Max Weber

Max Weber
Weber �r 1918
F�dd	Maximilian Carl Emil Weber 21 april 1864 Erfurt
D�d	14 juni 1920 (56 �r) M�nchen
Begravd	Bergfriedhof
Medborgare i	Konungariket Preussen, Weimarrepubliken och Kejsard�met Tyskland
Utbildad vid	Ruprecht-Karls-Universit�t Heidelberg Freiburgs universitet Wiens universitet M�nchens universitet G�ttingens universitet Humboldt-Universit�t zu Berlin Kaiserin-Augusta-Gymnasium Strasbourgs universitet
Syssels�ttning	Jurist, advokat, universitetsl�rare, musikvetare, politiker, antropolog, sociolog, filosof, nationalekonom, historiker
Arbetsgivare	M�nchens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Freiburgs universitet Wiens universitet
Noterbara verk	Ekonomi och samhälle och Den protestantiska etiken och kapitalismens anda
Politiskt parti
Nationalsozialer Verein Deutsche Demokratische Partei Fortschrittliche Volkspartei
Maka	Marianne Weber
Partner	Mina Tobler Else von Richthofen
Föräldrar	Max Weber senior Helene Sarah Julie Fallenstein
Släktingar	Alfred Weber (syskon)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Karl Emil Maximilian "Max" Weber, född 21 april 1864 i Erfurt i provinsen Sachsen, död 14 juni 1920 i München, var en tysk sociolog, heterodox ekonom (för den historiska skolan) och filosof. Han anses vara medgrundare och en av "klassikerna" hos samhällsvetenskapen sociologi tillsammans med Karl Marx, Émile Durkheim och även ibland Georg Simmel. I sin sociologiska forskargärning verkade Weber i den hermeneutiska traditionen. Hans forskning har varit viktig för en rad olika discipliner såsom sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk filosofi, juridik, ekonomi, statsvetenskap och filosofi.

Biografi

Weber var äldste son i en stor syskonskara; familjens sociala status kan betecknas som högre borgerskap. Han var bror till Alfred Weber.

Han var gift med sociologen och kvinnorättsaktivisten Marianne Weber, som gav ut makens manuskript efter att denne avled.

Weber studerade i Heidelberg, Göttingen och Berlin samt blev professor i juridik i Berlin 1893 och var samtidigt professor i ekonomi i Freiburg. Från 1896 till 1898 var han professor i Heidelberg, men fick ett nervöst sammanbrott som varade i fem år under vilka han var oförmögen att arbeta. Hans fortsatta verksamhet skedde privat till det sista levnadsåret då han verkade i Wien och München som professor.

Weber var professor i handelsrätt i Berlin 1893–94, professor i nationalekonomi i Freiburg im Breisgau 1894–97 och i Heidelberg 1897–1903 samt professor i sociologi i Wien 1918–19 och i München från 1920.

Ideologiskt var Weber liberal, vilket inte minst tydliggjordes i hans senare arbeten med Weimarrepublikens konstitution. Trots detta erkände Weber själv Marx såväl som Nietzsche som garanter för sin egen teoretiska utveckling. I filosofiskt hänseende influerades han också av Kant och Hegel och hans verk har kunnat uppskattas av forskare inom ett brett politiskt spektrum.

Religionssociologi

Weber har gjort många viktiga bidrag till religionssociologin. I Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1905) undersöker Weber varför kapitalismen utvecklades just i västvärlden och inte någon annanstans. Sedan Romerska rikets fall hade det funnits flera civilisationer i världen som var mer framstående än den europeiska. Weber menar att den ekonomiska utvecklingen i västvärlden intar en unik attityd till ackumulation av rikedom, nämligen en stark drivkraft att samla ihop en stor personlig rikedom, utan att de rikedomarna används till egen lyx och flärd, vilket han kallar kapitalismens anda. Kärnan i Webers teori är att attityderna i kapitalismens anda hade sitt ursprung i religionen.

De tidiga kapitalisterna var ofta puritanskt kristna, många kalvinister. Enligt kalvinismens predestinationslära finns det vissa individer som är förutbestämda att komma till himmelriket efter döden. Genom ångesten denna föreställning gav hade det uppstått en idé om att det på förhand gick att avgöra vem som tillhörde de utvaldas skara och skulle få komma till himlen. Att lyckas i sitt arbete var exempelvis ett tecken på att man var utvald av Gud, vilket gav kalvinisterna en väldig drivkraft att sträva efter ekonomisk framgång, samtidigt som man ansåg att lyx var något ont. Det är ur detta förhållningssätt som kapitalismens anda härstammar, enligt Weber.

Klass och status

Webers klassbegrepp kan anses ha utvecklats i polemik med Karl Marx och dennes ståndpunkter. Medan Marx ser samhällsklasserna som grundade i hur människorna är relaterade till varandra i produktionssättet, ser Weber klasser främst som ett mer direkt uttryck för vad människorna har att erbjuda den borgerliga offentligheten, det vill säga deras resurser och talanger. Detta är en avgörande skillnad dem emellan. Enligt Weber kännetecknas klasser av att deras medlemmar har en gemensam specifik orsaksfaktor som påverkar deras livschanser. Denna komponent består av kontroll över egendom och förtjänster eller över prestationsförmåga. Det är den typ av möjlighet man har beträffande historiskt betingade relationella kategorier som bestämmer förutsättningarna för individernas öden. Klassituationen är i denna bemärkelse i sista hand en subjektssituerad.

Weber antar, att klassituationen beror på vilken typ av varor eller egendom som medlemmarna kontrollerar, samt på vilken typ av tjänster eller prestationer de kan erbjuda. Klassituationerna blir därför mångskiftande och bildar underlag för en mångfald av klasser. Kontroll över olika slags egendom bildar underlag för olika typer av "egendomsklasser". Bland människor utan stora materiella resurser ger skillnader i intellektuell förmåga, grundade på exempelvis utbildning och yrkesskicklighet upphov till skillnader i resurser på arbetsmarknaden och bildar grundvalen för "förvärvsklasser".

Begreppet "sociala klasser" grundas däremot på sociala relationer mellan individerna inom klasser, vilkas sammansättning kännetecknas av stor stabilitet även över generationer. Webers klassbegrepp har vissa likheter med Karl Marx klassbegrepp, till exempel att egendom eller brist på egendom är grundläggande kategorier i alla klassituationer.

Weber såg förutom produktionslivet �ven konsumtionssf�ren som en viktig bas f�r intresse- och konfliktgrupper. Skillnader i livsstil, grundade i erfarenheter i familjen och under uppv�xttiden, manifesterade i konsumtionssf�ren, ger enligt Weber upphov till statusgrupper eller st�nd. En social status-situation utg�rs av en given, positiv eller negativ, socialt best�md v�rdering av en individs anseende och heder.

Samh�llsklass och social status f�r inte ses som tv� olika aspekter av social skiktning. I st�llet, menar Weber, kommer materiella resurser, grundade i klassituationer ofta i mots�ttning till status, som kommer fr�n en vanligtvis ned�rvd tillh�righet till en viss statusgrupp.

Eftersom den relativa betydelsen av statusordningen tenderar att minska n�r den ekonomiska ordningen �kar och vice versa, och d� varje grupp av individer tillh�r b�da dessa ordningar, blir den l�ngsiktiga utvecklingen av konfliktm�nstren om�jlig att f�ruts�ga. D�rmed f�ljer ocks� att samh�llsutvecklingen i stort inte heller g�r att f�ruts�ga. H�r kan man se en avg�rande skillnad gentemot Marx, som ans�g att f�r�ndringar i den ekonomiska basen best�mmer samh�llsutvecklingen. V�xelverkan mellan teori och konkret empiri sker �ver tid och rum.

Sociologisk teori

Max Weber �r 1917, med den mycket skeptiskt betraktande f�rfattaren och revolution�ren Ernst Toller i bakgrunden.

I sina sociologiska arbeten studerade Weber b�de samh�llsstrukturernas inverkan p� det sociala handlandet och de mekanismer som ligger bakom de m�nskliga akt�rernas f�r�ndring av dessa strukturer. Genom att tolka akt�rernas motiv och avsikter ville Weber komma fram till en f�rst�else f�r deras handlingssituationer samt finna en f�rklaring till det m�nskliga handlandets m�nster i best�mda historiska situationer.

Weber var allts� i likhet med exempelvis George Herbert Mead intresserad av m�nniskans subjektiva handlande. Men i h�gre grad �n Mead, gick han bortom det individuella och relaterade i st�llet handlandet till den sociala strukturen. Enligt Weber skall sociologin tj�na den historiska analysen av spelet mellan akt�rerna och deras samh�llsomst�ndigheter. Resultatet av analyserna ska i sin tur anknyta till det samtida praktiska behovet av att f� kunskap om olika handlingsalternativ. Sociologin kunde d�rf�r, om den var framg�ngsrik, indirekt p�verka samh�llsutvecklingen i dess helhet. Sociologin och �vrig samh�llsvetenskap skulle dock inte intervenera i politiken, utan den skulle iaktta objektivitet och v�rderingsfrihet ("wertfreiheit").

Att Weber tillskriver det m�nskliga subjektets handlande en stor betydelse i f�rh�llande till strukturen, st�r utom allt tvivel. Det visar ju inte minst det vetenskapliga intresse han visat det sociala handlandet, vilket beskrivits ovan. Att han samtidigt �r medveten om strukturerna och de sociala normernas styrka �r ocks� sant. Weber �r kluven i sin syn p� det m�nskliga f�rnuftets utveckling, det vill s�ga rationaliseringsprocessen i samh�llet. Han h�vdar att kapitalism i kombination med en duglig byr�krati �r den i v�r tid b�sta och f�rnuftigaste samh�llsformationen. Han varnar samtidigt f�r den �kade byr�kratins konsekvenser, vilka kan leda till att individerna placeras i en "j�rnbur" vilken han ans�g kunna leda till att individerna placeras i ett "st�lh�rt h�lje" stahlhartes Geh�use (vanligen fel�versatt j�rnbur) av om�nsklighet och ofrihet. N�r rationaliteten blir "formell" och medlen blir m�l i sig f�rvandlas rationaliteten till irrationalitet. Vad g�ller byr�kratiseringen s� �r Weber pessimist och tilldelar m�nskligheten sm� m�jligheter att stoppa den.

Weber var en av de sociologer som f�rs�kte studera maktens v�sen och betingelserna f�r maktens ut�vande. Enligt Weber berodde en lyckad maktut�vning till stor del p� i hur h�g grad en maktut�vare kan f� den underordnade att tro p� legitimiteten (h�r �syftas uppfattad legitimitet p� gruppniv� fr�n akt�rernas sida) i hans maktinnehav. De huvudsakliga grundvalarna f�r att g�ra anspr�k p� makt och motiven att underordna sig makten grupperar Weber i tre idealtyper: (1) de rationella, (2) de traditionella och (3) de karismatiska legitimeringsgrunderna.

I det f�rsta fallet baseras auktoriteten p� att de underordnade tror p� legaliteten hos en fastst�lld ordning och p� makthavarnas r�tt att ge anvisningar f�r att uppr�tth�lla denna ordning. I det andra fallet �r auktoriteten grundad p� tron p� traditionens okr�nkbarhet och p� legitimiteten i att p� traditionellt s�tt utse makthavarna. Den tredje idealtypen, den karismatiska, grundar sig p� den utomvardagliga h�ngivenheten f�r en helig person, hj�lte eller annan f�rebild.

N�r Weber beskriver dessa ledargestalter m�ste man bet�nka att de �r idealtyper, som s�llan eller aldrig upptr�der i renodlad form i verkligheten. Han p�pekar �ven, att det finns andra former av maktut�vning som bygger p� v�ldsut�vning m.m. och som inte �r legitimerad av dem som underkastats makten, men att denna form �r ovanligare och sv�rare att uppr�tth�lla.

Weber beskrev ocks� fyra idealtyper ang�ende socialt handlande, dessa var: intrumentellt rationellt handlande(zweckrational), v�rderationellt handlande (wertrational), affektuellt handlande och traditionellt handlande.

Rationalitetsbegreppet

Weber menade att det fanns en rationaliseringstendens i m�nniskans historia, vilket man kunde se p� den ekonomiska rationalitetens utveckling s�v�l som p� omr�den som religion, politik och musik. Denna rationaliseringstendens har lett till f�r�ndringar i m�nniskors s�tt att leva. Han urskiljer denna tendens p� ett antal olika niv�er (t�nkande, handlande, auktoritetens legitimering och organisationsformernas utveckling), som han med hj�lp av sina idealtyper f�r m�nskligt handlande anv�nder f�r att f�rklara utvecklingen.

Fr�n det traditionella handlandet har man g�tt mer �t v�rde- och m�lrationellt handlande, fr�n att legitimera makten traditionellt g�r man det alltmer med hj�lp av byr�krati och fr�n de traditionella organisationsformerna har det vuxit upp alltmer byr�kratiska organisationer. Detta ser han som en paradox i och med att rationalitetens utveckling har inneburit stora framsteg i fr�ga om teknik och produktion, men har medf�rt en f�rlust f�r den existentiella grunden i m�nniskors liv. Det g�r att dra vissa paralleller mellan Webers st�lh�rda h�lje (''stahlhartes Geh�use p� tyska'') och Karl Marx teorier om bas och �verbyggnad.

Metodteori

Webers verstehen-metod grundas p� hans definition av sociologi, som g�r ut p� att f�rst� (verstehen) m�nniskors agerande. Metodteorin best�r av en f�rklaring av f�rst�elsens best�ndsdelar. Denna teori ledde dock till teorin om idealtyper, och teorin om att sociologin kan f�rh�lla sig neutral om den studerar v�rdena och meningsinneh�llet. Hans rykte som en av sociologins grundare best�r i hans beskrivning av sociologin och andra centrala begreppsdefinitioner.

Weber f�ljde h�r i Windelbands anda och postulerade att historisk och kulturell kunskap �r distinkt fr�n naturvetenskaplig kunskap. Medan beteende i princip kan analyseras enligt mer positivistisk metod, f�r att etablera regelbundenheter kring beteende kan handling enbart tolkas i relation till den radikalt subjektiva menings och v�rderingstillskrivelsen som akt�ren har.

Bibliografi

• Die protestantische Ethik und der Geist des Kapitalismus (1904-1905)
  • Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (�vers�ttning Agne Lundquist, Argos, 1978)
• Wirtschaft und Gesellschaft (1922)
  • Ekonomi och samh�lle: f�rst�endesociologins grunder (�vers�ttning Agne Lundquist, Argos, 1983-1987) [med�vers�ttare del 3: Joachim Retzlaff]
• Zwischenbetrachtung
  • Religionen, rationaliteten och v�rlden (�vers�ttning Agne Lundquist, Argos, 1996)

Svenska urvalsvolymer

• Vetenskap och politik (urval och �vers�ttning av Aino och Sten Andersson, Korpen, 1977)
• Kapitalismens uppkomst (urval och f�rord av Hans L. Zetterberg, �vers�ttning Leif Bj�rk, Ratio, 1986)

Förkortningar för Webers verk

GARS - Gesammelte Aufsätze zur Religionssoziologie

GAW - Gesammelte Aufsätze zur Wissenschaftslehre

MWG - Max Weber-Gesamtausgabe

WuG - Wirtschaft und Gesellschaft

Referenser

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Weber, 1904–1926.

Externa länkar

Bilder & media

Citat

• Informationssida om Max Weber
• Max Weber i Libris
• Max Weber Complete Edition (MWG)
• Max Weber studier (MWS) - Engelsk journal