W.E.B. Du Bois

W.E.B. Du Bois
	W.E.B. Du Bois
	W.E.B. Du Bois, 1907.
Född	23 februari 1868; Great Barrington, Massachusetts, USA
Död	27 augusti 1963 (95 år); Accra, Ghana
Begravd	Christiansborg (Accra) och W.E.B. Dubois Memorial Centre for Pan African Culture
Medborgare i	USA och Ghana
Utbildad vid	Fisk University; Harvard University; Humboldt-Universität zu Berlin; Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg; Harvard College; Searles High School
Sysselsättning	Historiker, självbiograf, poet, publicist, journalist, lärare, konsthistoriker, fotograf, socionom, människorättsförsvarare, filosof, sociolog, författare, nationalekonom
Befattning
	Medborgarrättsaktivist
Arbetsgivare	The New School; Wilberforce University; University of Georgia; Clark Atlanta University; University of Pennsylvania (1896–1897)
Politiskt parti
	Socialist Party of America
Maka	Nina Gomer Du Bois; (g. 1896–1950); Shirley Graham Du Bois; (g. 1951–)
Barn	Nina Yolande Du Bois (f. 1900)
Utmärkelser
	Spingarnmedaljen (1920); Lenins fredspris (1959); National Association of Black Journalists Hall of Fame (2004)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

William Edward Burghardt "W.E.B." Du Bois, född 23 februari 1868 i Great Barrington, Massachusetts, död 27 augusti 1963 i Accra i Ghana, var en amerikansk (tillämpad) sociolog, historiker, medborgarrättsaktivist, panafrikanist, författare och redaktör. Du Bois var personlig vän till Franklin D. Roosevelt och deltog som officiellt inbjuden observatör n�r FN bildades i San Francisco �r 1945. Dessutom var Du Bois stor inspirationsk�lla f�r Malcolm X.

Biografi

Du Bois studerade f�rst vid Fisk University, d�refter vid universitetet i Berlin och slutligen vid Harvard, d�r han blev f�rste afroamerikan som promoverades till filosofie doktor vid detta universitet �r 1895. Hans doktorsavhandling The Suppression of the African Slave Trade blev f�rsta volym i den nya serien Harvard Historical Series.

�r 1905 samlade Du Bois 29 svarta ledare i Niagara Falls i Kanada och startade d�r r�relsen Niagara Movement. Den undvek att �ppet kritisera d�tidens sj�lvklare svarte ledare Booker T. Washingtons politik.^{[f�rtydliga]} R�relsen fick 33 underavdelningar i USA och h�ll �rskongresser p� s�dana historiska platser som Faneuil Hall i Boston och Harpers Ferry. Den vann dock inte mycket terr�ng bland svarta. R�relsen hade urusel ekonomi och uppl�stes �r 1910. Ur denna organisation f�ddes den mer framg�ngsrika National Association for the Advancement of Colored People (NAACP). D�r blev Du Bois chef f�r avdelningen f�r forskning och publicitet; redakt�r f�r dess tidskrift Crisis. Hans samarbete med Pan-African Congress och hans st�d f�r f�rslagen om skilda svarta samh�llen ledde dock till en brytning med NAACP under 1930-talet.^{[f�rtydliga]} Efter andra världskriget förespråkade han socialismen och fredsrörelsen. I slutet av sitt liv blev Du Bois medlem i amerikanska kommunistpartiet, och utvandrade till Ghana.

Referenser

Sandin, Bengt: W E B Du Bois i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 maj 2018.

Noter

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/W-E-B-Du-Bois topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6m9075n, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дюбуа Уильям Эдуард Бёркхардт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, läs online, läst: 28 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ David Levering Lewis, W.E.B. Du Bois: A Biography (på amerikansk engelska), Henry Holt, 2009, s. 312, ISBN 978-0-8050-8769-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 139841, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: duboisw, läst: 23 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Emmanuel K. Akyeampong & Henry Louis Gates (red.), Dictionary of African Biography, Oxford University Press, 2012, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Emmanuel Sampath Nelson (red.), African American Authors, 1745-1945 : A Bio-Bibliographical Critical Sourcebook, Greenwood Press, 2000, s. 121,123, ISBN 0-313-30910-8.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Encyclopædia Britannica .^{[källa från Wikidata]}

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör W.E.B. Du Bois.
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om W.E.B. Du Bois.
Citat
W.E.B. Du Bois i Libris

[3ff8ce3e0f4d8f20a3f2325e929f739b39c696d9-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[68cbbbd04ff2563aea88ca422de42e9bf668ea26-2] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/W-E-B-Du-Bois topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[5bf490f67f816af8a7b590f8a85e0cd6895f5a3a-3] SNAC, SNAC Ark-ID: w6m9075n, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[59d85a12d3367e43ed1708c40325da917757b4bc-4] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дюбуа Уильям Эдуард Бёркхардт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[308f66302e223672834aabfe5c7ac62021d2af5b-5] Find a Grave, läs online, läst: 28 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}

[207bb2973c9df7c80774cf5856b45fd371ffdef9-6] David Levering Lewis, W.E.B. Du Bois: A Biography (på amerikansk engelska), Henry Holt, 2009, s. 312, ISBN 978-0-8050-8769-7.^{[källa från Wikidata]}

[3b3aaa9d6d738b45d7d693814a95a4d3e180e1ca-7] [a b c d e] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 139841, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[8ecae14b06324944c563acba171831e055522cbe-8] Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: duboisw, läst: 23 april 2022.^{[källa från Wikidata]}

[4036be9de76738ae7b9b190ff82add40d3d62332-9] Emmanuel K. Akyeampong & Henry Louis Gates (red.), Dictionary of African Biography, Oxford University Press, 2012, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5b276ee54068a3210cdb053f9208e6dbc6cd12ed-10] Emmanuel Sampath Nelson (red.), African American Authors, 1745-1945 : A Bio-Bibliographical Critical Sourcebook, Greenwood Press, 2000, s. 121,123, ISBN 0-313-30910-8.^{[källa från Wikidata]}

[37e3c57560c6567009fe184b4a9c462a1645c412-11] äs online, Encyclopædia Britannica .^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]