Wallis- och Futunaöarna
| Wallis- och Futuna�arna Collectivit� des �les Wallis-et-Futuna |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Nationals�ng: La Marseillaise |
||||||
.svg) |
||||||
| Huvudstad (�ven st�rsta stad) | Mata-Utu | |||||
| Officiellt spr�k | franska och walliska | |||||
| Statsskick | Franskt territorium | |||||
| - | president | Emanuel Macron | ||||
| - | premi�rminister | Administrateur sup�rieur | ||||
| - | Erk�nd | autonomi 29 juli 1961 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 274 km� (211:a) | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | �rs uppskattning | 16 000 (219:e) | ||||
| - | Befolkningst�thet | 58,4 inv./km� (112:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2006 �rs ber�kning | |||||
| - | Totalt | $ 60 miljoner (ej rankad) | ||||
| - | Per capita | $ 3 800 | ||||
| Valuta | CFP-franc (XPF) |
|||||
| Tidszon | UTC+12 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | H�gsta punkt | Mont Singavi, 765 m �.h. | ||||
| Nationaldag | lokal 29 juli (1961), 14 juli | |||||
| Landskod | WF, WLF, 876 | |||||
| Toppdom�n | .wf | |||||
| Landsnummer | 681 | |||||
Wallis- och Futuna�arna (franska �les Wallis et Futuna, walliska och �stfutuna Uvea mo Futuna), formellt p� svenska Territoriet Wallis- och Futuna�arna[1]) �r ett franskt territorium i sydv�stra Stilla havet. Huvudort �r Mata-Utu.
Omr�det best�r av tv� �grupper som �r bel�gna cirka 250 km ifr�n varandra. Grupperna ligger mellan Fiji och Samoa, och r�knas till Polynesien.
- �les Wallis - Wallis�arna
- �le Wallis - Wallis�n, cirka 96 km�
- med cirka 15 mindre �ar och atoller innanf�r lagunen
- �les de Horne - Hoorn�arna
Historia
[redigera | redigera wikitext]Omr�det har varit bebott av polynesier sedan 800-talet och uppdelat i tre kungad�men. P� Wallis�n grundades Uveariket i b�rjan p� 1400-talet och p� Futuna�n grundades Aloriket i mitten p� 1500-talet och Sigaveriket 1784. De lokala monarkerna regerar �n idag �ven om de som �vriga monarker i v�rlden har begr�nsad makt.
Futuna och Alofi uppt�cktes av europ�er den 26 april 1616 av nederl�ndske Jacob Le Maire och Willem Corneliszoon Schouten. Uvea uppt�cktes den 16 augusti 1767 av brittiske Samuel Wallis. 1837 kom franska mission�rer till �arna och konverterade ursprungsbefolkningen till katolicismen. Efter ett uppror bad mission�rerna om franskt beskydd 1842.
1842 utropades omr�det till franskt protektorat vilket dock genomf�rdes f�rst 1887 p� Uvea och 1888 p� Futuna, samma �r inf�rlivades omr�det f�rvaltningsm�ssigt i Nya Kaledonien. 1924 blev omr�det en egen koloni och omvandlades sedan den 30 juli 1961 till ett "territori� d'outre-mer" med viss autonomi och erh�ll den 28 mars 2003 slutligen status som franskt "collectivit� d'outre-mer".
Geografi och klimat
[redigera | redigera wikitext]
Territoriet inkluderar �arna Wallis (den mest befolkade), Futuna, Alofi (obebodd) och 20 obebodda holmar, vilket utg�r en total yta p� 274 km�, och 129 km kustlinje. Den h�gsta punkten i territoriet �r Mont Singavi p� �n Futuna, med en h�jd p� 765 meter �ver havet.
Klimatet i Wallis- och Futuna�arna �r tropiskt, dvs oftast varmt och fuktigt. Regntiden varar november till april d� det ocks� �r varmast. Den b�sta restiden �r under den svalare �rstiden fr�n maj till oktober. �rsnederb�rden ligger p� 2 500 till 3 000 millimeter, den genomsnittliga luftfuktigheten p� 80 % och medeltemperaturen p� 26,6 �C.
Bara fem procent av �ns landyta �r odlingsbar, och permanenta gr�dor t�cker ytterligare 20 % av ytan. Skogsavverkning �r ett stort problem p� �n, d� skog avverkats f�r att anv�ndas som br�nsle. En konsekvens av detta �r att erosionen drabbar �arnas bergiga terr�ng h�rdare �n om skogarna funnits kvar. Anledningen till att Alofi �r obebodd �r att den inte har n�gon naturlig tillg�ng till s�tvatten.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]F�rvaltningsm�ssigt delas omr�det i tre traditionella Royaumes coutumiers (kungad�men). Bara ett av dessa �r vidare indelat i flera divisioner.
| Kungad�me | Huvudstad | Area (km�) |
Befolkning folkr�kningen 2018 |
Byar |
|---|---|---|---|---|
| Wallis�arna | ||||
| 'Uvea | Mata-Utu | 77,5 | 10 071 | 21 |
| Hihifo ("v�st") | Vaitupu | 23,4 | 1 942 | 5 |
| Hahake ("�st") | Mata-Utu | 27,8 | 3 415 | 6 |
| Mu'a ("f�rst") | Mala'efo'ou (1) | 26,3 | 2 976 | 10 |
| Hoorn�arna | ||||
| Sigave (v�stra Futuna) | Leava | 30,0 | 1 275 | 6 |
| Alo (�stra Futuna) | Mala'e | 53,0 | 1 950 | 8 |
| Alo (Alofi�n) | Alofitai | 32,0 | 1 | 1 |
| Wallis och Futuna | ||||
| Mata-Utu | 192,5 | 13 297 | 36 | |
(1) tidigare vid namn Mua
Parlamentet "Assembl�e Territoriale" har sitt s�te i Mata-Utu p� Wallis�n.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Territoriets ekonomi baseras fr�mst p� traditionellt jordbruk f�r egen f�rs�rjning (kokosn�tter och gr�nsaker), boskap (fr�mst grisar) och fiske. Ungef�r 80 % av befolkningen f�rs�rjer sig p� det s�ttet. Omkring 4 % av befolkningen �r anst�llda i den offentliga sektorn. Int�kter kommer fr�mst fr�n bidrag fr�n franska staten, fiskelicenser som Japan och Sydkorea k�per, importskatt och penningf�rs�ndelser fr�n arbetskraftsutvandrare till Nya Kaledonien, Franska Polynesien och Frankrike.
1995 hade territoriet en PPP-justerad BNP p� totalt 28,7 miljoner USD, vilket ger 2 000 USD per capita. Territoriet har int�kter p� ungef�r 20 miljoner USD per �r mot utgifter p� omkring 17 miljoner USD.
Wallis- och Futuna�arna exporterar fr�mst jordbruksprodukter och hantverk, och importerar mat, tillverkade varor, transportutrustning, br�nsle och kl�der. Det mesta importeras fr�n Frankrike, Australien och Nya Zeeland.
Territoriet anv�nder sig av valutan CFP-franc, som �r bunden till euron vid v�xelkursen 1 000 XPF = 8,38 EUR
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Wallis- och Futuna�arna hade vid 2003 �rs folkr�kning 14 944 inv�nare (67,4 % p� �n Wallis, 32,6 % p� �n Futuna), och den absoluta majoriteten �r av polynesisk etnicitet, en liten minoritet �r av fransk b�rd. Mer �n 16 000 personer fr�n territoriet �r utrikesarbetare i Nya Kaledonien, vilket utg�r mer �n territoriets totala befolkning. En �verv�ldigande majoritet �r romersk-katolska, och talar b�de franska och wallisiska eller futunska. Franska talas dock bara av 10 % av befolkningen som f�rstaspr�k. Ungef�r halva befolkningen �ver 15 �r kan l�sa och skriva.
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Wallis har runt 100 kilometer landsv�g, varav 16 kilometer �r asfalterade, medan �n Futuna bara har 20 kilometer oasfalterad landsv�g.
Territoriet har tv� huvudhamnar, Mata-Utu och Leava, som kan f�rs�rja dess handelsflotta best�ende av tre skepp (tv� passagerarskepp och en petroleumtanker).
Det finns tv� flygplatser, en p� Wallis med en asfalterad landningsbana p� 2 100 meter, och en p� Futuna med en oasfalterad landningsbana p� 1000 meter. Flygbolaget Aircalin, som �r baserat p� Nya Kaledonien, opererar de enda kommersiella flyg som g�r till Wallis. Det finns inga kommersiella f�rjelinjer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den h�r artikeln �r helt eller delvis baserad p� material fr�n engelskspr�kiga Wikipedia, 3 december 2007.
Externa l�nkar
[redigera | redigera wikitext]- Franska förvaltningen om Wallis och Futuna
- flygavstånd Stockholm - Wallis- och Futuna
- om Wallis och Futuna
| ||||||||
| ||||||||