Stress
| Stress | |
 Stress innebär att man är mentalt överansträngd. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | F43, Z73.3 |
Stress eller adaptionssyndrom är de fysiologisk-hormonella anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, ”stressorer”. En vanlig missuppfattning är att stress är synonym till jäkt. Så är inte fallet. Stress kan definieras som mental överansträngning.[1] Stress kan påverka kroppen negativt om den har hög nivå.[2]
Stress kan ha flera olika orsaker; inklusive smärta, nedkylning, rädsla och flykt, men också positiva förändringar som giftermål och befordran. Ur evolutionär synpunkt är stress ett mycket viktigt svar som är bevarat i alla högre djurarter, inklusive alla primater, gnagare och reptiler. En människa kan känna stress inte bara av överstimulering, utan även av understimulering.
Stress kan yttra sig bland annat som en akut stressreaktion, utmattningssyndrom, eller anpassningsstörning, och ge kvarstående men som posttraumatiskt stressyndrom. Stress kan vara positiv och förbättra arbetsresultat, men långvarig negativ stress kan orsaka flera sjukdomar.
Ordet stress myntades av endokrinologen Hans Selye.
Stress ger en förändrad hormonprofil, eftersom hormoner ingår i kroppens allostas. Stresshormoner är de hormoner som ingår i den så kallade stressaxeln.
Stressorer
[redigera | redigera wikitext]Stressorer är faktorer som leder till stress, förhöjda inre tillstånd.[3] Vad som är en stressor för en person behöver inte vara det för en annan, utan beror på personens förmåga och självuppfattning, och står i relation till krav visavi resurser. De individuella skillnaderna i förmåga att klara stress brukar förklaras med stress–sårbarhetsmodellen.
Stressorerna är situationer och utmaningar som innefattar krav vilka individen upplever påfrestande i och med att dessa uppfattas som att pröva eller överskrida kapaciteten. Stressorerna orsakar mental oro med tankar på misslyckande, vilket i sig är mentalt uttröttande.[4] Stressorer kan också definieras som faktorer som kroppen uppfattar som larmsignaler, som man kan reagera på med flykt, attack eller passivitet. Stressen kan vara positiv och människan behöver ett visst inslag av stressorer i lagom mängd. Att kortvarigt utsättas för stressorer stärker hälsan och prestationen genom att stärka den så kallade stressmuskeln. För att stressorerna ska ha positiv effekt behöver kroppen snabbt vila efter prestationen, och stressorerna vara av varierande natur.[4]
Stressorerna kan vara såväl negativa händelser och trauman (distress), som positiva förändringar i livet och utmaningar (eustress). Distresser kan också innefatta sådana stressorer som någon av personliga skäl inte klarar av att anpassa sig till.[5] Som distresser räknas till exempel en psykisk kris, förlust av anhörig, ekonomiska problem, problem med nära anhörig, sjukdom, att bli utnyttjad eller förbisedd, arbetslöshet och bråk. Eustressorer kan vara att befordras, gifta sig, få barn, eller påbörja en utbildning. Vissa stressorer kan vara positiva för somliga men distressande för andra, som höga krav på jobbet, att göra en offentlig framställning, idrottstävlingar, och bristande handledning inför en ny eller svår uppgift.[6]
Stressorerna kan vara av olika art: fysiska, sociala och psykiska. Fysiska stressorer innefattar kyla, buller, virus, droger och smärta. Sociala stressorer är sådana som handlar om individen i dennes sociala sammanhang, och kan bestå i arbetslöshet, giftermål, mobbning eller maktlöshet. Psykiska stressorer är sådana som ställer empatiska krav och toppar i toleransnivån, själva tankarna på misslyckande, att sakna kompetens, eller att med rädsla uppfatta något som ett hot.[7]
Personer kan skapa negativa stressorer, stressa upp sig själva, till exempel genom överdriven planering eller motsatsen att undvika planering, eller att ha för högt ställda krav på sig själv. Sjukdomar kan verka som stressorer; dit hör giftstruma och Cushings syndrom.
Hur starkt en person reagerar på en stressor avgörs av en rad individuella faktorer, däribland psykisk sårbarhet och bemästringsförmåga, liksom hur långvarigt stressoren är aktiv.
Fysiologiska uttryck för stress
[redigera | redigera wikitext]Utsöndring av stresshormoner
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Stresshormoner, stressaxeln
Neuroendokrinologiskt sett best�r stress i en belastning av den s� kallade stressaxeln. Stressaxeln best�r av de hormonproducerande k�rtlarna hypotalamus, hypofysen och binjurarna. Den prim�ra reaktionen p� en stressor �r att amygdala uppfattar en fara och stimuleras, varvid stressaxeln f�rs�ker bromsa dess effekter.[8] Stressaxelns hormoner samverkar med andra delar i det endokrina systemet, vilka kan p�verkas till f�ljd av reaktioner fr�n stressaxeln. En normal stress klarar individen av att hantera. Vissa stressorer eller l�ngvarig stress kan dock f� stor p�verkan p� kroppen.
I hotfulla eller anstr�ngande situationer �kar d�rf�r uts�ndringen av hormonet kortikotropin fr�n hypofysens framlob. Kortikotropin transporteras via blodet till binjurarna d�r det stimulerar uts�ndring av adrenalin, kortisol och noradrenalin till blodet. Dessa tre hormoner �r de viktigaste stresshormonerna och har en rad effekter p� m�nniskokroppens organ och v�vnader.
Dessa hormoner p�verkar cellernas metabolism i den meningen att anabola reaktioner upph�r till f�rm�n f�r katabola (nedbrytnings)reaktioner. Halten av insulin sjunker i blodet medan halten av glukagon minskar, vilket i sin tur leder till minskad nybildning av fettsyror och �kad nedbrytning av glykogen vilket leder till �kad halt av glukos i blodet. Dessutom �kar nedbrytning av aminosyror, proteiner och fettsyror. Fettv�vnad bryts l�ngsamt ner till fria fettsyror och muskelproteiner bryts ner till aminosyror. Dessa biomolekyler blir d�rigenom substrat f�r glukoneogenesen i levern, som �ven den syftar till att h�ja halterna av glukos i blodet.
Stresshormonet kortisol har b�de snabba och l�ngsamma effekter p� kroppens v�vnader. Den snabba effekten �r att kortisoler blockerar uts�ndringen av kortikotropin i hypofysen medan den l�ngsamma effekten �r att st�nga ner svaret p� stress. Under stress binds kortisol till limbiska systemet i h�gre grad av glukokortikoidreceptorer (GR) �n vid mineralkortikoidreceptorer (MR), vilket f�rklarar stressrelaterade beteenden och mobiliserande av energi. GR:s aktivitet och p�verkan f�r�ndras om den �r l�ngvarigt aktiv; kortvarig stimulans ger b�ttre kognition medan l�ngvarig stress bryter ner hippocampus.[9]
Det �r stora k�nsliga skillnader ifr�ga om hur starka de endokrina reaktionerna p� stress �r. Stressaxeln hos kvinnor fr�n puberteten till klimakteriet p�verkas mindre av psykosociala stressorer �n vad den g�r f�r m�n, dock sker en �kning under �gglossningen. Responsen fr�n stressaxeln �r �nnu l�gre vid graviditet, m�jligen f�r att skydda fostret fr�n den negativa p�verkan som stresshormonerna skulle framkalla.[10] �strogenet minskar och androgenerna �kar dock hos kvinnor under stress, vilket h�r samman med ett mobiliserande och aktionsinriktat beteende gentemot utmaningar.[11]
Stress �kar uts�ndringen av prolaktin. Dock tycks posttraumatisk stress yttra sig i s�nkta prolaktinniv�er.[12] Akut stress �kar TSH och trijodtyronin, medan kronisk stress minskar dem.[13]
Symptom fr�n kroppens organ och funktioner
[redigera | redigera wikitext]Den andra viktiga anpassningsreaktionen vid stress �r en minskning av aktiviteten fr�n parasympatiska nervsystemet och en �kning av aktiviteten fr�n det sympatiska nervsystemet. Sympatiska nervsystemet har effekter som leder till en �kning av puls, hj�rtminutvolym, vaskul�r resistens vilket i sin tur leder till �kat blodtryck. J�mf�r somatoform autonom dysfunktion, d�r dock tillst�ndet �r l�ngvarigt.
Dessutom minskar blodfl�det till organ vars funktion inte �r absolut n�dv�ndig f�r kortsiktig �verlevnad, till exempel filtrering genom njurarna och tarmsystemet minskar. Blodfl�det genom hj�rtats kransk�rl samt skelettmuskulaturens blodk�rl �kar d�remot, p� grund av att blodk�rl vidgas. Sympatiska nervsystemet stimulerar �ven till djupare och snabbare andning samt uts�ndring av adrenalin fr�n binjurarna.
Stress och sjukdomar
[redigera | redigera wikitext]L�ngvarig stress inneb�r l�ngvarig belastning p� stressaxeln. Detta har allvarliga och skadliga effekter p� alla organ- och k�rlsystem i kroppen, bland annat �kar risken f�r �derf�rfettning (artheroskleros), hj�rt- och k�rlsjukdomar, diabetes, depression, infektioner och otaliga andra �kommor �r relaterade till kronisk stress.
Hyperkortisolism, och f�ljaktligen negativ p�verkan p� hippocampus och minnet, �r starkt f�rknippad med kronisk stress.[14][15] Till f�ljd av detta kan personer drabbas av euthyroid-sick syndromes.
M�nga psykiatriska sjukdomar har en stark koppling till onormala stressreaktioner, bland annat schizofreni, �ngestsyndrom och framf�rallt depression �r starkt kopplade till stress. Orsaken �r att stress leder till uts�ndring av m�nga typer av stresshormoner som har f�rm�gan att via blod-hj�rnbarri�ren n� k�nsliga strukturer i hj�rnan. Bland annat glukokortikoider som kortisol, p�verkar strukturer i hj�rnan som hippocampus och hypotalamus. Dessa interaktioner leder i sin tur till f�r�ndringar i serotonin- och dopaminsignaleringen.
Mycket starka stressorer kan leda till akut stressreaktion d�r alla kroppsliga och mentala stressreaktioner �r kraftigt f�rst�rkta. Tillst�ndet kan bli mer eller mindre kroniskt, och kallas d� posttraumatiskt stressyndrom.
L�ngvarig eller kronisk stress kan leda till stressutl�st utmattningstillst�nd eller utbr�ndhet. Det �r tv� diagnoser i ICD-10 (F43.8A respektive Z73.0), vilka yttrar sig i bl.a. utmattning, apati, koncentrationssv�righeter och labilitet. Utbr�ndhet handlar om n�r tillst�ndet beror p� arbetet.[16] Vanligtvis k�nner man sig d� helt utmattad och blir �verk�nslig f�r all typ av stress. F�rutom sv�r tr�tthet kan kroppen svara med somatisering (ont i kroppen, sv�rt att sova), minnesproblem eller �ngest. Det kan i sin tur leda till depression.
Stress och arbetsmilj�
[redigera | redigera wikitext]| Stress som har samband med anst�llning eller arbetsl�shet | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | Z56 |
Stress och psykiska p�frestningar �r den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besv�r bland kvinnor och den n�st vanligaste bland m�n. Var tredje kvinna och var fj�rde man i arbetslivet k�nner sig stressad n�gra dagar per vecka eller mer, det vill s�ga att man �r sp�nd, orolig eller okoncentrerad.[17]
�r 2005 slöt de tre stora arbetsgivarorganisationerna i Europa och Europafacket ett ramavtal om hur stress i arbetslivet kan förebyggas och åtgärdas. Från svensk sida representeras Europafacket av LO, TCO och SACO.
Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1,[18] ska alla företag med anställda bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetet ska omfatta både de fysiska, psykiska, sociala delarna av arbetet, och till exempel långvarig arbetsrelaterad stress.
Enligt Arbetmiljöverket är stress den fysiologiska reaktion som uppstår i kroppen när människan utsätts för krav och förväntningar. Det är när kraven och förväntningarna inte stämmer överens med individens förutsättningar som ohälsa kan uppstå. Detta kan även få återverkningar i arbetsgrupp och organisation. Enligt Arbetsmiljölagen ska individen ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö genom att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation.
Stressorer i arbetsmiljön
[redigera | redigera wikitext]Ett antal faktorer i arbetsmiljön kan fungera som stressorer, till exempel för hög arbetsbelastning, eller så låg arbetsbelastning att individen inte känner sig behövd. Ytterligare exempel är lågt inflytande, för lite stöd, buller, extrema temperaturer eller dålig belysning. Ofta har stressorerna att göra med arbetsorganisation, ledning eller sociala relationer på arbetsplatsen.[19]
Möjligheten att klara olika nivåer av krav samverkar med det egna handlingsutrymmet. Det framgår av krav-kontrollmodellen:[20]
- En person kan klara höga psykiska krav om det samtidigt finns stor möjlighet att utöva kontroll över arbetet. Då stimuleras anställda att vara aktiva och att utveckla både sig själva och organisationen.
- Höga krav utan eget handlingsutrymme riskerar att resultera i slutkörda arbetstagare.
- Låga krav i kombination med låg möjlighet att utöva kontroll över arbetet kan leda till att anställda blir uttråkade och passiva.
De reaktioner som kan uppkomma av stress på arbetet är till exempel somatisering (sömnproblem, ryggont, muskelvärk, magproblem, huvudvärk, tunnelseende), minnesproblem, koncentrationssvårigheter, irritation, ilska, och nedstämdhet. I arbetsgruppen kan stress synas genom hög frånvaro, hög personalomsättning och konflikter.[19]
Flera faktorer i arbetet, som kan upplevas stressande, ger ökad risk för hjärtsjukdom. Det gäller till exempel små möjligheter att påverka arbetssituationen i kombination med alltför höga krav, ett pressande arbete, upplevd obalans mellan ansträngning och belöning, lågt stöd i arbetet, upplevelse av orättvisor, liten möjlighet till utveckling och osäkerhet i anställningen. Nattarbete, långa arbetsveckor och buller kan också ge ökad risk för hjärtsjukdom.[20]
Hos kvinnor och män ger likartad exponering i arbetet samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom. Risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke är dock under de yrkesverksamma åren ungefär dubbelt så stor som för kvinnor.[20]
För att kunna reparera kroppen om den utsatts för stress krävs återhämtning. Ständig stress och bristande återhämtning minskar kroppens reparationsförmåga. Sömnbrist minskar motståndskraften mot andra sjukdomar och är en stressor i sig. Sömn är den viktigaste faktorn för återhämtning och reparation. Att kunna ta korta pauser i arbetet är viktigt både för psykisk och fysisk återhämtning. Vid längre återkommande skift behövs längre viloperioder.[19]
IT-stress och teknikstress
[redigera | redigera wikitext]Arbetslivet har visat sig bilda nya stressorer. Mängden information som kommer via mejl och datorer kan upplevas som stressande och svår att sortera. Stressen kan förvärras av känslan att man måste svara snabbt eller ständigt kunna nås via mobiltelefon eller e-post.[21]
Nya system, program och utrustningar är svåra att använda utan introduktion eller utbildning. It-stress kan uppstå då användaren känner att den inte kan hantera verktygen. Dessutom kan irritation uppstå när tekniken strular och det blir väntetid. I organiseringen av arbetet bör det tydligt sägas hur tekniken ska användas och för att minimera risken för att tekniken ska bli en stressor bör användare få det individuella stöd och den utbildning de behöver för att klara tekniken i arbetet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Allvin M, Aronsson G, Hagström T, Tenic A, Johansson G, Lundberg U, 2006. Gränslöst arbete. Liber förlag. ISBN 9789147076314
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Karin Johannisson, Den moderna tröttheten Arkiverad 24 mars 2005 hämtat från the Wayback Machine., Ds 2001:28, Näringsdepartementet Stockholm 2001
- ^ ”Stress - 1177 Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster”. www.1177.se. https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/. Läst 1 mars 2019.
- ^ Recognition and Alleviation of Distress in Laboratory Animals. National Research Council (US) Committee on Recognition and Alleviation of Distress in Laboratory Animals. Washington (DC): National Academies Press (US); 2008, chapter 2
- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110713035103/http://www.suntliv.nu/PageFiles/1129/danhasson.pdf. Läst 19 maj 2011.
- ^ Recognition and Alleviation of Distress in Laboratory Animals. National Research Council (US) Committee on Recognition and Alleviation of Distress in Laboratory Animals. Washington (DC): National Academies ress (US); 2008, chapter 2
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 december 2009. https://web.archive.org/web/20091205031105/http://www.mentalhelp.net/poc/view_doc.php?type=doc&id=15644. Läst 19 maj 2011.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308182131/http://his.se/pagefiles/12421/om%20stress_vt11.pdf. Läst 19 maj 2011.
- ^ Göran Jentzsch et al, Vårdprogram för psykiatriska stresstillstånd, Universitetssjukhuset i Lund, 2004, s. 4[död länk]
- ^ Behavioral Neurobiology of Anxiety and Its Treatment, ed. Murray B. Stein och Thomas Steckler, Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2010, s. 108f
- ^ Kajantie E och Phillips DI, The effects of sex and hormonal status on the physiological response to acute psychosocial stress, Psychoneuroendocrinology. 2006 Feb;31(2):151-78. Epub 2005 Sep 1
- ^ Elizabeth Cashdan, Waist-to-Hip Ratio across Cultures: Trade-Offs between Androgen- and Estrogen-Dependent Traits Arkiverad 12 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.,
- ^ http://www.cutis.com/fileadmin/qhi_archive/ArticlePDF/FP/023060027.pdf[död länk]
- ^ Younus, A., et al. "Adaptation of the hypothalamo-pituitary-thyroid axis to pubertal development and exposure to acute and chronic physical stresses." (2012).
- ^ Behavioral Neurobiology of Anxiety and Its Treatment, ed. Murray B. Stein och Thomas Steckler, Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2010, s. 108
- ^ F Ohl et al, Effect of chronic psychosocial stress and long-term cortisol treatment on hippocampus-mediated memory and hippocampal volume: a pilot-study in tree shrews, Psychoneuroendocrinology Volume 25, Issue 4, May 2000, Pages 357-363
- ^ Den förra räknas som en psykisk sjukdom, och den andra som en faktor av betydelse för hälsotillståndet. Se även Göran Jentzsch et al, Vårdprogram för psykiatriska stresstillstånd, Universitetssjukhuset i Lund, 2004, s. 12-14[död länk]
- ^ Åborg C, Parmsund M, Svensson M, Tegbrant K, (2009). Stress i arbetet. Karolinska institutet
- ^ AFS 2001:1 Föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket. 2001
- ^ [a b c] Blomkvist V, Skoglund K (2007). Arbetsrelaterad stress. Prevent. ISBN 978-91-7365-064-9
- ^ [a b c] ”SBU. Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 240. ISBN 978-91-85413-84-3”. http://www.sbu.se/240. Läst 2 december 2015.
- ^ IT-stress på jobbet försämrar hälsa och produktivitet Arkiverad 18 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. sund.nu