Tuvalu
| Tuvalu | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Tuvalu mo te Atua (Tuvaluanska: Tuvalu för den allsmäktige) |
||||||
| Nationalsång: Tuvalu mo te Atua |
||||||
.svg) |
||||||
| Huvudstad | Funafuti | |||||
| Officiella språk | Engelska, tuvaluanska | |||||
| Demonym | Tuvaluan | |||||
| Statsskick | Monarki (samväldesrike) | |||||
| - | Kung | Charles III | ||||
| - | Generalguvernör | Tofiga Vaevalu Falani | ||||
| - | Premiärminister | Feleti Teo | ||||
| Självständighet | från Storbritannien | |||||
| - | Erkänd | 1 oktober 1978 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 26 km²[1] (196:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 0,00 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 10 959[1] (196:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 431 inv./km² (30:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 37 miljoner USD[2] (187:e) | ||||
| - | Per capita | 3 400 USD[2] | ||||
| BNP (nominell) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 33 miljoner USD[2] (187:e) | ||||
| - | Per capita | 3 015 USD[2] | ||||
| HDI (2021) | ▲ 0,641[3] (130:e) | |||||
| Valuta | tuvaluansk och australisk dollar ( AUD) |
|||||
| Tidszon | UTC+12 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | ej namngiven plats, 5 m ö.h. | ||||
| Nationaldag | 1 oktober | |||||
| Nationalitetsmärke | TUV | |||||
| Landskod | TV, TUV, 798 | |||||
| Toppdomän | .tv | |||||
| Landsnummer | 688 | |||||
Tuvalu (tuvaluanska Tuvalu) är en stat i Polynesien i sydvästra Stilla havet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tuvaluöarna beboddes av polynesier sedan 1000-talet f.Kr. Ordet Tuvalu betyder grupp om åtta och syftar på att ursprungligen var åtta av de nio atollerna bebodda. Den spanske upptäcktsresanden Álvaro de Mendaña de Neira blev den 16 januari 1568 den förste europé att besöka Nui[4] och Niulakita den 29 augusti 1595. Även brittiske John Byron upptäckte några öar 1764 och namngav öarna Lagoon Islands. Den 5 maj 1781 upptäckte spanske Francisco Antonio Maurelle även Nanumanga.[5]
I maj 1819 upptäckte amerikanske Arent de Peyster (på ett brittiskt fartyg) Nukefetau som då fick namnet Peysteröarna och Funafuti som då fick namnet Elliceöarna. Den 6 november 1821 upptäckte amerikanske George Barrett även Nukulaelae. 1841 besöktes några öar av den amerikanska United States Exploring Expedition. Kring 1860 anlände de första missionärerna från den brittiska London Missionary Society till området. Elliceöarna hamnade 1877 under brittisk överhöghet där de i oktober 1892[6] deklarerades som ett brittiskt protektorat och inf�rlivades i Gilbert och Ellice�arna och fr�n 1916 blev omr�det en egen koloni.
Under andra v�rldskriget anv�ndes �arna av USA som plats f�r flygf�lt. 1949 bosatte sig emigranter fr�n den d� �verbefolkade Niutao�n p� den d� obebodda Niulakita�n. I oktober 1975 erh�ll �arna viss autonomi och inf�rlivades en kort period i det Brittiska V�stra Stillahavsterritoriet fram till 1976. Namnet �ndrades d� �ter till Tuvalu. Den 1 oktober 1978 �terfick nationen Tuvalu sitt oberoende och blev medlem i Samv�ldet. Den 7 februari 1979 sl�ts ett v�nskapsf�rdrag med USA som d� gav upp sina, och erk�nde Tuvalus, anspr�k p� �arna Funafuti, Nukefetau, Nukulaelae och Nurakita (Niulakita) som del av Tuvalu. F�rdraget tr�dde i kraft den 23 september 1983.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Tuvalu ligger s�der om ekvatorn cirka 750 kilometer s�der om Gilbert�arna i Kiribati och cirka 1.000 km norr om Fiji. Tuvalu best�r av nio �omr�den. �arna har en sammanlagd areal om ca 25,63 km� och best�r av 6 korallatoller och 3 korall�ar [7]
- Funafuti, huvudatoll, cirka 2,8 km�
- Nanumanga, �, cirka 2,8 km�
- Nanumea, atoll, cirka 3,8 km�
- Niulakita, �, cirka 0,5 km�
- Niutao, �, cirka 2,5 km�
- Nui, atoll, cirka 2,8 km�
- Nukufetau,atoll, cirka 3,0 km�
- Nukulaelae, atoll, cirka 1,8 km�
- Vaitupu, atoll, cirka 5,6 km�
Den h�gsta h�jden �r p� endast ca 5 m �.h. Befolkningen uppg�r till ca 12.000 inv�nare [8] d�r ca 4.500 bor p� huvud�n Fongafale i Funafutiatollen. Landets huvudflygplats Funafuti (Funafuti International Airport, flygplatskod "FUN") ligger p� Fongafales mellersta del och har kapacitet f�r lokalt flyg.
Klimat och milj�
[redigera | redigera wikitext]Tuvalu har ett tropiskt klimat, det vill s�ga varmt och fuktigt. Regnperioden varar fr�n november till mars, men tyfoner �r ovanliga. Den b�sta restiden �r mellan april och oktober.[f�rtydliga] �arnas ringa h�jd utg�r en stor risk f�r �versv�mning om havsniv�n h�js, i likhet med andra �nationer som Maldiverna och �omr�den som till exempel Tokelau och Carteret�arna.
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Politik
[redigera | redigera wikitext]Generalguvern�rer
[redigera | redigera wikitext]- Fiatau Penitala Teo, 1978-86
- Tupua Leupena, 1986-90
- Toaripi Lauti, 1990-93
- Tomu Sione, 1993-94
- Tulaga Manuella, 1994-98
- Tomasi Puapua, 1998-2003
- Faimalaga Luka, 2003-05
- Filoimea Telito, 2005-10
- Kamuta Latasi, 2010
Regeringschefer
[redigera | redigera wikitext]- Toaripi Lauti, 1975-81
- Tomasi Puapua, 1981-89
- Bikenibeu Paeniu, 1989-93, 1996-99
- Kamuta Latasi, 1993-96
- Ionatana Ionatana, 1999-2000
- Lagitupu Tuilimu, 2000-01
- Faimalaga Luka, 2001
- Koloa Talake, 2001-02
- Saufatu Sopoanga, 2002-04
- Maatia Toafa, 2004-06
- Apisai Ielemia, 2006
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Tuvalu �r uppdelad i 8 distrikt med 1 "Town council" (Funafuti) och 7 "Island councils" (�vriga atoller d�r Niulakita�n ing�r i Niutao council).
Parlamentet Fale I Fono har sitt s�te i Vaiaku p� Fongafale�n i Funafutiatollen.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Tuvalus fr�msta industrier �r fiske, kopra och kokos. De viktigaste exportvarorna var �r 2002 fisk och kopra som exporterades till fr�mst Storbritannien, Italien, Danmark och Fiji. De viktigaste importvarorna �r 2002 var mat, br�nsle, maskiner och andra f�rn�denheter. Varorna kom fr�mst fr�n Ungern, Japan och Fiji. I genomsnitt bes�ker f�rre �n 1 000 turister Tuvalu varje �r.[9]
Statens inkomster kommer mest fr�n f�rs�ljning av frim�rken och mynt samt skatter fr�n tuvaluaner som arbetar utomlands. Ungef�r 1 000 tuvaluaner arbetar i fosfatgruvor i grannlandet Nauru, men fosfat-tillg�ngarna h�ller p� att minska, och Nauru f�rs�ker f� tuvaluanerna att flytta hem igen.
�r 2000 f�rhandlade Tuvalu fram ett kontrakt d�r man under 12 �r hyr ut sin toppdom�n .tv f�r 50 miljoner amerikanska dollar.
Tuvalu mottar en del ekonomisk hj�lp och de st�rsta bidragsgivarna var 1999 Australien, Japan och USA. USA betalar ocks� f�r ett fiskeavtal med Tuvalu. Dessutom finns en internationell fond f�r ekonomisk hj�lp till Tuvalu.
Staten har f�rs�kt minska sina utgifter genom att dra ner p� statligt anst�lld personal och har f�rs�k att privatisera viss offentlig verksamhet.[9]
Transporter
[redigera | redigera wikitext]V�gn�tet p� Tuvalu �r begr�nsat till cirka �tta kilometer v�g. Gatorna i Funafuti �r asfalterade och har gatubelysning men andra v�gar �r oasfalterade. Tuvalu saknar helt j�rnv�gar.
Den enda flygplatsen �r Funafuti International Airport med en asfalterad landningsbana. Air Pacific fr�n Fiji trafikerar Funafuti med regulj�rflyg tre g�nger i veckan (tisdag, torsdag och l�rdag) med avg�ng fr�n Suva.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Tuvalu �r en monarki med parlamentarisk demokrati inom samv�ldet, med kung Charles III som statschef. Sedan 1992 har man diskuterat m�jligheten att bli en republik.
- Etniska grupper: polynesier 96 %, mikronesier 4 %
- Spr�k: tuvaluanska, engelska, samoanska, kiribatiska (p� �n Nui)
- The Protestant Church Of Tuvalu 91 %
- Sjundedagsadventister 3 %
- Bahá'í 3 %
- Jehovas vittnen 2 %[10]
- Jesu Kristi Kyrka Av Sista Dagars Heliga 2 %[11]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Tuvalu”. The World Factbook. CIA. 10 november 2016. Arkiverad från originalet den 1 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160701194651/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/tv.html. Läst 24 november 2016.
- ^ [a b c d] ”5. Report for Selected Countries and Subjects - Tuvalu” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2016/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=70&pr.y=1&sy=2010&ey=2019&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=869&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 24 november 2016.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ http://www.worldstatesmen.org/Tuvalu.html
- ^ http://www.worldstatesmen.org/Tonga.html
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2010. https://web.archive.org/web/20100924044855/http://www.tuvaluislands.com/history2.htm. Läst 19 juli 2008.
- ^ ”Tuvalus öar”. Arkiverad från originalet den 27 juli 2013. https://www.webcitation.org/6IPay1Qur?url=/proxy/http://www.tuvaluislands.com/islands/islands.html. Läst 19 juli 2008.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222061955/http://www.geohive.com/cntry/tuvalu.aspx. Läst 8 februari 2014.
- ^ [a b] ”Economy :: Tuvalu”. CIA World Factbook. Arkiverad från originalet den 1 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160701194651/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/tv.html. Läst 24 oktober 2011.
- ^ ”Religions - Tuvalu”. www.nationsencyclopedia.com. https://www.nationsencyclopedia.com/Asia-and-Oceania/Tuvalu-RELIGIONS.html. Läst 16 mars 2019.
- ^ ”LDS Statistics and Church Facts | Total Church Membership” (på engelska). www.mormonnewsroom.org. http://www.mormonnewsroom.org/facts-and-statistics/country/tuvalu. Läst 16 mars 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|