Kortisol

Modell av kortisolmolekyler (C₂₁H₃₀O₅)

Kortisol eller hydrokortison �r ett steroidhormon som tillverkas av kolesterol och ins�ndras fr�n binjurarna, ofta i relation till stress. Kortisol ing�r i gruppen glukokortikoider. Kortisol som l�kemedel kallas vanligen hydrokortison.

Produktion

Kortisol bildas i varierad m�ngd under dygnet, p�verkat av dygnsrytmen, av den s� kallade hypotalamusklockan. Niv�erna �r som l�gst precis f�re morgonen, och som h�gst vid uppvaknandet. Kortisol uts�ndras ocks� till f�ljd av stress.

Binjurarna bildar kortisol genom att med flera enzymer, i synnerhet en form av cytokrom P450 (steroid-21-monooxygenas; CYP21), ombilda steroidprekursorn kolesterol d�r kortison �r en fas i produktionen. Kolesterol tillf�rs delvis kroppen med f�da, och anv�nds ocks� f�r produktionen av k�nshormoner.

P� ett endokrinologiskt plan ins�ndras kortisol fr�n binjurarna som respons p� flera samverkande hormoner som tillverkas av den s� kallade HPA-axeln eller stressaxeln. Fr�n hypotalamus ins�ndras kortikotropinfris�ttande hormon (CRH) i blodet, vilket n�r hypofysen d�r det signalerar att adrenokortikotropiskt hormon (ACTH) ska fris�ttas. ACTH n�r sedan binjurebarken via blodomloppet, d�r det signalerar att kortisol ska ins�ndras. Kortisolet hittar sina m�lceller n�r det f�ljer blodomloppet. N�r kortisolet sedan n�r hj�rnan reglerar det halterna av sig sj�lv genom negativ feedback d� det minskar uts�ndringen av CRH och ACTH.

Hormonuts�ndringen sker dygnet runt med olika kraft. Vid r�dsla, psykisk eller fysisk stress (flykt- och kamprespons), eller inflammationsrisk p�verkas stressaxeln, och f�r att minska dess negativa p�verkan frig�rs kortisol i �nnu h�gre grad. Kortisol �r ett skyddande stresshormon som i l�tt och tillf�lligt f�rh�jda niv�er har en inflammationsh�mmande effekt p� immunsystemets celler. L�ngvarig stress har dock motsatt effekt p� immunf�rsvaret.

Funktion och interaktioner

Blodet inneh�ller hos en frisk person alltid en viss halt av hormonet. Dess fr�msta funktion �r att f� levern att bilda glukos av aminosyror, varmed blodsockerniv�n �kar. En konsekvens av detta �r att produktionen bryter ner proteiner i kroppens muskler och skelett f�r att tillgodose kroppens blodsockerbehov. En annan viktig funktion �r att �ka urinsystemets �terupptagning av natrium och minska niv�erna av kalium. I detta p�verkar kortisolet aldosteronniv�erna och deltar i osmoregleringen.

L�ngvarig stress kan b�de ge f�rh�jda och f�r l�ga v�rden av kortisol. Kortisol �r livsn�dv�ndigt �ven i icke-stressade situationer, d� det bland annat h�ller blodtrycket p� en j�mn niv�, och reglerar vissa enzymer som �r involverade i metabolisk homeostas. Det har en negativ korrelation med zink, varmed h�gre zinkv�rden s�nker kortisolet b�de tempor�rt och kroniskt. Kortisolv�rdet i plasma stiger ocks� av �strogen (till exempel under graviditet), medan studier av m�n visat att det �r en antagonist till testosteron (kvinnor med Cushings kan dock utveckla maskulinisation). Oxytocin minskar kortisolhalten. S�som en del av stressaxeln ses f�rh�jda niv�er kortisol i stressade situationer. Stressande situationer innefattar inte enbart negativa h�ndelser eller j�kt, utan ocks� t.ex. att f�r�lska sig eller bli f�r�lder. I s�dana fall samverkar det med oxytocin p� komplicerade och �nnu inte fullt f�rst�dda s�tt. Dock tycks f�rh�jda niv�er kortisol hos modern n�gon m�nad efter f�dseln, sammanh�nga med s�mre samspel med barnet och fadern. Ett s�dant samband med kortisol finns inte hos f�derna.

Kortisolniv�erna �r ibland relaterade till kroppsvikten. H�ga kortisolniv�er ger ofta h�gre midja-h�ft-kvot, och h�nger d� samman med h�gre blodtryck. F�rh�llandet �r dock inte absolut, vare sig till BMI eller bukfetma, eftersom normalvariationerna i kroppsbyggnad �r stora. Av den och andra anledningar har kvinnor oftare l�gre kortisoluts�ndring �n m�n. Dock �r det ingen skillnad mellan k�nens plasmaniv�er av kortisol, vilket antyder att metabolismen eller bindningen i v�vnaderna skiljer sig mellan k�nen. Fast�n �vervikt �r vad som brukar f�rknippas med hyperkortisolism, h�nger tillst�ndet ocks� samman med sv�lt, undervikt och anorexia nervosa.

Kortisolv�rdena �r relaterade till minnesbildning under stress och trauman. L�ngvarig och h�g kortisoluts�ndring skadar minnesbildning. Om kortisoluts�ndringen uteblir under stressen eller traumat, kan minnesbilderna i st�llet f�rst�rkas, och kortvarigt f�rh�jda kortisolniv�er har visat sig f�rst�rka minnet vid tillf�lliga stressorer. Detta beror p� glukokortikoidreceptorernas aktivitet; kortvarig aktivitet f�rst�rker kognition men l�ngvarig aktivitet bryter ner vissa strukturer i hj�rnan. Kortisolets p�verkan under stress moduleras troligen av kvinnliga k�nshormoner. L�ngvarigt f�rh�jda kortisolniv�er, som vid en akut psykos eller akut stress, minskar storleken p� hippocampus hos b�de barn och vuxna.

Fysisk tr�ning p�verkar kortisoluts�ndringen. Under tr�ning och en timme efter�t �r kortisolniv�erna f�rh�jda, men ett dygn efter tr�ningen �r kortisolniv�erna s�nkta j�mf�rt med niv�erna f�re tr�ningen.

Kortisolet samverkar med tyreoideahormonerna, och f�r�ndringar i kortisolniv�erna medf�r som regel f�r�ndrad sk�ldk�rtelaktivitet och vice versa. Vid f�rh�jd sk�ldk�rtelaktivitet (till exempel giftstruma) �kar hastigheten p� kortisolets nedbrytning men ocks� p� kortisolets nyproduktion. Kroppen kan ofta sj�lv klara av att reglera obalanser, men ibland kan l�ngvariga f�r�ndringar i kortisolet p�verka tyreoideahormonernas m�ngd och tv�rt om. Hyperkortisolism kan b�de finnas vid hypertyreos, och (mycket oftare) hypotyreos.

Kortisolet verkar i flera organ, dit de binds av steroidreceptorer av klasserna glukokortikoidreceptorer och mineralkortikoidreceptorer, varav b�da i stor utstr�ckning finns i limbiska systemet. Mineralkortikoidreceptorerna �r mycket f�rre till antalet, men �r under normala f�rh�llanden mer ben�gna att binda till sig kortisol �n glukokortikoidreceptorerna. Glukokortikoidreceptorerna �r � andra sidan i st�rre utstr�ckning involverade i att binda till sig kortisol under stress.

Sjukdomar

Om kroppen inte kan bilda kortisol kallas det binjurebarksinsufficiens. Brist p� kortisol ben�mns Addisons sjukdom och �r ett potentiellt livshotande tillst�nd, medan överskott av hormonet ger sjukdomen Cushings syndrom och bukfetma. Flera psykiska sjukdomar som depression och ångestsyndrom är associerade till störningar i utsöndringen av stresshormoner som kortisol. Vid depressioner är kortisolutsöndringen arytmisk och förhöjd, medan den vid posttraumatisk stress är för låg. Adrenogenitalt syndrom är en genetisk sjukdom med underproduktion av kortisol.

En långvarig förhöjd halt av kortisol har en rad effekter på kroppen. De mest uttalade är att kortisol trycker ned immunförsvaret samt höjer halterna av glukos i blodet. Den senare effekten åstadkommer kortisol genom att stimulera glukosbildning i lever samt stimulera till nedbrytning av fett i kroppens vävnader.

Läkemedel

Glukokortikoider som kortisol utnyttjas som behandling av många sjukdomstillstånd. Många hudsjukdomar som eksem och psoriasis behandlas med kortisol eller andra glukokortikoider.