu inte torra tebladen tar till sig. Mest k�nt �r jasminte.

Brickte

Te som f�r att underl�tta transport och f�rvaring pressats till kakor, kulor eller brickor. Tidigare ofta te av mycket l�g kvalitet.

Smaksatt te

Te, vanligen svart, som smaksatts med fruktolja, fruktskal, blommor och/eller smakessenser, exempelvis Earl Grey, citronte och den svenska teblandningen S�derblandning. I takt med �kad efterfr�gan p� gr�nt te i v�stv�rlden har alltfler varianter av smaksatt gr�nt te dykt upp.

H�lsote

Teer som saluf�rs som bantnings- eller sk�nhetste �r ofta pu'er av l�g kvalitet.

�rtte

�rter som tillagas och dricks p� samma s�tt som te, eller teer som smaksatts med v�ldoftande �rter.

R�kt te

Lapsang souchong, ett svart te ursprungligen fr�n Fujian som torkas under eldning av tall vilket ger teet en tj�raktig doft.

P�ste/l�ste

Efter torkning sorteras tebladen. Stora teblad s�ljs som l�ste och mindre som p�ste. Vanligt svart te som ska bli p�ste klipps som regel till �nskad storlek i tillverkningsprocessen vilket inte bara underl�ttar oxidationen utan ocks� g�r att p�ste drar snabbare �n l�ste.

Pulverte

Under Songdynastin spred buddhistmunkar tekniken att mala gr�nt te till ett fint pulver som blandades med kokt vatten fr�n Kina till Japan d�r pulverte fortfarande anv�nds bland annat i teceremonin.

Snabbte

Som snabbkaffe men gjort p� te, och �n s� l�nge inte p� l�ngt n�r lika vanligt.

Andra produkter med te

Te ing�r, framf�rallt i �stasien, i en l�ng rad drycker och matr�tter, exempelvis tel�sk, tevin, kombucha och teglass. I Kina f�rekommer matr�tter med friterade teblad.

Tel�st "te"

Flera drycker som bereds p� samma s�tt som te kallas teer utan att inneh�lla minsta sp�r av teblad, exempelvis krysantemumte och rooibos.

Silverte

N�r man bereder varmt vatten som till te men utan att l�gga i n�got te utan bara dricker vattnet rent eller ibland med lite mj�lk eller socker, kallas det ofta lite sk�mtsamt f�r silverte, med h�nvisning b�de till de olika f�rgerna som vanligt te kan ha (se ovan) och rent vattens n�got silverf�rgade utseende.

Tillagning och servering

Generellt brukar man s�ga att tre gram te per kopp �r l�mpligt oberoende av vilket te det r�r sig om. Den stora skillnaden g�ller temperaturen p� vattnet. Ju mindre oxiderat och ju finare kvalitet desto l�gre temperatur och l�ngre dragningstid. De flesta svarta teer b�r tillagas med vatten s� n�ra kokpunkten som m�jligt medan 70 grader �r ett riktm�rke f�r gr�na och vita teer. Temperaturen f�r oolongteer beror p� oxidationsgraden. En del oolongteer �r bara l�tt oxiderade och d� r�cker 80 grader. Andra sorter �r mer oxiderade och b�r tillagas med 90 gradigt vatten. Detta �r dock bara generella riktm�rken och m�nga tesorter har speciella traditioner knutna till sig som detaljerar exempelvis om teet ska dra under lock eller inte. Historiskt och regionalt f�rekommer stora variationer.

S�rskilt i �stra Asien anv�nds te �ven som smaks�ttning i andra drycker och matr�tter. I Storbritannien �r det tradition att dricka te om eftermiddagarna, en sed som anses ha skapats av hertiginnan av Belford omkring �r 1840.

Se �ven

• Chajing
• Kung-fu teceremoni
• Ostfriesiskt te
• Tekanna
• Yerba mate
• Mate

Referenser

Den h�r artikeln �r helt eller delvis baserad p� material fr�n engelskspr�kiga Wikipedia, Camlia sinensis, tidigare version.

Tryckta källor

• Chen Zongmao (red.) (1992) Zhongguo Chajing, Shanghai, ISBN 7-80511-498-6

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör te.