Hoppa till innehållet

Eva K�rfve

L�gg till l�nkar
Fr�n Wikipedia
Eva K�rfve
F�dd15 juli 1949[1] (75 �r)
Malm� S:t Johannes f�rsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Syssels�ttningF�rfattare, sociolog, sjuksk�terska
Redigera Wikidata

Eva Birgitta Anette K�rfve, f�dd 15 juli 1949, �r en svensk sociolog. Hon �r docent och universitetslektor i sociologi vid Lunds universitet och legitimerad sjuksk�terska.[2]

K�rfve disputerade i sociologi vid Lunds universitet med en avhandling om medeltida h�xf�rf�ljelser.[3] Hon �r ocks� k�nd f�r sin kritik mot anv�ndningen av det numera obsoleta begreppet DAMP inom den neuropsykiatriska v�rden.[4]

Avhandling

[redigera | redigera wikitext]

Historikern Peter Englund recenserade i Expressen den 25 augusti 1992 K�rfves avhandling och skrev att "[v]erket har sina fl�ckar: underlaget f�r vissa slutsatser �r nog s� tunt och f�rfattarinnan brister h�r och d�r i id�historisk bel�senhet och k�llkritisk f�rm�ga. Sedd som en akademisk avhandling �r den �nd� n�got av en prestation: i bj�rt kontrast till det mesta som valsas ut fr�n v�ra l�rdomsfabriker �r detta mogna och uppslagsrika verk en fr�jd att l�sa."[5]

K�rfves kritik av G�teborgsstudien om barn med DAMP (Idag ADHD)

[redigera | redigera wikitext]

Eva K�rfve, tillsammans med barnl�karen Leif Elinder, �r kritisk mot G�teborgsstudien om barn med DAMP, som genomf�rts av Christopher Gillberg med medarbetare vid kliniken f�r neuropsykiatri i G�teborg. Kritiken mot forskningen framf�rdes och uppm�rksammades [2] i allm�nna massmedia och i boken Hj�rnsp�ken - DAMP och hotet mot folkh�lsan.

DAMP-begreppet inom barnneuropsykiatrin och fokuserades av Gillberg innan ADHD-diagnosen (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) utkristalliserats och �r en f�rkortning av Deficits in Attention, Motor control and Perception, som beskriver tillst�ndets olika symtom.

K�rfves och Elinders inv�ndningar mot diagnosen DAMP �r bland annat att diagnoskriterierna �r vaga, att det finns brister i �verensst�mmelse mellan de svenska kriterierna och internationella kriterierna, samt att kvaliteten i de statistiska underlagen f�r studien �r d�lig. Men �ven K�rfve menade ocks� att bristerna i vetenskaplighet ber�rde s�v�l godtyckliga urvalsf�rfaranden, cirkelresonemang som grund f�r operationalisering, obepr�vade m�tmetoder, ett stort bortfall, den godtyckliga brytpunkten mellan normalt och onormalt, kontrollgrupper inneh�llandes blott tv� barn(sic!) som fick tj�na som material f�r extrapolering av 3,1% extra, av de 7,1 procenten, av de barn som p�stods vara "drabbade" av "DAMP". Ett f�rfarande Gillberg i ursprugnspublikationen sj�lv ben�mnde som "unreliable"[6] Siffran anv�ndes dock �ven i forts�ttningen, bland annat av Magnus Landgren, 15 �r senare.[6] Fem familjer som uttryckligen inte ville fullf�lja unders�kningen r�knades ocks� in i Gillbergs material.[6]

Ett av K�rfves argument mot Gillbergs forskning, vilket inte ber�r de m�nga metodologiska tveksamheterna K�rfve menade pr�glade Gillbergs forskning, �r att DAMP-diagnosen i oproportioneligt h�g grad st�lldes p� barn fr�n arbetarklassen.[7] K�rfve ans�g vidare att gillbergruppen negligerat att barns sociala problem ofta kan f�rklaras av brister i uppv�xtmilj�n.[6] K�rfve menade d�rf�r att f�rsiktighet d�rf�r borde ha iakttagits g�llande att ge biologiska förklaringar och behandlingar. Hon kritiserar barnpsykiatrin för imperialism och för att ha givit Gillberg en "totalitär" ställning.[8] I kritiken mot biologismen inom psykiatrin som framförs i Hjärnspöken. I DAMP och hotet mot folkhälsan pekar Kärfve på godtyckligheten i gränsdragningar beträffande begåvning, och drar en parallell till upprinnelsen till nazismens massutrotning av utvecklingsstörda vilkas existensberättgande var ifrågasatt under 1940-talet:

” Tredje rikets massutrotning tog sitt avstamp i 'barmhärtighetsmord' på utvecklingsstörda [....] När det gäller de psykiskt handikappade finns det alltså ingen anledning att[...] blåsa faran över. [...] Man kan föreställa sig att brytpunkten mellan normal och undermålig intelligens skulle vara lätt att placera. Men i själva verket har vetenskapen haft svårt att sätta fingret på rätt ställe[9] „

Kärfve anser att psykiatriska diagnoser syftar till segregation[källa behövs] och att sociala orsaker och miljöfaktorer ignoreras som en möjlig förklaring till de avvikande beteenden som barnen i studien uppvisar. Enligt Kärfve betyder detta att barn betraktas som födda till ett visst öde, enligt den ortodoxa (aepigenetiska) sociobiologiska modellen, alltså oberoende om de utsatts för vanvård eller ej.[9] Kärfve ansluter sig härvid till en antireduktionistisk strömning inom sociologi, som hävdar att läkarkåren ofta ignorerar sociala orsaker till såväl somatisk som psykiatrisk ohälsa; teoribildningen utgår bland annat från Foucault.[10]

Kritik mot Kärfve

[redigera | redigera wikitext]

Ett antal läkare och forskare inom barnpsykiatrisk kliniskt anknuten forskning har framfört kritik mot bristfälligheter i faktaunderlaget i Kärfves granskning av DAMP i boken.[11][12] Tre överläkare anmälde henne för oredlighet i forskning till Lunds universitet 2003-2004.[13] Lunds universitet valde att inte utreda och kritiserades därefter av Högskoleverket för att frågan om oredlighet inte följts upp. Lunds universitet formulerade då tre frågeställningar om boken som de bad Vetenskapsrådet ta ställning till. En av Vetenskapsrådet tillsatt expertgrupp gjorde bedömningen att de delar som de ombetts granska i Kärfves bok inte bröt mot god forskningssed. En av de sakkunniga ifrågasatte om ärendet var en angelägenhet för Vetenskapsrådet eftersom "boken snarast är en pamflett med kritisk granskning av den av Gillberg ledda forskningen. Det förhållandet att tonen är konfrontativ, ibland insinuant, är en fråga om personlig stil och kan knappast betraktas som oredlighet."[13]

Bland Kärfves kritiker ingår också anhöriga [14] och föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer,[15] liksom medverkande i Göteborgsstudien, som motsatte sig utlämnandet av det integritetskänsliga forskningsmaterialet om dem till Kärfve och Elinder.[16]

Karin Mossler, en av de föräldrar som uttalat sig om konflikten mellan Kärfve och Gillberg och om de negativa värderingar hon anser drabbar barn med osynliga funktionsvariationer,[17] anför följande kritik mot Kärfves argument: "Kärfve [har] fel i att ett diagnostiserande skulle förhindra 'samhällskritik'. Ingen som följt debatten de senaste åren har undgått att många föräldrar är mycket kritiska till nedskärningarna i skolan, som drabbar barn med särskilda behov hårdast. En del skolpolitiker avvisar däremot diagnostik just av skälet att det leder till krav på ökade resurser."[18]

Professor Thomas Brante har däremot försvarat Kärfve.[19] Medicine doktor Michael G Koch har hävdat att Kärfve har rätt att granska den psykiatriska forskningen.[20] Medicine doktor Åke Thörn menar att det är obehagligt att utsättas för granskning, men att det likväl bör få ske.[21]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Snaprud, Per. Hjärnkampen, Dagens Nyheter, 7 juni 2003.
  3. ^ Kärfve, Eva: Den stora ondskan i Valais: den första häxförföljelsen i Europa, 1992, doktorsavhandling vid Lunds universitet.
  4. ^ Andreas Ekström (28 februari 2003). ”Läkare till attack mot Eva Kärfve” (på svenska). Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2003-02-27/lakare-till-attack-mot-eva-karfve. Läst 31 juli 2019. 
  5. ^ Peter Englund (25 augusti 1992). ”Häxan var - en mothäxa! PETER ENGLUND läser en ovanlig doktorsavhandling”. Expressen, sid 4. Läst 26 maj 2020. 
  6. ^ [a b c d] Kärfve, Eva (2000). Hjärnspöken : DAMP och hotet mot folkhälsan. Brutus Östlings Bokförlag Symposion. sid. 70-71,48-49,67. ISBN 978-91-7139-482-8. OCLC 50410932. https://www.worldcat.org/oclc/50410932. Läst 29 april 2021 
  7. ^ Kärfve, Eva. "Fattar du inte vad jag skriver, Åsa Moberg". Aftonbladet, 2000-10-17.
  8. ^ Kärfve, Eva. "Gillberg är totalitär". Moderna tider, 2001-04-03.
  9. ^ [a b] Kärfve, Eva. Hjärnspöken. DAMP och hotet mor folkhälsan. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB, s. 71-72 och 162.
  10. ^ Fahlén, Tom. Antipsykiatrins återkomst: Inledning Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., s. 1: "Med hänvisning till Michel Foucault [2,3] säger hon att psykiatrin inte är en intellektuell utan en moralisk verksamhet, att den medicinska kunskapen är den mest uppenbara disciplinerande faktorn i samhällsutvecklingen (s 146), och att människor, om de inte frivilligt söker bot, påtvingas sådan (s 147)."
  11. ^ Landgren, Magnus. Eva Kärfves 'Hjärnspöken Arkiverad 16 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine.. Pedagogiska magasinet, 2001-01-17.
  12. ^ Diagnoserna ADHD och DAMP– politik eller vetenskap? Arkiverad 10 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine.. Läkartidningen, Nr 7 2001, Volym 98.
  13. ^ [a b] Kärfves kritik av Gillberggruppens forskning godkänns av Vetenskapsrådet, pressmeddelande, Lunds Universitet.
  14. ^ Moberg, Åsa. Att kalla damp för bluff är rena svamlet. Aftonbladet, 2000-10-16.
  15. ^ Boëthius, Gunilla. Vi känner oss inte alls stämplade. Aftonbladet, 2000-10-23.
  16. ^ Ahl, Viggo. Mitt liv är dömt till offentlighet Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.. GP, 2003-06-25.
  17. ^ Mossler, Karin. Se osynliga funktionshinder! Arkiverad 25 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine. Habilitering Nu 2/05, Stockholms Läns Landsting.
  18. ^ Mossler, Karin. 2000-talets häxprocess Arkiverad 25 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine.. Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri, 2001-02-02.
  19. ^ ”Gillbergs forskning måste tåla granskning”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190110131956/http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2003/26258.pdf. Läst 18 februari 2008. 
  20. ^ Om yttrandefrihetens innebörd – även psykiatrisk forskning bör tåla kritisk granskning Arkiverad 10 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine. lakartidningen.se
  21. ^ Forskarsamhället måste värna om förtroendet för vetenskapens auktoritet Arkiverad 10 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine. lakartidningen.se

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Ekström, Bo-Lennart: Kontroversen om DAMP. En kontroversstudie av vetenskapligt gränsarbete och översättning mellan olika kunskapsparadigm. Doktorsavhandling: Göteborgs universitet. 2012. (Gothenburg Studies in Educational Sciences, 322.) ISBN 978-91-7346-724-7. http://hdl.handle.net/2077/29641.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Sociologer
Klassiska
Senare centrala
Adorno · Baudrillard · Bauman · Beck · Bourdieu · Dahrendorf · Du Bois · Elias · Foucault · Giddens · Goffman · Habermas · Lefebvre · Luhmann · Marcuse · Mead · Merton · Mills · Pareto · Wallerstein
Övriga
Alexander · Calhoun · Chodorow · Collins · Fromm · Hochschild · Israel · Lamont · Lukes · Ritzer · Skocpol · White · Wright
Sverige
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Eva_Kärfve&oldid=50490636”