Bipolär sjukdom

	Bipolär sjukdom
	Latin: perturbatio affectiva bipolaris
	Bipolär sjukdom karaktäriseras av episoder med depression och mani.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	F31
ICD-9	296.80
OMIM	125480 309200
DiseasesDB	7812
Medlineplus	001528
eMedicine	med/229
MeSH	svensk engelsk

Bipolär sjukdom (tidigare kallad manodepressiv sjukdom) är en ofta svår psykisk sjukdom som periodvis förhöjer stämningsläget till mani eller lindrigare hypomani. Samma individer drabbas vanligen också av allvarliga depressioner men symtom på depression kan även förekomma i maniska perioder, alternativt kan episoderna vara blandade med intensiva och snabba växlingar mellan dessa lägen.

Symtomen blir vanligtvis svårare med tiden och utan behandling riskerar den sjuke kroniska funktionsnedsättningar. Med förebyggande medicinering är prognosen god. Många är symptomfria i flera decennier och mellan sjukdomsperioderna (skoven) fungerar individen vanligtvis normalt. Förloppet påverkas av yttre faktorer som miljö och stress. Mellan 1 och 3 procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom. Många insjuknar första gången när de är mellan 15 och 30 år. Vanligast är debut mellan 14 och 21 år (medelvärde 17,3 år)^[1]. Ärftlig belastning är den viktigaste riskfaktorn. Bipolär sjukdom och schizofreni har delvis en gemensam genetisk bakgrund. Bipolär sjukdom är lika vanligt hos män som hos kvinnor, men fler kvinnor än män drabbas av unipolära depressioner.

Sjukdomen delas in i bipolär I, bipolär II, cyklotymi och andra typer efter hur stämningsläget förändras. Hypomani utmärker typ II som relativt sällan utvecklas till typ I med svåra manier. Milda manier går ofta med känslor av upprymdhet och välmående. Allvarliga manier leder inte sällan till sjukhusvistelse och psykoser. Världshälsoorganisationen (WHO) räknar bipolär sjukdom till en av de tio mest handikappande sjukdomarna.

Mani har flera etymologier, inklusive mania (μανια), stor psykisk vånda och manos (μάνος) som kontextuellt kan betyda ett överdrivet avkopplat sinne eller fri själ. Svåra depressioner kallas även melankoli som är en sammansättning av grekiskans melas (μελας) som betyder svart, och chole (χολη) som är galla. I antikens Grekland ansågs tillståndet mellan mani och melankoli vara en förutsättning för kontakt med gudarna och artistisk inspiration. Den tyske psykiatern Emil Kraepelin myntade i slutet på 1800-talet begreppet manodepressiv sjukdom som även inkluderade återkommande depressioner som inte växlade till manier. Hans koncept återaktualiseras idag eftersom stämningslägets cykler mer än poler anses vara sjukdomarnas främsta gemensamma nämnare.

Symptom

Vissa personer är deprimerade men sällan maniska, medan andra mestadels upplever mani eller hypomani. Symptomen kan vara få eller många, det är inte lika för alla och även typen av symptom och hur allvarliga dessa är kan variera över tid.^[2] Perioderna mellan skoven är i allmänhet symptomfria och personen fungerar normalt trots att bipolaritet är en kronisk sjukdom. Sådana friska perioder kan vara i många år, och det är inte heller alla som drabbas av flera skov.^[3]

Perioderna av depression och mani kallas episoder. De depressiva episoderna varar åtminstone i två sammanhängande veckor, de maniska i åtminstone en sammanhängande vecka (om obehandlad), och de hypomaniska i åtminstone fyra sammanhängande dagar.^[4] Vid så kallade blandade episoder är personen manisk och deprimerad på en och samma gång, det vill säga deprimerad men mera energisk. Blandade episoder kan vara i någon dag till någon månad om den förblir obehandlad.^[5]

Mani

Huvudartikel: Mani (syndrom)

I en mani är humöret onormalt förhöjt och expansivt men också irritabelt. Lyckorus (eufori) och grandiositet kan snabbt växla till aggressivitet och emotionalitet; minsta missnöje leder till ilska eller upprördhet. Sömnbehovet minskar men personen har mer energi och är mycket aktiv. Vanliga tecken är rastlöshet, impulsivitet, tankeflykt, försämrad koncentration och ett jäktat ordflöde. Vårdslöshet och oansvarighet följer försämrat omdöme; den sjuke tar risker, vill leva ut drömmar men handlar bortom sin faktiska förmåga och utan insikt om konsekvenserna. Många blir överdrivet sociala eller sexuellt intimsökande, andra mer påträngande och intoleranta. Sociala gränser försvinner, personen gör bort sig och saknar självkontroll eller visar ingen hänsyn då storhetskänslor (megalomani) gör att denne känner sig "utvald" eller på "särskilt uppdrag". I allvarliga fall uppträder också psykotiska symtom som vanföreställningar och hallucinationer, eller psykomotorisk agitation i sådan grad att personen är obegriplig eller inte går att kommunicera med.^[6]^[7]^[8]^[9]

Svårigheterna för den sjuke att fungera normalt är markanta. Ett maniskt skov pågår minst en vecka och kan innebära att sjukhusvård behövs.^{[sv 1]} Samsjuklighet är vanligt och missbruk förekommer ofta, särskilt med alkohol eller andra lugnande eller stimulerande medel som kokain och sömntabletter.^[3]^[7]

Hypomani

Tecken på hypomani är att personen är upprymd, optimistisk och pratsam, ofta också skarpare med förbättrad koncentration och kognition, snabbare tankar och fler idéer. Personen kan ha svårt att hålla röd tråd då många beskriver att det känns som att ha tusentals tankar på en och samma gång. Många blir driftiga, målorienterade och produktiva. På samma gång framträder vanligtvis också negativa tecken på depression. De sjuka är retliga eller otåliga, känner sig kritiserade och motarbetade. Minskat sömnbehov är den pålitligaste indikatorn för sjuklig hypomani. I ett uppvarvat eller rastlöst tillstånd är det svårt för individen att koppla av och att vara stilla; kroppsrörelser kan vara ofrivilliga. Förmågan att fokusera försämras. I ett samtal kan det bli svårt att hålla tråden men även att inte prata för fort eller sluddra. Beteendet förändras. Hypomanier kan uppfattas olika från person till person. Vissa upplever att hypomanier ger dem ökad energi och ökad kreativitet och att de mår väldigt bra under den hypomana fasen, medan vissa upplever att den hypomana perioden är frustrerande och tung på grund av att det kan vara svårt att fokusera. På grund av hur olika hypomanier kan uppfattas är det viktigt att bipolär sjukdom inte blir feldiagnostiserad som depression. När en person har hypomanier och mår bra nämns det ofta inte när personen söker hjälp utan oftast söker då personen hjälp för depression och därför är det viktigt att fråga om en person också haft hypomanier eller manier för att diagnosen ska ställas rätt.

Många blir ovanligt sociala och kärvänliga. De bryter ofta mot normer liksom sina egna regler och vanor, tar större risker - inte sällan också promiskuöst. En överdriven nöjeslust som till exempel kan uttrycka sig i impulshandlingar som ekonomiska och sexuella utsvävningar ökar risken avsevärt för obehagliga konsekvenser.^[10]^[11] Dessa konsekvenser för personen och omgivningen är definitionsmässigt lindrigare vid en hypomani än vid en mani, men var den exakta gränsen ska dras är en bedömningsfråga:^{[en 1]} Den avgörande skillnaden mellan mani och hypomani är inte symtomen i sig, som i stort är desamma, utan i stället svårighetsgraden och hur pass mycket individen påverkas. Enstaka hypomana drag är inte problematiska. Sjukdomsbilden framträder när humöret inte går att kontrollera eller är flyktigt och ombytligt med åtföljande symtom på depression.

Symtomens svårighetsgrad kan svänga under dagen och även från dag till dag. Personen i ett hypomaniskt skov är så uppenbart olik sitt normala jag att förändringarna i humör och funktion kan observeras av andra, i allmänhet under minst fyra dagar. Individen själv tycker ofta att allt känns väldigt bra och förnekar att något är fel fastän närstående känner igen symtomen.^[6]^[7]^[10]^[11]

Hypomani förknippas med kreativitet och en oproportionerligt stor andel framgångsrika konstnärer har haft någon form av bipolär sjukdom.^[12]

Depression

Huvudartikel: Egentlig depression

En egentlig depression^[13] inrymmer ett deprimerat humör eller klart minskat intresse för närapå alla aktiviteter under en period på minst två veckor. Barn och ungdomar kan vara mer irritabla än ledsna. Minst fyra andra symtom ska också uppträda. Dessa kan vara förändringar i aptit, vikt eller sömnvanor; mindre energi, koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet; självförakt och skuld eller sjukliga tankar på död eller självmord. Stämningsläget förändras inte väsentligt från dag till dag och påverkas inte avsevärt av förändrade omständigheter. Andra tecken är social ängslighet, isolering, upprördhet, retlighet, hopplöshet, likgiltighet. En deprimerad person kan uppleva sexuell olust, snabbt öka eller minska i vikt på grund av ändrad aptit samt erfara kronisk värk (med eller utan känd orsak, så kallad somatisering). Trötthet följer minimala ansträngningar, och psykomotoriska hämningar kan uppträda, som bland annat yttrar sig i tröghet eller oförmåga att göra saker som tidigare skedde automatiskt. Stress och ångest utlöser ibland okontrollerade rörelser (psykomotorisk agitation), från att vrida händerna till självskadligt beteende. Bipolära depressioner är ofta långvariga och svårbehandlade. De varar väsentligt längre för patienten än tiden i mani eller hypomani. Vid mildare episoder fungerar individen bättre men behöver anstränga sig betydligt mer än vanligt. Psykoser kan förekomma i allvarliga depressioner.^[7]^[14]^[15]

Orsaker

När en person föds med anlag för att utveckla en manodepressiv sjukdom kan någonting som händer i livet utlösa den. Flera faktorer samverkar för att orsaka sjukdomen och påverka förloppet men hur den utvecklas varierar mellan individer. Flera gener samverkar förmodligen. Ärftliga faktorer har större betydelse än för andra psykiska sjukdomar, men alltmer tyder på att orsakerna är genetiskt gemensamma.^[17]^[18]

Psykologiska faktorer

Både personer med unipolär och bipolär depression har visats ha högre grad av negativa metakognitiva antaganden kring okontrollerbarheten och faran med tankar.^[19]Metakognitiva antaganden korrelerade även med grad av ångest, depression och självförtroende. Studien visade även att variationen av depressionen kan förklaras till 10,1 % av positiva metakognitiva antaganden, 9 % av negativa metakognitiva antaganden och 11,5 % av ett metakognitivt antagande om behovet av att kontrollera tankar. Variationen av �ngesten kan f�rklaras till 13,6 % av positiva metakognitiva antaganden, 28 % av negativa metakognitiva antaganden, 10 % av brist av f�rtroende till sina kognitiva f�rm�gor, 36 % av ett metakognitivt antagande om behovet av att kontrollera tankar och 19,3 % av d�ligt kognitivt sj�lvf�rtroende.

�rftlighet

Bipol�r sjukdom i sig �rvs inte men det finns genetiska s�rbarheter som med tio g�nger f�rh�jer risken f�r f�rstagradssl�ktingar (f�r�lder, barn, syskon) att utveckla sjukdomen, j�mf�rt med personer utan bipol�r sjukdom i sl�kten,^[17] eller slumpvis utvalda individer. Den totala livstidsrisken f�r ett barn till en affektivt sjuk f�r�lder att utveckla en affektiv sjukdom �r 24 procent. Om b�da f�r�ldrarna �r sjuka �r livstidsrisken 74 procent. F�r barn med friska f�r�ldrar �r risken 4 procent. Tvillingstudier har visat att om en tvilling �r sjuk s� har en en�ggstvilling tre g�nger h�gre risk �n en tv��ggstvilling att ocks� drabbas.^[18] Risken f�r bipol�r sjukdom som kan f�rklaras av hereditet (�rftlighet) �r 80 procent f�r en�ggstvillingar^[17] j�mf�rt med 16 procent f�r tv��ggstvillingar.^[20]

Att sjukdomen �r �rftlig framg�r ocks� i studier om det genetiska sambandet till andra psykiska sjukdomar. Schizofreni och bipol�r sjukdom delar delvis en gemensam genetisk bakgrund.^[21] Det visar bland andra en svensk studie med registerdata fr�n tv� miljoner familjer och �ver 75 000 patienter med bipol�r sjukdom eller schizofreni, samt deras sl�ktingar. Finns n�gon av sjukdomarna i familjen �r risken att ha samma sjukdom f�rh�jd. Patienter med schizofreni har ocks� �kad risk f�r bipol�r sjukdom. Dessutom, om sl�ktingar finns med den ena sjukdomen �r sannolikheten h�gre att det ocks� finns sl�ktingar med den andra.^[22]

Genetik

Den genetiska bilden f�r bipol�r sjukdom �r komplex. Det �r k�nt att gener styr viktiga proteiner till hj�rnans celler. St�rningar och k�nslighet i det systemet �kar risken att bli sjuk. H�ndelser i omgivningen som p�verkar en persons s�rbara system kan d� p�verka sjukdomens utveckling.^[17] I ett biologiskt perspektiv kan ocks� generna sj�lva f�r�ndras (epigenetik) i sin milj�. Identifieringen av gener som p�verkar sjukdomen f�rsv�ras av att kombinationen av s�dana gener f�rmodligen varierar mellan familjer.^[23]

Sannolikt �r det m�nga gener som verkar tillsammans och p� egen hand kan de bara m�ttligt p�verka sjukdomen. Generna �r f�rmodligen ocks� bara associerade med bipol�r sjukdom och �terkommande depressioner. De best�mmer inte det slutgiltiga resultatet men �kar sannolikheten f�r hur sjukdomen senare utvecklas.^[24] Det finns ett genetiskt riskomr�de som tyder p� att generna bakom depression och bipol�r sjukdom �r desamma. Sannolikheten att ha gener inom det omr�det �r signifikant st�rre f�r bipol�rt- och depressionssjuka �n f�r normalt friska. En av generna, som har f�rm�ga att sl� p� eller st�nga av andra gener, �r hos bipol�ra patienter �verrepresenterad i den verkst�llande delen av hj�rnan.^[23]

Neurobiologi

Den biologiska bilden av vad som h�nder i hj�rnan vid bipol�r sjukdom �r ofullst�ndig. Att det finns kemiska obalanser i hj�rnan �r dock bekr�ftat, behandlingsmedicinerna motverkar bland annat detta. De riktar ocks� in sig p� signalsubstanser, en sorts kemiska budb�rare som hj�rnans nervceller anv�nder f�r att kommunicera sinsemellan. Dessa inkluderar serotonin, glutaminsyra, noradrenalin och GABA. N�r dessa f�r�ndras p�verkas hum�rsymtomen. Signalsubstanserna kan ocks� f�sta sig vid andra celler som d� reagerar kemiskt och aktiverar en ny generation "budb�rare". F�r bipol�rt sjuka fungerar det h�r systemet annorlunda, st�mningsstabiliserande l�kemedel kommer �t detta genom att p�verka de nybildade signalsubstanserna. Mediciner kan ocks� p�skynda hj�rnans egen produktion av kemiska �mnen som hj�lper hj�rnceller att v�xa och f�renas (en sorts g�dning). M�jligen inneb�r detta ocks� att farmakologisk behandling skyddar hj�rnan.^[20]^[25]

Bipol�ra tillst�nd �r starkt f�rknippade med l�ga v�rden av tyreoideahormoner, vare sig niv�erna �r av den art att de klassas som hypotyreos eller inte. Motsatsen, giftstruma, verkar antingen kunna skjuta upp utbrott av bipol�r sjukdom,^[26] eller leda till bipol�r sjukdom sedan den behandlats.^[27]

Stress och milj�

S�v�l att �verhuvudtaget drabbas, som att f� skov, f�rklaras med stress - s�rbarhetsmodellen. N�r det finns en genetisk s�rbarhet kan risken f�r sjukdom h�jas vid olika stressorer, som sjukdomar, graviditet och f�rlossning, skilsm�ssor, olyckor, sorg, eller sociala och psykologiska f�rh�llanden under uppv�xten. V�r omgivning p�verkar oss p� olika s�tt. M�nga f�rknippar familjelivet med stress och konflikter. Andra p�verkas starkt av finansiella bekymmer eller social tristess. F�r individer med anlag f�r bipol�r sjukdom kan psykologiska reaktioner utl�sa sjukdomsskoven. Hur arv och milj� samverkar kan �sk�dligg�ras i en modell:^[25]

K�nsligheten �r i allm�nhet st�rre i sjukdomens tidiga skede. Ett tidigt varningstecken �r pl�tsliga depressioner i ton�ren; eller personlighetsproblem och missbruk eller kriminalitet som varierar �ver tiden.^[28] Med �lder tycks sjukdomen p�verkas mindre av milj�n. Skoven upptr�der d� spontant och utan synbar orsak.^[17] N�r sjukdomen har debuterat eller skoven v�l har kommit i g�ng tycks den ha ett eget liv som kontrolleras av psykologiska eller biologiska processer och h�ller den aktiv.^[20]

S�mn, rytm och ljus

Vissa gener utg�r kroppens egen klocka. Det �r m�jligt att bipol�r sjukdom p�verkar hur fort den tickar. Klockan styr flera av kroppens cykliska funktioner, som uts�ndring av hormoner och kemikalier som styr blodtryck och kroppstemperatur. Vi st�ller sj�lva dygnets rytm med regelbundna aktiviteter, n�jen och m�ltider. Att somna och vakna p� regelbundna tider �r den viktigaste faktorn. Bipol�rt sjuka kan vara s�rskilt k�nsliga f�r st�rningar i den dagliga rytmen, vilket kan framkalla sjukdomens symtom. St�rda s�mncykler, som vid skiftarbete och jetlag, h�jer risken f�r nya skov. Sjukdomen �r ofta �rstidsbunden; depressionerna infaller oftare n�r h�stm�rkret faller och omv�nt �r det fler hypomanier och manier under v�ren. Hormonet melatonin kan spela en roll i detta d� det h�mmas av ljus. Melatoninhalten b�de styr och styrs av den inre dygnsrytmen, och ljus p�verkar denna rytm.^[25]

Diagnos

Diagnosen baseras p� personens sjukdomshistoria (anamnes) och observationer av psykiater eller psykolog tillsammans med annan vårdprofessionell eller närstående. Kriterierna är symtomens typ, längd och frekvens. Dessa specificeras i psykiatrins handböcker, främst ICD och DSM. Undersökningen genomförs på en öppen psykiatrisk mottagning om patienten inte är en fara för sig själv eller andra. Sjukdomen kan inte ännu^[29] bekräftas genom till exempel blodanalyser. Tester kan utesluta kroppsliga (somatiska) sjukdomar med liknande symtom; bland annat brist på sköldkörtelhormon och infektioner, syfilis, HIV, förgiftning och drog-inducerade psykoser. Andra psykiska sjukdomar som schizofreni, schizoaffektivt syndrom och personlighetsstörningar har symtom som liknar de bipolära skovens, inte minst ADHD som är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Inom psykiatrin är bipolär sjukdom ett spektrum som beskrivs något olika i ICD-10^[9] och DSM-IV^[30] och utan klar enighet om hur många bipolära sjukdomstyper det finns.^[31]^[32] Båda manualerna har underkategorier som baseras på episodernas antal, och vilken typ av skov som var det senast förekommande. Ett problem är att de är statiska beskrivningar – eller ögonblicksbilder, av en sjukdom i ständig förändring. För personer (och bipolärt sjuka mer än andra) förändras alltid energi och humör, tankar, sömn och aktiviteter. Under sjukdomsförloppet kan individen stanna inom ramarna för en undertyp eller ändras och bättre passa i en annan. Revideringen av en manual till version DSM-5^[33] (publiceras 2013) har syftet att utöka kategorierna och göra beskrivningarna mer adekvata. Istället kritiseras den för att komplicera bilden ytterligare och för att "stämpla" fler människor som psykiskt sjuka^[34] eller springa läkemedelstillverkarnas ärenden.^[35]

Det är viktigt att läkaren frågar noga kring hur patienten fungerar när en depression till synes är borta. Ofta visar sig svårbehandlade depressioner vara depressioner som beror på en bipolär sjukdom där de maniska dragen inte upptäckts.^[36] Undersökningar visar att tre av fyra bipolärt sjuka antingen får fel diagnos eller ingen alls.^[37]

Bipolär sjukdom

Diagnosen bipolär sjukdom i ICD-10, liksom diagnosen bipolär sjukdom typ I i DSM, kräver inte att en depression har förekommit, även om så är fallet i många underkategorier. Grundkravet i ICD-10 är "upprepade hypomaniska eller maniska skov".^[38] Typ I och II är en indelning som används främst i DSM. Kriterierna nedan följer DSM om inte annat anges.

Gemensamt för diagnosen av de olika bipolära tillstånden är att skoven inte får bero på andra sjukdomar (så kallade organiska psykoser) eller medicinering. I olika grader ska episoderna också medföra lidande eller göra det svårare för individen att fungera socialt och yrkesmässigt eller inom andra viktiga områden. Efter förlossning kan bipolära tillstånd uppstå, så kallade postpartumpsykoser.

Bipolär sjukdom typ I

Förutsätter minst en manisk eller blandad episod. Depressioner och hypomaniska skov är inte ett krav, men förekommer ofta. Som återkommande skov räknas en förändring i polaritet från depression eller ett intervall på minst två månader utan maniska symtom. ICD-10 förutsätter upprepade (minst två) maniska skov.

Bipolär sjukdom typ II

Sjukdomstypen kännetecknas främst av en eller flera egentliga depressioner som åtföljs av minst ett hypomaniskt skov. Snabba humörförändringar (ledsenhet, irritabilitet, eufori) i åtminstone fyra sammanhängande dagar^[4] varvas med episoder av allvarlig depression. Maniska eller blandade episoder får inte ha förekommit.

Cyklotymi

Cyklotymi enligt DSM-IV är en mildare form av bipolär sjukdom typ II med flera perioder under minst två år (ett år för barn och ungdomar). Symtomen på hypomani är mindre svåra. Motpolen är depressionstypen dystymi som inte innehåller symtom på egentlig depression. Symtomfria perioder varar inte längre än två månader. Förvärras sjukdomen kan diagnosen bipolär typ I eller II bli aktuell efter två år, också i kombination med cyklotymi som i sig kan vara ett svårt försvårande hinder i livet.^[7] Begreppet cyklotymiskt temperament är också vanligt. Kortvariga men ofta förekommande svängningar i självförtroende, känslolägen eller energinivåer kan framstå som ett personlighetsdrag. Humörutbrott är vanliga. Växlingarna är ofta automatiska - individen "vaknar på fel sida".^[39] Symtomen på hypomani och eufori kan dock vara minst lika karaktäristiska för individen.

Blandade episoder

I en blandad bipolär episod förekommer symtom på mani och egentlig depression samtidigt under minst en vecka då kriterierna för ett maniskt skov och en egentlig depression uppfylls närapå varje dag.^[14]^{[sv 2]} Enligt det federala National Institute of Mental Health (NIMH) i USA är ofta förekommande symtom: agitation, sömnproblem, stora förändringar i aptiten och självmordstankar. Personen kan känna sig mycket ledsen och hopplös och på samma gång extremt energisk.^[8] En annan vanlig definition (av forskaren Hagop S. Akiskal) lyder: "Samtidiga maniska och depressiva symtom. Vanföreställningar, hallucinationer, motorisk under- eller överaktivitet, samt svår ångest."^[6] Diagnosen försvåras av att en mani eller depression också kan innehålla det motsatta tillståndets karaktäristiska symtom, inte minst i faser då stämningsläget cyklar (eller pendlar) mellan skov eller ett normalläge.^[40] ICD-10 förusätter en tidigare bekräftad bipolär episod samt att patienten upplever kombinerade eller snabbt växlande maniska och depressiva symtom.^[38]

Snabba cykler

Personer med bipolär sjukdom genomgår i genomsnitt 0,4 till 0,7 episoder per år, som varar tre till sex månader.^[41]^[42] Vid så kallad rapid cycling (även: snabbt växlande affektiv sjukdom eller snabbsvängande tillstånd) pendlar individerna ovanligt snabbt mellan manier och depressioner. Minst fyra bipolära skov uppträder på ett år och inte sällan betydligt fler.^[43] Vid ultrarapid cycling (ultrasnabbpendlande tillstånd) kan stämningsläget svänga kraftigt flera gånger under ett och samma dygn. Mellan episoderna finns inga symtom eller s� inneb�r dessa en sv�ngning till motsatt polaritet i ett nytt skov.^[6] Tillst�ndet anses vanligen utvecklas sent i bipol�r sjukdom men forskarna �r inte eniga. En s�dan utveckling kan vara en f�ljd av medicinering, s�rskilt antidepressiva medel som kan accelerera det naturliga sjukdomsf�rloppet.^[44]

�vriga

Bipol�r sjukdom, utan n�rmare specifikation

Bipolar disorder not otherwise specified, NOS (p� svenska: UNS) �r en samlingsdiagnos som enligt DSM-IV kan anv�ndas n�r definierade typerna inte kan till�mpas men n�r sjukdomens symtom �nd� �r bipol�ra och avsev�rt f�rsv�rar patientens liv. St�mningsl�get kan till exempel v�xla snabbt mellan olika dagar men symtomen �r inte tillr�ckliga f�r att diagnostiseras som maniska, hypomaniska eller depressiva skov. Ett annat exempel �r n�r hypomaniska skov och kroniska depressionssymtom inte f�rekommer tillr�ckligt ofta f�r att vara cyklotymi.^[45]

F�rdjupad indelning, enligt Akiskal

Ett ut�kat diagnossystem kan anv�ndas n�r DSM:s kriterier �r f�r sn�va. Forskaren Hagop S. Akiskal har f�rutom typ I och II klassificerat typ II� (depression och cyklotymi); typ III (egentliga depressioner, dystymi, manier triggade av l�kemedel); typ IV (hypertymi, depressioner); blandtillst�nd (samtida maniska och depressiva symtom; psykotiska symtom, avvikande motorik, �ngest).^[6]

Unipol�ra depressioner

I bipolär sjukdom har depressioner en motpol i mani och hypomani. Unipolära depressioner saknar motpol, stämningsläget är antingen deprimerat eller normalt friskt. I praktiken betyder termen inget mer än icke-polär. Den omfattar alla slags depressioner men används i allmänhet för den allvarliga egentliga depressionstypen^[13] som också ingår i diagnoskriterierna för bipolär sjukdom.^[47] Unipolära depressioner drabbar dubbelt så många kvinnor som män. Orsaken är okänd. Könsskillnaden uppkommer vid tonåren men hos barn är depressioner något vanligare bland pojkar.^[48] Det ursprungliga syftet med distinktionen bipolär-unipolär var att urskilja varianter av återkommande humörsjukdomar. I sin definition av manodepressiv sjukdom (1913) placerade Emil Kraepelin alla typer av återkommande depressioner på samma spektrum som bipolär sjukdom; han ansåg tillståndens gemensamma nämnare cykler var viktigare än polaritet. Vid slutet av 1950-talet började psykiatrins synsätt att skifta. I DSM och ICD är bipolär sjukdom numera helt separerad från alla andra humörsjukdomar, det vill säga depressioner. Motsatsförhållandet döljer att mycket ofta är unipolära depressioner lika återkommande som vid bipolär sjukdom^[47] och att sambandet är starkare när unipolära depressioner debuterar i tidig ålder.^[7] Andra framträdande likheter är förekomst av mani i familjens sjukdomshistoria och hur patienterna svarar på profylaxisk behandling med litium.

Skillnader som har rapporterats i jämförelser av bipolära och unipolära återkommande depressioner inkluderar att unipolära patienter har färre men längre depressioner och att sjukdomen bryter ut senare i livet. Personligheten är mer förändrad och introvert men mindre impulsiv och stimulanssökande. Individen sover inte lika länge men är bättre hjälpt av förebyggande antidepressiv behandling. Aptiten är sämre och viktminskningen större. De somatiska besvären är fler och patienten är mer ängslig och smärtkänslig i förhållande till bipolära deprimerade patienter.^[47]

Sedan länge diskuteras om det är meningsfullt att kategoriskt skilja på unipolära och bipolära depressioner.^[49]^[50] Emil Kraepelins koncept återauktualiseras av forskare som pekar på allt fler nya rön om sjukdomarnas biologiska likheter. Det är belagt idag att sårbarheten för bi- och unipolära sjukdomar ärvs i samma familjer.^[51] För vissa bipolära patienter är de depressiva skovens allvarlighet, frekvens och tidslängd mer lika de unipolära depressionerna än de som framträder hos andra med bipolär sjukdom.^[7] År 2010 identifierades också ett genetiskt riskområde där personer med depressioner eller bipolär sjukdom har betydligt större sannolikhet än andra att ha en viss uppsättning gener.^[23] Studier i området försvåras av att deltagarna bör matchas utifrån episodernas frekvens och undertyper i kategorisystemen. DSM till exempel, särskiljer inte ofta återkommande depressioner från minimikravet om två episoder. Det bidrar till att personer med bipolär sjukdom felaktigt får diagnosen unipolär depression. Det finns inte tillräckliga data^[7] men genomförda studier föreslår att detta gäller 40^[52] till 60 procent av patienterna.^[7] Så kallade falska unipolära patienter som senare kommer visa symtom på hypomani eller mani förekommer i mellan 7,8 och 28,4 procent av fallen, beroende på studie och antalet tidigare depressiva skov.^[7]^[47]

Behandling

Bipolär sjukdom går inte att bota^[53] men med rätt behandling är prognosen god: Psykiatrin använder flera typer av läkemedel för att hindra nya episoder eller förlänga tiden tills de uppstår. Akut behandling ges vid pågående skov. Samtalsstöd och psykoterapi^[54] är ofta aktuellt i kombination med medicinering. Självhjälp kan vara stressminskande metoder och god kost samt motion. Samexisterande sjukdomar behandlas i förekommande fall, inklusive missbruk och beroenden. Både allvarliga manier och depressioner kan behöva sjukhusvård. Elektrokonvulsiv behandling (ECT) kan ordineras i fall då andra behandlingar har misslyckats. Kliniskt tillämpad är det också en snabb och effektiv antidepressiv metod, dock med risk för växling till maniskt skov. Sömnbrist är både ett viktigt symtom på och utlösare av maniska episoder.^[55]

Medicinering

Den farmakologiska behandlingen vid bipolär sjukdom är nästan alltid livslång och pågår även under symtomfria perioder. I den profylaktiska (förebyggande) behandlingen används stämningsstabliliserande läkemedel, främst litium, lamotrigin och valproat. De två senare är antiepileptika som också är effektiva för bipolär sjukdom. Vid kombinationsbehandling används antidepressiva och antipsykotiska l�kemedel.^[56]

Litium, som introducerades p� 1950-talet, �r vanligtvis f�rstahandsvalet i behandlingen. �mnet (ett naturligt salt) f�rebygger maniska och blandade tillst�nd men har mindre profylaktisk verkan f�r depressioner. Som enda �mne reducerar det bevisligen suicidaliteten i akuta manier.^[57] Litiums nytta �r v�l dokumenterad men verkningsmekanismen �r relativt ok�nd. Forskning styrker att litium stimulerar hippocampustillv�xt^[58] - den del av hj�rnan som krymper snabbare hos bipol�rt sjuka �n andra.^[59] Litium verkar profylaktiskt p� det underliggande sjukdomsf�rloppet genom att reducera cyklernas allvar och frekvens.^[24]

Det f�rsta antiepileptiska medlet som kom i bruk �r lamotrigin. Det f�rebygger depressioner b�ttre �n litium^[60]^[61] och �r det enda medlet som i monoterapi f�rebygger sjukdomstypen med snabba cykler.^[62] Valproat anv�nds i n�stan samma utstr�ckning som litium^[63] och �r effektivt mot maniska tillst�nd men verkar enbart positivt p� vissa depressiva drag: impulsivitet, irritabilitet och k�nslor av olust - symtom som ofta leder till sj�lvskadebeteende och sociala funktionshinder.^[64]

Relativt m�nga personer med bipol�r sjukdom f�rskrivs nyare antipsykotiska l�kemedel som underh�llsbehandling, s� kallade SGA (second generation antipsychotics). Det �r l�kemedelssubstanser som aripiprazol, quetiapin, ziprasidon, olanzapin och risperidon. De kan anv�ndas som enda l�kemedel, men ges oftast i kombination med litium eller annat st�mningsstabiliserande medel.^[65] Hos personer med bipol�r sjukdom typ I minskar risken f�r �terfall vid underh�llsbehandling med vissa av de h�r nyare antipsykotiska l�kemedlen, som till�gg till st�mningsstabiliserande medel, om personen vid akut mani har blivit hj�lpt av respektive preparat.^[65] Det visar en vetenskaplig granskning av den forskning som finns p� omr�det.^[65] Nyttan och riskerna vid l�ngre behandling �n tv� �r har dock inte unders�kts.^[65] Inga vetenskapliga slutsatser kan dras om effekten av SGA som underh�llsbehandling vid bipol�r sjukdom typ II, d� det saknas studier.^[65]

Behandling med ketamin vid depressiva perioder av bipol�r sjukdom saknade �r 2017 vetenskapligt st�d, och risken att framkalla episoder av mani ans�gs vara en viktig fr�ga att utreda innan behandlingen erbj�ds mer brett.^[66]

Obehandlade eller felbehandlade sv�ra skov varar mellan tre och nio m�nader. Med r�tt medicinering avklingar symtomen efter en till tv� m�nader.^[56] Samtliga behandlingsmedel �r beh�ftade med olika biverkningar. Vissa antiepileptika, inklusive lamotrigin och valproat, �kar n�got risken f�r sj�lvmord.^[67] Bi-effekter behandlas s� att den f�rebyggande medicineringen �r tolererbar �ven i perioder utan symtom. Avbruten behandling mot l�karens ordination medf�r stor risk f�r �terfall (remission) som kan ge l�ngvariga skador. Behovet av nya mediciner �r stort. Utvecklingen f�rsv�ras av att sjukdomens orsaker i stort �r ok�nda.^[17]

Terapi och st�d

I kombination med medicinering anv�nds psykoterapi - som kognitiv beteendeterapi - f�r att hj�lpa den sjuke att hantera sv�ngningarna i hum�ret. Skoven l�mnar ofta sv�ra k�nslom�ssiga s�r och havererar personliga relationer. Psykosociala faktorer genomlyses vid behov i syfte att stabilisera individens livssituation. Att komma tillbaka socialt och till jobbet blir f�r vissa sv�rt. Samarbete med socialtj�nst och andra myndigheter �r ibland n�dv�ndigt. Utbildning kring sjukdomen, s� kallad patientutbildning, tillsammans med andra patienter och/eller familj och v�nner g�r det l�ttare att k�nna igen tecken p� sjukdomen och tidigt f� hj�lp.

Bland de personer med bipol�r sjukdom som beh�ver v�rd vid olika tillf�llen under m�nga �r, kan det vara viktigt att ha kontakt med samma v�rdpersonal och ha kontinuitet i v�rdrelationen.^[68] En systematisk �versikt av forskningen p� omr�det, genomf�rd 2021 av svenska SBU, visar att h�gre relationskontinuitet i v�rden vid bipol�r sjukdom kan inneb�ra l�gre f�rtida d�dlighet och f�rre akutbes�k.^[68]

Kost och h�lsa

�terfallsrisken minskar med stabil dygnsrytm medan stress har motsatt effekt. Hj�lpmetoder �r avkopplings�vningar, yoga, Qi Gong, Tai Chi och meditation. Goda motionsvanor och h�lsosam kost rekommenderas. Ljusterapi fungerar i vissa fall men det �r inte dokumenterat att metoden �r b�ttre �n placebo (med "fusklampor"). Alkohol och andra droger p�verkar hj�rnan och �verkonsumtion �r s�rskilt farligt vid samtida medicinering.^[56] Kunskap om hur livsf�ringen p�verkar sjukdomsf�rloppet �r s�rskilt viktig eftersom skovens frekvens och symtomens sv�righetsgrad ofta �kar med tiden. Risken f�r kognitiva funktionsneds�ttningar h�js med varje bipol�rt skov.^[3]

Prognos

Obehandlad bipol�r sjukdom kan vara handikappande. Skoven tenderar att bli allvarligare med tiden, symtomen blir d� sv�rare att behandla. F�rloppet �r mer negativt f�r de som insjuknar innan de �r 19 �r. Bipol�r II kan ha lika allvarliga depressioner som typ I men utvecklas relativt s�llan till typ I med riktigt allvarliga manier.^[44]^{[en 2]} Livsl�ngden p�verkas negativt med ett antal �r och tiden f�r ett normalt arbetsliv f�rkortas med omkring 14 �r.^[17]^[69] Mellan sjukdomsperioder fungerar individen normalt, eller n�rap�. M�nga lever utan symtom v�ldigt l�nge. L�kemedelsbehandling beh�vs i allm�nhet f�r detta. Dock f�r merparten av alla bipol�ra patienter ett �terfall givet tillr�cklig tid f�r observation. Sjukdomsf�rloppet avstannar helt hos en tredjedel av bipol�rt sjuka patienter. Omkring lika m�nga f�r helt och h�llet �ter alla funktionsf�rm�gor. F�r omkring 20 procent av patienterna f�rblir symtomen kroniska och ungef�r 30 procent blir socialt eller arbetsm�ssigt of�rm�gna.^[44] F�r 50 procent utg�r sjukdomen ett hinder i arbetet, det sociala livet eller i familjelivet (20 procent har problem p� alla tre niv�er).^[70]

Prognosen f�ruts�tter bra behandling och en adekvat diagnos. Detta f�rsv�ras av att andra sjukdomar uppvisar liknande symtom och att symtomen �r m�nga men inte lika f�r varje person. Sjukdomen har ocks� m�nga faser och ibland tar det l�ng tid att finna de dominerande dragen. F�r den sjuke kan det vara sv�rt att f� r�tt behandling i god tid. I n�gon m�n kan individen sj�lv p�verka hur sjukdomen utvecklas. En positiv relation med l�karen och behandlaren �r viktigt, inte minst f�r att medicinen och doseringen ska vara r�tt. Kunskap om hur sjukdomen f�rl�per hj�lper, liksom att vara uppm�rksam p� signaler om att symtom upptr�der. F�r�ndrade s�mnvanor �r vanligtvis ett f�rsta tecken p� ett sjukdomsskovs b�rjan.

Mortalitet

Emil Kraepelin (1856–1926) klassificerade manodepressiva sjukdomar och dominerade psykiatrin under 1900-talets början.

Obehandlad bipolär sjukdom innebär att patienten förlorar ett antal år i livslängd, som konsekvens av somatiska sjukdomar och självmord.^[3] Den uppskattade dödligheten för manodepressiva patienter (bi- och unipolära) är 2,3 gånger högre än den förväntade dödligheten för populationen i övrigt. För detta är självmord den viktigaste enskilda faktorn. Andra viktiga orsaker som bidrar till den höga dödligheten är ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, indirekta konsekvenser av psykoser (till exempel undernäring, utmattning) samt tobak, alkohol och andra droger. Korrekt behandling kan reducera mortaliteten bland bipolära patienter till en nivå som inte går att skilja från den övriga befolkningen som helhet.^[44]

De flesta med bipolär sjukdom försöker inte begå självmord, eller avslutar inte försöket. Den förhöjda livstidsrisken för självmord vid bipolär sjukdom har tidigare uppskattats till mellan 10 och 25 procent.^[6] Numera kan en signifikant lägre livstidsrisk på fem procent anges bland patienter som inte vårdats på sjukhus för bipolär sjukdom. Viktigt är att självmordsrisken fortsätter att visa sig högre bland unga, tidigt i sjukdomsförloppet. För dessa uppskattas i Storbritannien livstidsrisken vara mellan 23 och 26 procent. Ökad användning av litium och andra läkemedel, liksom metodfrågor, kan förklara diskrepansen i uppskattningarna. Patienter i gruppen bipolär typ II har den högsta andelen självmord, jämfört med bipolär I och unipolära depressioner samt befolkningen i övrigt. Suicidaliteten är högst i samband med depressioner, som i typ II är vanligare än i typ I.^[71]

Kognitiva funktioner

Bipolära sjukdomsskov kan medföra kognitiva funktionsnedsättningar i olika grad. Dessa tenderar att förvärras med antalet skov och bli bestående. För många är funktionsnivån helt återställd under stabila faser.^[3] I ett friskt normalläge (engelskans euthymia) har bipolära patienter inga neuropsykologiska brister^[72] men minskad prestanda IQ tyder på en blygsam (global) kognitiv nedsättning vid bipolär sjukdom, som också kan försvaga korttidsminnet och förmågan att förvärva information. Problem med försämrad uppmärksamhet- och koncentrationsförmåga framträder mest under egentliga depressioner. Även samexisterande uppmärksamhetsstörningar kan förklara brister i minne, inlärning och spatial perception (på det sätt eller med vilken förmåga människor uppfattar eller reagerar på sin omgivning vad gäller djup (tre dimensioner), riktning, avstånd och rörelse)^[73] Psykomotoriska störningar tycks vara oberoende av stämningslägen och förekommer kanske redan innan den första sjukdomsfasen. Intelligensen kan reduceras något vid maniska och därifrån avtagande tillstånd. Slutledningsförmågan förblir dock intakt. Vissa har högre intellektuell förmåga när de är hypomana än när de är deprimerade. Bipolära patienter har normal verbal IQ, möjligen för att hjärnans språkkognitiva delar besparas från sjukdomsförloppet, eller för att de av naturen har begåvats med högre intellektuell kapacitet; deras intelligensnivå innan sjukdomen tenderar att vara ovanför genomsnittet.^[73] ^{[en 3]}

Epidemiologi

Mellan en och tre procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom beroende på vilken definition som används. Bara hälften erhåller vård; i låginkomstländer endast 25 procent.^[75] Många insjuknar när de är mellan 15 år och 30.^[76] Bipolär sjukdom är lika vanlig bland kvinnor som män men kvinnor som är gravida eller i klimakteriet är mer sårbara för att utveckla maniska skov.^[77] De som har sjukdomen är oftare ensamstående, frånskilda eller separerade än befolkningen i övrigt.^[78] Sjukdomen förekommer i alla kulturer men olikheter mellan sociala klasser och etniska grupper är understuderade. Individer med bipolär sjukdom är oftare rökare än befolkningen i övrigt. Självmedicinering med alkohol och andra droger är vanligt.^[77] Samsjuklig (komorbid) missbruksproblematik förklarar nästan helt överrepresentationen i våldsbrott av personer med bipolär sjukdom.^[79]

WHO uppskattar att bipolär sjukdom är den sjätte vanligaste orsaken till funktionshinder för personer mellan 15 och 44 år, vilket är åldersgruppen som sjukdomsutbrottet främst förknippas med. (Psykiska sjukdomar, inklusive bipolär sjukdom, är också den vanligaste handikapporsaken bland barn ungdomar och unga vuxna i åldern 10-24 år.^[80]) Åldern när symtomen först framträder indikerar också hur allvarlig sjukdomen är: I USA (1993) erhåller 89 procent av ungdomar med bipolär sjukdom full handikappersättning innan de fyller 30 år, trots behandling.^[81] I Norge (2010) är sannolikheten att bipolära patienter erhåller sjukersättning 48 procent; för den friska befolkningens kontrollgrupp 11,5 procent. En betydligt större andel sjuka har låga inkomster än de utan sjukdomen. Sannolikheten att vara arbetslös är tre gånger högre (2006). Resultaten är desamma även när personer med bipolär sjukdom är bättre utbildade, trots att högre utbildning generellt är förenat med högre socioekonomisk status.^[78]^[81]

Den årliga kostnaden för varje bipolärt sjuk patient globalt uppskattas till mellan 10 000 och 18 000 amerikanska dollar, varav 80 procent är indirekta kostnader som förlorad produktivitet, arbetslöshetsersättning, sjukersättning och polisiära insatser. Unipolära depressioner är den mest handikappande sjukdomen i såväl rika som fattiga länder (2001)^[81] och utgör den näst största sjukdomsbördan världen över (2002), beräknat på vuxna mellan 15 och 59 år som funktionsjusterade levnadsår.^[82]

Självförvållade skador är den vanligaste dödsorsaken bland personer mellan 15 och 59 år i höginkomstländer med 7,2 procent av det totala dödsantalet (i andra länder fyra procent).^[82]^[83] Globalt för alla åldrar och inkomstgrupper (2004) är självförvållade skador den 16:e vanligaste dödsorsaken och utgör 1,4 procent av den sammanlagda mortaliteten. När självskador leder till döden avses självmord;^[84] begreppet används i statistiska sammanhang och anses nästan uteslutande bero på psykiska sjukdomar.^[77]

Kreativitet

Bipolär sjukdom förknippas med konstnärer och en oproportionerligt stor andel människor med uppmärksammat kreativa talanger har haft någon form av bipolär sjukdom. Under vissa omständigheter kan kreativitet främjas av sjukdomen^[12] och hög kreativ förmåga finns något oftare hos personer i släkter med psykiska sjukdomar.^[86]^[87] Dock har de flesta författare, konstnärer och musiker ingen sådan psykopatologi och omvänt; de flesta individerna med bipolär sjukdom är inte ovanligt kreativa.^[85]^[88]

Det hypomaniska tillståndet beskrivs ofta som en förlösare^{[sv 3]} av kreativ förmåga och produktion. Känslorna är starkare, synen på omgivningen annorlunda och det är lättare att "tänka utanför boxen." Sådana expansiva stämningslägen kan tillsammans med snabba tankeprocesser som är ett vanligt hypomaniskt drag ge upphov till fler och snabbare idéer. Kvalitativt kan då associationerna och idéerna bli unika;^[85] i bästa fall också nydanande och meningsfulla, ett allmänt mått på kreativitet.^[89] Ett uttalat kombinatoriskt tänkande skiljer maniska patienter från andra individer. Det innebär att omaka perceptioner och idéer lättare kombineras och utvecklas.^[85] Sjukdomstillståndet kan å andra sidan producera obegripligheter men den biologiska mekanismen kan vara densamma som ger friska högkreativa individer förmågan att se många ovanliga samband i problemlösningssituationer.^[89] Kreativ kognition är mer likt hypomanins "tankeflykt" än de lösa associationer som utmärker schizofreni.

Snabbare och friare tankar skapar dock inte kreativitet i en annars fantasilös människa men om hypomanin förlöser en kreativ persons kognitiva processer, kan ett kvalitativt förändrat resultat uppnås. Intensivt kreativa perioder är i många fall också omöjliga att skilja från hypomani.^[12]^[85] En uttalad mani utgör dock per definition ett markant funktionshinder.

Signifikanta samband mellan bipolär sjukdom och kreativitet har i stort sett saknat förklaring,^[90]^[91] liksom kopplingen mellan kreativitet och måttligt ökad risk för både schizofreni och bipolär sjukdom (de största psykossjukdomarna).^[89] En tänkbar förklaring kan vara dopaminsystemet som hos schizofrena delvis liknar friska högkreativa individers. Forskare vid Karolinska Institutet tror att mindre information filtreras bort i hjärnområdet talamus och därigenom ökar informationsflödet som förbättrar förmågan att finna ovanliga lösningar, eller sjukliga associationer.^[89] En övergripande relation mellan mentalsjukdomar och genialitet^[88] är också alltjämt omdiskuterad men forskning styrker en genetisk koppling mellan psykoser och kreativitet.^[87]^[92] I en vetenskaplig undersökning har barn med bipolär sjukdom och barn till föräldrar som är sjuka uppnått högre poäng på en kreativitetsskala, jämfört med friska kontrollgrupper.^[93]

Relationen mellan kreativitet och extrema stämningslägen beskrevs redan i förgrekiska myter och senare av Platon och Sokrates. På 300-talet f.Kr. fokuserade Aristoteles på relationen mellan melankoli, galenskap och inspiration. "Hur kommer det sig", frågade han, "att alla män som är enastående inom filosofi, poesi eller konsten är melankoliska?". Under renässansen aktualiserades frågan igen men då särskildes sunda, högpresterande melankoliker från individer som av sinnessjukdomen hindrades att bruka sina förmågor. På 1700-talet ansågs istället rationalitet vara avgörande för genialitet men påföljande århundrades romantiker betonade, återigen^[94] att ytterligheter i humör och erfarenheter är nödvändiga för artistisk inspiration och det konstnärliga uttrycket. Nutidens måttligare tankesätt introducerades i slutet av 1800-talet och 1900-talets början. Psykologer och psykiatriker (bland andra William James och Emil Kraepelin) spekulerade om vissa typer av galenskap i kombination med talanger kunde frambringa extraordinära, kreativa eller fulländade personer. Förutom de mildare, potentiellt produktiva hypomanierna och de mer reflektiva, filosofiska melankolierna betonade de mentalsjukdomarnas försvagande sidor, som psykoser och suicidala depressioner. De underströk också att hårt arbete, balans och disciplin är avgörande faktorer för kreativa prestationer.^[85]

Historik

På 300-400-talen f.Kr. i antikens Grekland sågs melankoli som ett symtom på biologiska problem i kroppen och särskilt i hjärnan. Den Hippokratiska skolan avfärdade övernaturliga och magiska teorier. Man ansåg att melankoli och mani orsakades av för mycket svart respektive gul galla i kroppen. Soranos från Efesos berättade på 100-talet e.Kr. att melankoli tidigare har setts som en form av mani. Han själv menade att melankoli och mani var två skilda sjukdomar men att symtomen och behandlingen var likartade. Aretaeus (200 e.Kr.) var den förste som föreslog att mani är slutstationen i en melankoli. Tillstånden beskrivs även under påföljande århundraden som skilda sjukdomar, vanligtvis i angränsande kapitel. Obalans i kroppsvätskorna ansågs vara orsaken. Traditionen bröts på medeltiden. Mentalsjukdomar härleddes till magi, synd eller djävulsk besittning. Kliniska observationer utan religiösa övertoner fick fäste först när schweizaren Felix Platter (1536–1614) publicerade en systematisk klassifikation av psykiska sjukdomar år 1602. Kung Ferdinand VI av Spanien (1713–1759) fick diagnosen 'melankolisk-manisk-affekt' av "Spaniens Hippokrates" Andrés Piquer (1711–1772). Sjukdomen var bara en, men fasernas symtom kunde i mångfald och grader skilja sig åt. En mängd klassificeringar följde, inspirerade av Carl von Linnés (1707–1778) framgångar. Observationer visade att tillstånden uppträdde som enskilda attacker, i följd eller som återkommande cykler.^[47]^{[en 4]}

Fransmännen Jean-Pierre Falret (1794–1870) och Jules Baillarger (1809–1890) gjorde allmänt accepterad idén att mani och depression var uttryck för en och samma sjukdom. År 1854 definierade de cykliska element med regelbundhet och viss kontinuitet, samt 'dubbelt vanvett' där mani och depression sågs som två skeden i samma sjukdomsförlopp. Det förhållandet reflekteras i begreppet manodepressiv sjukdom (även manodepression) som i slutet på 1800-talet myntades av den tyske psykiatern Emil Kraepelin (1856–1926). Återkommande depressioner och manier rymdes i hans definition på samma spektrum för att tillståndens främsta gemensamma nämnare var cykler, inte polaritet. Kraepelin observerade att hos patienter med återkommande depressioner fanns det ofta också manier i familjens sjukdomshistoria. Han var också den första som påpekade att sociala faktorer och psykisk stress kan framkalla sjukdomsepisoder. Dessa drag, tillsammans med perioditeten och en relativt lindrig prognos särskiljde enligt Kraepelin de två stora psykosjukdomarna; 'manodepressivt vansinne' och 'dementia praecox' (numera schizofreni). En annan tysk psykiater, Karl Leonhard (1904–1988) separerade senare de unipolära depressionerna från Emil Kraepelins vidare definition. Distinktionen används även idag men kritiseras för att den lägger för stor vikt vid polaritet och separerar bipolära sjukdomstyper från återkommande unipolära depressioner.^[47]

När behandling av manodepressiva sjukdomar med litiumsulfat introducerades på 1940-talet var nyttan så stor att psykiatrin en gång för alla etablerade att mentalsjukdomar har biologiska inslag som påverkas av kemikalier. Det "lilla saltet" (som poeten Robert Lowell (1917–1977) kallade det)^{[en 5]} visade att psykiska sjukdomar inte var "myter" eller "normala reaktioner på en knasig värld." Litiumbehandling har räddat hundratusentals patienter och förbättrat sjukdomens förlopp och utgång för miljoner fler.^[81]^{[en 6]} Grundämnet upptäcktes i Sverige år 1817.

Se även

Referenser

Förklarande noter och citat

^ Enligt det federala National Institute of Mental Health NIMH i USA kan diagnosen mani ställas "om ett förhöjt stämningsläge inträffar tillsammans med tre eller fler andra symtom under större delen av dagen, närapå varje dag under en vecka eller längre. Om humöret är retligt ska fyra andra symtom finnas."^[8]
^ Dessa kan vara oro, ängslighet eller ångest; irritabilitet, hetsighet, aggressivitet eller stridslydsnad; förvirring, sömnlöshet, trötthet eller utmattning; tankar på död eller självmord; panik, paranoia eller vanföreställningar om förföljelse; snabbt tal, tankeflykt, distraktion; rastlöshet och ilska.^[14]
^ "Utifrån sina tolkningar av [hans] brev spekulerar Kay Redfield Jamison att Edgar Allan Poe (1809–1849) var manodepressiv. [I] sin bok [Touched with Fire, 1993] anför hon att kreativitet [kan] uppkomma från maniska tillstånd. Från det sjuka sinnelaget höjer sig ett "kosmiskt" synsätt som ger utlopp för de kreativa krafterna." ^[88]

Engelska originalcitat

^ Sid 95, "Box 3-3. DSMIV Definition of a Hypomanic Episode ...Criterion B: Normal mood must be accompanied by at least three additional symptoms from a list that includes ...excessive involvement in pleasurable activities that have a high potential for painful consequences. ....Criterion E: In contrast to a manic episode, a hypomanic episode is not severe enough to cause marked impairment in social or occupational functioning ...much hinges on one's definition of the word "marked", which DSM-IV has left deliberately vague, perhaps reflecting the limited literature on the subject. ...clinicians disagree on the limits of marked functional impairment."^[7]
^ "In a follow-up period of up to 10 years, only 7,5 percent (N=64) of individuals with bipolar II illness switched to type I. However, if one includes dropouts from follow-up in that study, which may reflect the disinclination of more severely ill patients to continue to participate in the biennial interviews, rates of switch from type II to type I approach 15 percent." ^[44]
^ "[Although] the cognitive systems underlying language are spared by the disease or are constitutionally endowed at higher capacity, those underlying other components of intelligence, including performance, are not.^[73]
^ "[Until] the Middle Ages, mental and physical afflictions were primarily the concern of medical doctors... The period that followed was... a dark age... mental illness was generally attributed to either magic or sin or possession by the devil. By the late Middle Ages, empirical science had attracted interest... however, in the clinical realm now encompassed by psychiatry, scientific interpretations were limited to anatomical, physiological, and pathological studies of the brain."^[47]
^ "It's terrible... to think that all I've suffered, and all the suffering I've caused, might have arisen from the lack of a little salt in my brain." - Robert Lowell.^[81]
^ "The impact of the discovery of lithium has been profound and long-lasting. Not only did it reaffirm psychiatry as a medical speciality in an era when the ideology behind "the myth of mental illness" and "mental illness as a normal response to a crazy world" was in ascendancy... but the fact that lithium's effects were specific to a particular diagnosis reinforced the importance of nosology at a time when many in the mental health field were deriding the very concept of a diagnosis as "labeling." The benefits of lithium established beyond rational dispute that a major mental illness did indeed have a strong biological component with which a chemical treatment was obiously interaccting; this, in turn, initiated what has become a sea of change in the public's perception of the mentally ill and of mental health professionals." ^[81]

Noter

^ Bolton, Sorcha; Warner, Jeremy; Harriss, Eli; Geddes, John; Saunders, Kate E. A. (2021-06). ”Bipolar disorder: Trimodal age‐at‐onset distribution” (på engelska). Bipolar Disorders 23 (4): sid. 341–356. doi:10.1111/bdi.13016. ISSN 1398-5647. PMID 33030292. PMC: PMC8359178. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/bdi.13016. Läst 4 september 2023.
^ Grohol, John M (5 juni 2007), ”Top 10 Signs of Bipolar Disorder (Manic Depression)”, Psychcentral, http://psychcentral.com/lib/2007/top-10-signs-of-bipolar-disorder-manic-depression/, läst 17 juni 2010 Arkiverad 17 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b c d e] ”Bipolär sjukdom”, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (Socialstyrelsen), 2010, arkiverad från ursprungsadressen den 18 augusti 2010, https://web.archive.org/web/20100818103345/http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/bipolarsjukdom#anchor_1, läst 7 april 2010 Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] ”Symptoms and causes” (på engelska). Mayo Clinic. http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/bipolar-disorder/basics/symptoms/con-20027544. Läst 19 juni 2017.
^ ”What Is Mixed Bipolar Disorder?” (på amerikansk engelska). WebMD. http://www.webmd.com/bipolar-disorder/guide/mixed-bipolar-disorder?page=2. Läst 19 juni 2017.
^ [a b c d e f] Persson, Torgny (2010), ”Bipolär Affektiv Sjukdom”, Internetmedicin, http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1388, läst 8 april 2010 Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b c d e f g h i j k] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 95, 90-98 kap. 3.
^ [a b c] ”Bipolar Disorder”, Health Topics (NIMH), 2010, https://www.nimh.nih.gov/health/topics/bipolar-disorder/index.shtml, läst 13 april 2010
^ [a b] ”Manic Episode”, ICD-10 Mood (affective) disorders (WHO), 2007, http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf30.htm+f30, läst 22 april 2010
^ [a b] ”Hypomani”, Praktisk Medicin (Three Doctors AB), 15 oktober 2012, https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/hypomani/, läst 5 januari 2013, ”Lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser (ökad libido och potens med omdömeslösa sexuella aktiviteter, stora penninginvesteringar i omdömeslösa projekt, intensivt shoppande, föga nogräknade sociala kontakter etc).”
^ [a b] ”Hypomanic Episode, DSM-IV”, APA DSM-5 Development (American Psychiatric Association), 2010, http://www.dsm5.org/ProposedRevisions/Pages/proposedrevision.aspx?rid=426#, läst 23 september 2010, ”7. Excessive involvement in pleasurable activities that have a high potential for painful consequences (e.g., the person engages in unrestrained buying sprees, sexual indiscretions, or foolish business investments)”
^ [a b c d] Redfield Jamison, Kay (1993), Touched with fire: manic-depressive illness and the artistic temperament, New York: Free Press Paperbacks (publicerad 1994), ISBN 0-684-83183-X
^ [a b] ”Depression, Status”, Fass Läkarbok, Psykiska sjukdomar och symtom (Läkemedelsindustriföreningen), 2010, http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5636, läst 7 april 2010
^ [a b c] ”Bipolar Disorder: Signs and symptoms”, Health Information (Mayo Clinic), 2010, http://www.mayoclinic.com/health/bipolar-disorder/DS00356/DSECTION=2, läst 13 april 2010
^ ”Depressive Episode”, ICD-10 Mood (affective) disorders (WHO), 2007, http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf30.htm+f32, läst 26 april 2010
^ ”Myten om galna genier delvis sann”. Svenska Dagbladet. 25 oktober 2012. http://www.svd.se/myten-om-galna-genier-delvis-sann. Läst 5 mars 2016.
^ [a b c d e f g] ”Studieinformation STANLEY: en studie av genetiska och miljömässiga orsaker till bipolärt syndrom”. Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. 6 december 2009. https://ki.se/meb/swebic. Läst 7 april 2010.
^ [a b] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 413, 418, 458, 467 kap. 13.
^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23902127
^ [a b c] Read, Kimberly (14 april 2010), ”What Causes Bipolar Disorder?”, About.com, http://bipolar.about.com/cs/bpbasics/a/what_causes_bp.htm, läst 9 maj 2010 Arkiverad 13 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ Jamieson, Alastair (2 juli 2009), ”Schizophrenia and manic depression: new link that could help millions”, The Daily Telegraph (Telegraph Media Group), http://www.telegraph.co.uk/health/healthnews/5718721/Schizophrenia-and-manic-depression-new-link-that-could-help-millions.html, läst 27 september 2010
^ Lichtenstein, Paul (16 januari 2009). ”Gemensamma orsaker bakom schizofreni och bipolär sjukdom (pressmeddelande)”. Karonlinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. https://nyheter.ki.se/gemensamma-orsaker-bakom-schizofreni-och-bipolar-sjukdom. Läst 7 april 2010.
^ [a b c] ”Same Genes Suspected in Both Depression and Bipolar Illness”, NIMH Science News (National Institute of Mental Health), 28 januari 2010, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-05-28, https://web.archive.org/web/20100528025918/http://www.nimh.nih.gov/science-news/2010/same-genes-suspected-in-both-depression-and-bipolar-illness.shtml, läst 7 maj 2010 Arkiverad 28 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 596, 599 kap. 14.
^ [a b c] ”What Causes Bipolar Disorder”, Education Center, Articles (The International Society for Bipolar Disorders), 2010, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-04-17, https://web.archive.org/web/20100417142053/http://www.isbd.org/edcenter/Articles1.html, läst 16 maj 2010
^ Nath J och Sagar R, Late-onset bipolar disorder due to hyperthyroidism, Acta Psychiatr Scand. 2001 Jul;104(1):72-3
^ Thomsen AF et al, Increased risk of affective disorder following hospitalisation with hyperthyroidism - a register-based study, Eur J Endocrinol. 2005 Apr;152(4):535-43
^ ”Viktigt med tidig diagnos av bipolär sjukdom”, SLL Janusinfo (Stockholms läns landsting), 19 april 2010, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-12-18, https://web.archive.org/web/20111218212624/http://www.janusinfo.se/v/Fortbildning/Symposiereferat-och-webbtv-sandningar/2006/Viktigt-med-tidig-diagnos-av-bipolar-sjukdom//?id=10490, läst 12 maj 2010 Arkiverad 18 december 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ Mitchell, Steve (25 februari 2008), ”Blood test could reveal bipolar disorder”, MSNBC, http://www.msnbc.msn.com/id/23337532/, läst 25 april 2010
^ ”DSM-IV”, Behavenet.com, 2002, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-01-08, https://web.archive.org/web/20100108001651/http://behavenet.com/capsules/disorders/bip1dis.htm, läst maj 2010
^ Akiskal, HS; Benazzi, F (May 2006), ”The DSM-IV and ICD-10 categories of recurrent [major] depressive and bipolar II disorders: evidence that they lie on a dimensional spectrum”, J Affect Disord. 92 (1): 45–54, 16488021
^ Korn, Martin L (20 september 2002), ”Across the Bipolar Spectrum: From Practice to Research”, MedscapeCME, http://cme.medscape.com/viewarticle/441617, läst 10 augusti 2010
^ ”DSM-V Proposed Revisions”, DSMV.org, 2010, http://www.dsm5.org/ProposedRevisions/Pages/MoodDisorders.aspx, läst 15 september 2010
^ Prentice, Claire (13 april 2010), ”Rethinking mental disorders”, The Independent, http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/features/rethinking-mental-disorders-1942834.html, läst 1 maj 2010
^ Shorter, Edward (27 februari 2010), ”Why Psychiatry Needs Therapy - A manual's draft reflects how diagnoses have grown foggier, drugs more ineffective.”, Wall Street Journal (Dow Jones & Company), http://online.wsj.com/article/SB10001424052748704188104575083700227601116.html?mod=WSJ_hpp_sections_lifestyle, läst 5 maj 2010
^ Anna har bipolär sjukdom - maniska perioder följs av depressioner Tidningen Apoteket nr 2/2003
^ Berntsson, Pernilla (23 september 2008). ”Får du rätt behandling? : En artikelserie om bipolär sjukdom”. Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och it.
^ [a b] ”Bipolar Affective Disorder”, ICD-10 Mood (affective) disorders Chapter V (WHO), 2007, http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf30.htm+f31, läst 26 april 2010, ”"F31, Bipolar affective disorder: Repeated episodes of hypomania or mania only are classified as bipolar. F30, Manic episode: Includes: bipolar disorder, single manic episode." & "The patient has had at least one authenticated hypomanic, manic, depressive, or mixed affective episode in the past, and currently exhibits either a mixture or a rapid alteration of manic and depressive symptoms."”
^ ”Cyklotymi - Cyklotymiskt temperament”, Praktisk Medicin (Three Doctors), 15 oktober 2012, https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/cyklotymi-cyklotymt-temperament/, läst 5 januari 2013
^ Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 72 kap. 2.
^ Kessler, RC; McGonagle, KA et al (1994), ”Lifetime and 12-month prevalence of DSM-III-R psychiatric disorders in the United States”, Archives of General Psychiatry 51 (1): 8-19, PMID 8279933, http://archpsyc.ama-assn.org/cgi/content/abstract/51/1/8
^ Angst, J; Selloro, R (15 September 2000), ”Historical perspectives and natural history of bipolar disorder”, Biological Psychiatry 48 (6): 445–457, PMID 11018218
^ ”Bipolär sjukdom, Manodepressiv sjukdom”, Praktisk Medicin (Three Doctors AB), 15 oktober 2012, https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/bipolar-sjukdom-manodepressiv-sjukdom/, läst 5 januari 2013
^ [a b c d e] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 131-32, 146, 149-150 kap. 4.
^ ”Bipolar Disorder Not Otherwise Specified, DSM-IV”, APA DSM-5 Development (American Psychiatric Association), 2010, http://www.dsm5.org/ProposedRevisions/Pages/proposedrevision.aspx?rid=159#, läst 23 september 2010
^ Cullberg, Johan (1992), Skaparkriser:Strindbergs inferno och Dagermans, Stockholm: Natur och Kultur, Libris 7228988, ISBN 91-27-03227-2
^ [a b c d e f g] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 3-11, 16-17, 24 kap. 1.
^ Landén, Mikael; Ellert, Camilla (1 maj 2007), ”Affektiv sjukdom drabbar kvinnor och män olika”, Läkartidningen, 1 (Läkarförbundet), arkiverad från ursprungsadressen den 27 augusti 2010, https://web.archive.org/web/20100827010255/http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=5795, läst 30 september 2010
^ Cuellar, Amy K; Johnson, Sheri L; Winters, Ray (maj 2005), ”Distinctions between bipolar and unipolar depression”, Clinical Psychology Review, 3 25: 307-339, PMID 15792852
^ Benazzi, F (2007), ”Is there a continuity between bipolar and depressive disorders?”, Psychother Psychosom, 76 2: 70-76, 17230047
^ ”Stephen Fry urges help for bipolar gene study”, BBC News (BBC), 2010, http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/wales/8530212.stm, läst 30 september 2010
^ Laino, Charlene (1 juni 2011), ”Bipolar Disorder Misdiagnosed as Depression”, WebMD Health News (USA: WebMD), http://www.webmd.com/bipolar-disorder/news/20100601/bipolar-disorder-misdiagnosed-as-depression, läst 9 juli 2011
^ ”Bipolär sjukdom”, Rapporter – Att förebygga återfall i bipolär sjukdom (SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering), 12 februari 2009, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-04-21, https://web.archive.org/web/20100421081009/http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Att-forebygga-aterfall-i-bipolar-sjukdom/Faktaruta/Effectiveness-och-efficacy/, läst maj 2010 Arkiverad 21 april 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ Söderström, Per (25 november 2009), ”Grenarna på terapiträdet”, Svenska Dagbladet (Schibsted, Svenska Dagbladet), http://www.svd.se/nyheter/idagpagesan/psykologi/grenarna-pa-terapitradet_3815557.svd, läst 22 september 2010
^ Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 659, 688 kap. 16.
^ [a b c] ”Manodepressiv sjukdom - bipolär sjukdom”. Fass Läkarbok. Läkemedelsindustriföreningen. 26 januari 2011. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. http://archive.is/2013.04.18-074513/http://www.fass.se/LIF/illness/ViewIllness.action?documentId=83838324-a7d6-49bb-b754-a86ba75df94c&userType=2&docType=95&docTitle=Sjukdomar. Läst 5 januari 2013.
^ Poolsup, N; Li Wan Po, A; de Oliveira, IR (2000), ”Systematic overview of lithium treatment in acute mania”, J Clin Pharm Ther, 25: 139–156, 10849192
^ Lundberg, Johan (18 december 2007), ”Litiumbehandling vid bipolär sjukdom stimulerar hippocampustillväxt”, Läkartidningen (Sveriges Läkarförbund), arkiverad från ursprungsadressen den 18 december 2011, https://web.archive.org/web/20111218213747/http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8380, läst 7 maj 2010
^ ”Bipolar disorder 'shrinks brain'”, BBC News (BBC), 20 juli 2007, http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/6907050.stm, läst 7 maj 2010
^ ”Long Term Management of Bipolar Disorder”, MedscapeCME, 2010, http://cme.medscape.com/viewarticle/462048_6, läst 8 maj 2010
^ Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 735 kap. 18.
^ Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 799 kap. 20.
^ Macritchie, K; Geddes, JR; Scott, J; Haslam, D; de Lima, M; Goodwin, G (2002), ”Valproate for acute mood episodes in bipolar disorder”, The Cochrane Database of Systematic Reviews (John Wiley and Sons) (2), ISSN 1464-780X, http://www.cochrane.org/reviews/en/ab004052.html
^ Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 754, 764, 769, 789-91 kap. 19.
^ [a b c d e] ”SBU. Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2015. SBU Alert-rapport nr 2015-02. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se”. http://www.sbu.se/201502. Läst 31 oktober 2015.
^ ”Ketamin vid svårbehandlad depression”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/ketamin-vid-svarbehandlad-depression/. Läst 26 juni 2017.
^ Odelfors, Hanna (13 april 2010), ”Vissa antiepileptiska medel ökade risk för självmord”, Dagens Medicin, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-04-17, https://web.archive.org/web/20100417105824/http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/04/13/vissa-antiepileptika-okade/index.xml, läst 8 maj 2010
^ [a b] ”Kontinuitet i vården”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 19 augusti 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/kontinuitet-i-varden/. Läst 19 augusti 2021.
^ Hughes, Dominic (18 maj 2011), ”Mentally ill have reduced life expectancy, study finds”, BBC News (London: BBC), http://www.bbc.co.uk/news/health-13414965, läst 9 juli 2011
^ ”Half the patients with bipolar disorder suffer work, social or family disabilities”, Physorg.com, 5 april 2011, http://www.physorg.com/wire-news/63458007/half-the-patients-with-bipolar-disorder-suffer-work-social-or-fa.html, läst 9 juli 2011
^ Goodwin & Redfield Jamison 2007, kap. 8.
^ Mansell, W; Pedley, R (2008), ”The ascent into mania: A review of psychological processes associated with the development of manic symptoms”, Clinical Psychology Review, 3: 494–520, 17825463
^ [a b c] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 321 kap. 10.
^ Mortality and Burden of Disease estimates for WHO member states in 2002 -xls, WHO, 7 november 2009, http://www.who.int/entity/healthinfo/statistics/bodgbddeathdalyestimates.xls, läst 17 maj 2010
^ Steenhuysen, Julie (7 mars 2011), ”Bipolar disorder vastly undertreated: study”, Reuters (Chicago), http://www.reuters.com/article/2011/03/07/us-bipolar-treatment-idUSTRE7266FO20110307, läst 9 juli 2011
^ ”Vad är bipolär sjukdom (manodepression)?”. STANLEY: en studie av genetiska och miljömässiga orsaker till bipolärt syndrom. Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. 6 december 2009. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. http://archive.is/2013.04.18-103459/http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=28511&a=75613&l=sv. Läst 7 april 2010.
^ [a b c] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 178, 181, 184, 185, 155-85 kap. 5.
^ [a b] Chavis, Selena (25 september 2010), ”Bipolar Linked to Lower Socioeconomic Status”, Psychcentral.com (Psych Central), http://psychcentral.com/news/2010/09/25/bipolar-linked-to-lower-socioeconomic-status/18728.html, läst 28 september 2010, ”Bipolar patients were also more likely to be single (66 percent) compared to the general population sample (39 percent). They were also more likely to receive a disability pension (48 percent) than the general population sample (11.5 percent).” Arkiverad 19 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ Fazel, Seena; Goodwin, Guy M; Grann, Martin; Lichtenstein, Paul; Långström, Niklas (7 september 2010), ”Bipolär sjukdom ökar inte risken för våldsbrott (pressmeddelande), Bipolar disorder and violent crime: new evidence from population-based longitudinal studies and systematic review”, Archives of General Psychiatry, online 6 september 2010 (Karolinska Institutet), arkiverad från ursprungsadressen den 2012-11-05, https://web.archive.org/web/20121105055316/http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2637&a=105736&l=sv&newsdep=2637, läst 23 november 2010, ”I en tidigare studie visade vi att personer med schizofreni, en annan allvarlig psykisk sjukdom, var obetydligt mer våldsamma än människor i allmänhet. Under förutsättning att inget missbruk förekom. Nu finner vi alltså att inte heller personer med bipolär sjukdom utan missbruk är mer våldsamma än personer utan denna störning" (professor Niklas Långström). "Bland personer med bipolär sjukdom och missbruk hade 21 procent senare dömts för våldsbrott jämfört med 5 procent av dem med bipolär sjukdom utan missbruk. I normalbefolkningen hade 3 procent dömts för våldsbrott."” Arkiverad 5 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Study Ranks Mental Health as Young People's Top Health Problem”, HealthDay (USA: U.S. News), 7 juni 2011, http://health.usnews.com/health-news/family-health/brain-and-behavior/articles/2011/06/07/study-ranks-mental-health-as-young-peoples-top-health-problem, läst 9 juli 2011
^ [a b c d e f] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 699-701, 713, 719nn3 kap. 17.
^ [a b] The World Health Report, WHO, 2003, http://www.who.int/whr/2003/chapter1/en/index3.html, läst 18 maj 2010
^ Mathers, Colin D; Ezzati, Majid; Jamison, Dean T; Myrray, Christopher J L (2006), ”3”, i Lopez, Alan D (pdf), Global Burden of Disease and Risk Factors, Oxford University Press and The World Bank, s. 70, ISBN 0-8213-6262-3, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-08-16, http://files.dcp2.org/pdf/GBD/GBD03.pdf, läst 18 maj 2010 Arkiverad 16 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ The global burden of disease: 2004 update Part 2 Causes of death -pdf, WHO, 2004, s. 11, http://www.who.int/entity/healthinfo/global_burden_disease/GBD_report_2004update_part2.pdf, läst 18 maj 2010
^ [a b c d e f] Goodwin & Redfield Jamison 2007, kap. 12.
^ Ullén, Fredrik (18 maj 2010), ”Samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet”, Pressmeddelande (Karolinska Institutet, Institutionen för kvinnor och barns hälsa), https://nyheter.ki.se/samband-mellan-psykisk-ohalsa-och-kreativitet, läst 19 maj 2010
^ [a b] Bojs, Karin (19 juni 2011), ”Samma gener bakom psykos och kreativitet”, DN.se (Bonnier AB), http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/samma-gener-bakom-psykos-och-kreativitet, läst 20 juni 2011
^ [a b c] McGrath, Jane (2010), ”Top 5 Mad Geniuses”, Discovery Health Mental Disorders (Discovery Communications), arkiverad från ursprungsadressen den 2010-09-25, https://web.archive.org/web/20100925233248/http://health.howstuffworks.com/mental-health/mental-disorders/mad-genius.htm, läst 3 oktober 2010
^ [a b c d] de Manzano, Ö; Cervenka, S; Karabanov, A; Farde, L; Ullén, F (17 maj 2010), ”Thinking Outpagese a Less Intact Box: Thalamic Dopamine D2 Receptor Densities Are Negatively Related to Psychometric Creativity in Healthy Individuals”, PLoS ONE, 5 5, doi:10.1371/journal.pone.0010670, e10670, ISSN 1932-6203, http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0010670, läst 19 maj 2010
^ Santosa (2006), ”Enhanced creativity in bipolar disorder patients: A controlled study”, J Affect Disord., 23, 17126406
^ Rihmer (2006), ”Creativity and mental illness”, Psychiatr Hung, 21(4):: 288–94, 17170470
^ ”Mad Genius: Study Suggests Link Between Psychosis And Creativity”, ScienceDaily (Association for Psychological Science), 29 September 2009, http://www.sciencedaily.com/releases/2009/09/090928141957.htm, läst 28 april 2010, ”The results show a clear link between neuregulin 1 and creativity: Volunteers with the specific variant of this gene were more likely to have higher scores on the creativity assessment and also greater lifetime creative achievements than volunteers with a different form of the gene.”
^ ”Children Of Bipolar Parents Score Higher On Creativity Test, Stanford Study Finds”, ScienceDaily (Association for Psychological Science), 9 november 2005, http://www.sciencedaily.com/releases/2005/11/051109092005.htm, läst 28 april 2010
^ Beveridge, A (november 2001), ”A disquieting feeling of strangeness?: the art of the mentally ill”, J R Soc Med 94 (11): 595–599, PMID 11691904, http://www.jrsm.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=11691904, l�st 27 april 2010

Tryckta k�llor

Goodwin, Frederick K; Redfield Jamison, Kay (2007), Manic-Depressive Illness - Bipolar Disorders and Recurrent Depression, 1 Conceptualizing Manic-Depressive Illness: The Bipolar-Unipolar Distinction and the Development of the Manic-Depressive Spectrum, 2 Clinical Description, 3 Diagnosis, 4 Course and outcome, 5 Epidemiology, 8 Suicide, 10 Neuropsychology, 12 Creativity, 13 Genetics, 14 Neurobiology, 16 Sleep and Circadian Rhytms, 17 Fundamentals of Treatment, 18 Medical Treatment of Hypomania, Mania, and Mixed States, 19 Medical Treatment of Depression, 20 Maintenance Medical Treatment (2), New York: Oxford University Press, Libris 10875086, ISBN 978-0-19-513579-4

Vidare l�sning

Arvid Lagercrantz: Mitt galna liv; en memoar om psykisk sjukdom, 2010
Veronica Schelander: G� i kras: leva med bipol�r sjukdom, 2009
Marya Hornbacher: Vansinnet: mitt bipol�ra liv, 2009
Vanna Beckman och Tom Fahl�n: Vulkanutbrott och istider: om bipol�r sjukdom, 2005
Kay Redfield Jamison: M�rkret faller snabbt: till sj�lvmordets f�rst�else, 2005
Kay Redfield Jamison: En orolig sj�l, 2002
Adam Incz�dy-Gombos och �sa Moberg: Adams bok, 1999

Externa l�nkar

Bipol�r sjukdom p� 1177 V�rdguiden

[NIMH-10] Enligt det federala National Institute of Mental Health NIMH i USA kan diagnosen mani ställas "om ett förhöjt stämningsläge inträffar tillsammans med tre eller fler andra symtom under större delen av dagen, närapå varje dag under en vecka eller längre. Om humöret är retligt ska fyra andra symtom finnas."^[8]

[Mayo-dsection2-42] Dessa kan vara oro, ängslighet eller ångest; irritabilitet, hetsighet, aggressivitet eller stridslydsnad; förvirring, sömnlöshet, trötthet eller utmattning; tankar på död eller självmord; panik, paranoia eller vanföreställningar om förföljelse; snabbt tal, tankeflykt, distraktion; rastlöshet och ilska.^[14]

[94] "Utifrån sina tolkningar av [hans] brev spekulerar Kay Redfield Jamison att Edgar Allan Poe (1809–1849) var manodepressiv. [I] sin bok [Touched with Fire, 1993] anför hon att kreativitet [kan] uppkomma från maniska tillstånd. Från det sjuka sinnelaget höjer sig ett "kosmiskt" synsätt som ger utlopp för de kreativa krafterna." ^[88]

[DSMHYP-13] Sid 95, "Box 3-3. DSMIV Definition of a Hypomanic Episode ...Criterion B: Normal mood must be accompanied by at least three additional symptoms from a list that includes ...excessive involvement in pleasurable activities that have a high potential for painful consequences. ....Criterion E: In contrast to a manic episode, a hypomanic episode is not severe enough to cause marked impairment in social or occupational functioning ...much hinges on one's definition of the word "marked", which DSM-IV has left deliberately vague, perhaps reflecting the limited literature on the subject. ...clinicians disagree on the limits of marked functional impairment."^[7]

[Goodwin_4-72] "In a follow-up period of up to 10 years, only 7,5 percent (N=64) of individuals with bipolar II illness switched to type I. However, if one includes dropouts from follow-up in that study, which may reflect the disinclination of more severely ill patients to continue to participate in the biennial interviews, rates of switch from type II to type I approach 15 percent." ^[44]

[Goodwin_10-78] "[Although] the cognitive systems underlying language are spared by the disease or are constitutionally endowed at higher capacity, those underlying other components of intelligence, including performance, are not.^[73]

[Goodwin1-101] "[Until] the Middle Ages, mental and physical afflictions were primarily the concern of medical doctors... The period that followed was... a dark age... mental illness was generally attributed to either magic or sin or possession by the devil. By the late Middle Ages, empirical science had attracted interest... however, in the clinical realm now encompassed by psychiatry, scientific interpretations were limited to anatomical, physiological, and pathological studies of the brain."^[47]

[Goodwin_17-102] "It's terrible... to think that all I've suffered, and all the suffering I've caused, might have arisen from the lack of a little salt in my brain." - Robert Lowell.^[81]

[Goodwin_17_2-103] "The impact of the discovery of lithium has been profound and long-lasting. Not only did it reaffirm psychiatry as a medical speciality in an era when the ideology behind "the myth of mental illness" and "mental illness as a normal response to a crazy world" was in ascendancy... but the fact that lithium's effects were specific to a particular diagnosis reinforced the importance of nosology at a time when many in the mental health field were deriding the very concept of a diagnosis as "labeling." The benefits of lithium established beyond rational dispute that a major mental illness did indeed have a strong biological component with which a chemical treatment was obiously interaccting; this, in turn, initiated what has become a sea of change in the public's perception of the mentally ill and of mental health professionals." ^[81]

[1] Bolton, Sorcha; Warner, Jeremy; Harriss, Eli; Geddes, John; Saunders, Kate E. A. (2021-06). ”Bipolar disorder: Trimodal age‐at‐onset distribution” (på engelska). Bipolar Disorders 23 (4): sid. 341–356. doi:10.1111/bdi.13016. ISSN 1398-5647. PMID 33030292. PMC: PMC8359178. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/bdi.13016. Läst 4 september 2023.

[Grohol-2] Grohol, John M (5 juni 2007), ”Top 10 Signs of Bipolar Disorder (Manic Depression)”, Psychcentral, http://psychcentral.com/lib/2007/top-10-signs-of-bipolar-disorder-manic-depression/, läst 17 juni 2010 Arkiverad 17 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[Socialstyrelsen2010-3] [a b c d e] ”Bipolär sjukdom”, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (Socialstyrelsen), 2010, arkiverad från ursprungsadressen den 18 augusti 2010, https://web.archive.org/web/20100818103345/http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/bipolarsjukdom#anchor_1, läst 7 april 2010 Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

[Bipolar_disorder_Symptoms_-_Mayo_Clinic-4] [a b] ”Symptoms and causes” (på engelska). Mayo Clinic. http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/bipolar-disorder/basics/symptoms/con-20027544. Läst 19 juni 2017.

[5] ”What Is Mixed Bipolar Disorder?” (på amerikansk engelska). WebMD. http://www.webmd.com/bipolar-disorder/guide/mixed-bipolar-disorder?page=2. Läst 19 juni 2017.

[Itmed-6] [a b c d e f] Persson, Torgny (2010), ”Bipolär Affektiv Sjukdom”, Internetmedicin, http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1388, läst 8 april 2010 Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[Goodwin_3-7] [a b c d e f g h i j k] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 95, 90-98 kap. 3.

[NIMH_bip-8] [a b c] ”Bipolar Disorder”, Health Topics (NIMH), 2010, https://www.nimh.nih.gov/health/topics/bipolar-disorder/index.shtml, läst 13 april 2010

[ICD-10_f30-9] [a b] ”Manic Episode”, ICD-10 Mood (affective) disorders (WHO), 2007, http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf30.htm+f30, läst 22 april 2010

[PMHYP-11] [a b] ”Hypomani”, Praktisk Medicin (Three Doctors AB), 15 oktober 2012, https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/hypomani/, läst 5 januari 2013, ”Lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser (ökad libido och potens med omdömeslösa sexuella aktiviteter, stora penninginvesteringar i omdömeslösa projekt, intensivt shoppande, föga nogräknade sociala kontakter etc).”

[DSM5-12] [a b] ”Hypomanic Episode, DSM-IV”, APA DSM-5 Development (American Psychiatric Association), 2010, http://www.dsm5.org/ProposedRevisions/Pages/proposedrevision.aspx?rid=426#, läst 23 september 2010, ”7. Excessive involvement in pleasurable activities that have a high potential for painful consequences (e.g., the person engages in unrestrained buying sprees, sexual indiscretions, or foolish business investments)”

[creative-14] [a b c d] Redfield Jamison, Kay (1993), Touched with fire: manic-depressive illness and the artistic temperament, New York: Free Press Paperbacks (publicerad 1994), ISBN 0-684-83183-X

[Fass-15] [a b] ”Depression, Status”, Fass Läkarbok, Psykiska sjukdomar och symtom (Läkemedelsindustriföreningen), 2010, http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5636, läst 7 april 2010

[Mayo-dsection2-16] [a b c] ”Bipolar Disorder: Signs and symptoms”, Health Information (Mayo Clinic), 2010, http://www.mayoclinic.com/health/bipolar-disorder/DS00356/DSECTION=2, läst 13 april 2010

[ICD-10_f32-17] ”Depressive Episode”, ICD-10 Mood (affective) disorders (WHO), 2007, http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf30.htm+f32, läst 26 april 2010

[18] ”Myten om galna genier delvis sann”. Svenska Dagbladet. 25 oktober 2012. http://www.svd.se/myten-om-galna-genier-delvis-sann. Läst 5 mars 2016.

[KI_info-19] [a b c d e f g] ”Studieinformation STANLEY: en studie av genetiska och miljömässiga orsaker till bipolärt syndrom”. Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. 6 december 2009. https://ki.se/meb/swebic. Läst 7 april 2010.

[Goodwin_13-20] [a b] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 413, 418, 458, 467 kap. 13.

[21] ttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23902127

[Abcause-22] [a b c] Read, Kimberly (14 april 2010), ”What Causes Bipolar Disorder?”, About.com, http://bipolar.about.com/cs/bpbasics/a/what_causes_bp.htm, läst 9 maj 2010 Arkiverad 13 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[Schizlink-23] Jamieson, Alastair (2 juli 2009), ”Schizophrenia and manic depression: new link that could help millions”, The Daily Telegraph (Telegraph Media Group), http://www.telegraph.co.uk/health/healthnews/5718721/Schizophrenia-and-manic-depression-new-link-that-could-help-millions.html, läst 27 september 2010

[gemensamma-24] Lichtenstein, Paul (16 januari 2009). ”Gemensamma orsaker bakom schizofreni och bipolär sjukdom (pressmeddelande)”. Karonlinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. https://nyheter.ki.se/gemensamma-orsaker-bakom-schizofreni-och-bipolar-sjukdom. Läst 7 april 2010.

[NIMH_bidep-25] [a b c] ”Same Genes Suspected in Both Depression and Bipolar Illness”, NIMH Science News (National Institute of Mental Health), 28 januari 2010, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-05-28, https://web.archive.org/web/20100528025918/http://www.nimh.nih.gov/science-news/2010/same-genes-suspected-in-both-depression-and-bipolar-illness.shtml, läst 7 maj 2010 Arkiverad 28 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.

[Goodwin_14-26] [a b] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 596, 599 kap. 14.

[ISBD_causes-27] [a b c] ”What Causes Bipolar Disorder”, Education Center, Articles (The International Society for Bipolar Disorders), 2010, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-04-17, https://web.archive.org/web/20100417142053/http://www.isbd.org/edcenter/Articles1.html, läst 16 maj 2010

[28] Nath J och Sagar R, Late-onset bipolar disorder due to hyperthyroidism, Acta Psychiatr Scand. 2001 Jul;104(1):72-3

[29] Thomsen AF et al, Increased risk of affective disorder following hospitalisation with hyperthyroidism - a register-based study, Eur J Endocrinol. 2005 Apr;152(4):535-43

[Janus-30] ”Viktigt med tidig diagnos av bipolär sjukdom”, SLL Janusinfo (Stockholms läns landsting), 19 april 2010, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-12-18, https://web.archive.org/web/20111218212624/http://www.janusinfo.se/v/Fortbildning/Symposiereferat-och-webbtv-sandningar/2006/Viktigt-med-tidig-diagnos-av-bipolar-sjukdom//?id=10490, läst 12 maj 2010 Arkiverad 18 december 2011 hämtat från the Wayback Machine.

[Bloodtest-31] Mitchell, Steve (25 februari 2008), ”Blood test could reveal bipolar disorder”, MSNBC, http://www.msnbc.msn.com/id/23337532/, läst 25 april 2010

[DSMIV-32] ”DSM-IV”, Behavenet.com, 2002, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-01-08, https://web.archive.org/web/20100108001651/http://behavenet.com/capsules/disorders/bip1dis.htm, läst maj 2010

[Dimensional-33] Akiskal, HS; Benazzi, F (May 2006), ”The DSM-IV and ICD-10 categories of recurrent [major] depressive and bipolar II disorders: evidence that they lie on a dimensional spectrum”, J Affect Disord. 92 (1): 45–54, 16488021

[Korn2002-34] Korn, Martin L (20 september 2002), ”Across the Bipolar Spectrum: From Practice to Research”, MedscapeCME, http://cme.medscape.com/viewarticle/441617, läst 10 augusti 2010

[DSMV-35] ”DSM-V Proposed Revisions”, DSMV.org, 2010, http://www.dsm5.org/ProposedRevisions/Pages/MoodDisorders.aspx, läst 15 september 2010

[Prentice2010-36] Prentice, Claire (13 april 2010), ”Rethinking mental disorders”, The Independent, http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/features/rethinking-mental-disorders-1942834.html, läst 1 maj 2010

[Shorter2010-37] Shorter, Edward (27 februari 2010), ”Why Psychiatry Needs Therapy - A manual's draft reflects how diagnoses have grown foggier, drugs more ineffective.”, Wall Street Journal (Dow Jones & Company), http://online.wsj.com/article/SB10001424052748704188104575083700227601116.html?mod=WSJ_hpp_sections_lifestyle, läst 5 maj 2010

[38] Anna har bipolär sjukdom - maniska perioder följs av depressioner Tidningen Apoteket nr 2/2003

[39] Berntsson, Pernilla (23 september 2008). ”Får du rätt behandling? : En artikelserie om bipolär sjukdom”. Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och it.

[ICD-10_f31-40] [a b] ”Bipolar Affective Disorder”, ICD-10 Mood (affective) disorders Chapter V (WHO), 2007, http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf30.htm+f31, läst 26 april 2010, ”"F31, Bipolar affective disorder: Repeated episodes of hypomania or mania only are classified as bipolar. F30, Manic episode: Includes: bipolar disorder, single manic episode." & "The patient has had at least one authenticated hypomanic, manic, depressive, or mixed affective episode in the past, and currently exhibits either a mixture or a rapid alteration of manic and depressive symptoms."”

[Cyklotymi2010-41] ”Cyklotymi - Cyklotymiskt temperament”, Praktisk Medicin (Three Doctors), 15 oktober 2012, https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/cyklotymi-cyklotymt-temperament/, läst 5 januari 2013

[Goodwin_2-43] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 72 kap. 2.

[Kessler1994-44] Kessler, RC; McGonagle, KA et al (1994), ”Lifetime and 12-month prevalence of DSM-III-R psychiatric disorders in the United States”, Archives of General Psychiatry 51 (1): 8-19, PMID 8279933, http://archpsyc.ama-assn.org/cgi/content/abstract/51/1/8

[Angst2000-45] Angst, J; Selloro, R (15 September 2000), ”Historical perspectives and natural history of bipolar disorder”, Biological Psychiatry 48 (6): 445–457, PMID 11018218

[Tdbipop2010-46] ”Bipolär sjukdom, Manodepressiv sjukdom”, Praktisk Medicin (Three Doctors AB), 15 oktober 2012, https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/bipolar-sjukdom-manodepressiv-sjukdom/, läst 5 januari 2013

[Goodwin_4-47] [a b c d e] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 131-32, 146, 149-150 kap. 4.

[DSMVbdnos-48] ”Bipolar Disorder Not Otherwise Specified, DSM-IV”, APA DSM-5 Development (American Psychiatric Association), 2010, http://www.dsm5.org/ProposedRevisions/Pages/proposedrevision.aspx?rid=159#, läst 23 september 2010

[Cullberg1992-49] Cullberg, Johan (1992), Skaparkriser:Strindbergs inferno och Dagermans, Stockholm: Natur och Kultur, Libris 7228988, ISBN 91-27-03227-2

[Goodwin_1-50] [a b c d e f g] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 3-11, 16-17, 24 kap. 1.

[Unip-51] Landén, Mikael; Ellert, Camilla (1 maj 2007), ”Affektiv sjukdom drabbar kvinnor och män olika”, Läkartidningen, 1 (Läkarförbundet), arkiverad från ursprungsadressen den 27 augusti 2010, https://web.archive.org/web/20100827010255/http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=5795, läst 30 september 2010

[Cuellar2005-52] Cuellar, Amy K; Johnson, Sheri L; Winters, Ray (maj 2005), ”Distinctions between bipolar and unipolar depression”, Clinical Psychology Review, 3 25: 307-339, PMID 15792852

[Benazzi2007-53] Benazzi, F (2007), ”Is there a continuity between bipolar and depressive disorders?”, Psychother Psychosom, 76 2: 70-76, 17230047

[Fry2010-54] ”Stephen Fry urges help for bipolar gene study”, BBC News (BBC), 2010, http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/wales/8530212.stm, läst 30 september 2010

[Laino_2011-55] Laino, Charlene (1 juni 2011), ”Bipolar Disorder Misdiagnosed as Depression”, WebMD Health News (USA: WebMD), http://www.webmd.com/bipolar-disorder/news/20100601/bipolar-disorder-misdiagnosed-as-depression, läst 9 juli 2011

[SBU-56] ”Bipolär sjukdom”, Rapporter – Att förebygga återfall i bipolär sjukdom (SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering), 12 februari 2009, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-04-21, https://web.archive.org/web/20100421081009/http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Att-forebygga-aterfall-i-bipolar-sjukdom/Faktaruta/Effectiveness-och-efficacy/, läst maj 2010 Arkiverad 21 april 2010 hämtat från the Wayback Machine.

[Söderström2009-57] Söderström, Per (25 november 2009), ”Grenarna på terapiträdet”, Svenska Dagbladet (Schibsted, Svenska Dagbladet), http://www.svd.se/nyheter/idagpagesan/psykologi/grenarna-pa-terapitradet_3815557.svd, läst 22 september 2010

[Goodwin_16-58] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 659, 688 kap. 16.

[Fass_md-59] [a b c] ”Manodepressiv sjukdom - bipolär sjukdom”. Fass Läkarbok. Läkemedelsindustriföreningen. 26 januari 2011. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. http://archive.is/2013.04.18-074513/http://www.fass.se/LIF/illness/ViewIllness.action?documentId=83838324-a7d6-49bb-b754-a86ba75df94c&userType=2&docType=95&docTitle=Sjukdomar. Läst 5 januari 2013.

[Poolsup2000-60] Poolsup, N; Li Wan Po, A; de Oliveira, IR (2000), ”Systematic overview of lithium treatment in acute mania”, J Clin Pharm Ther, 25: 139–156, 10849192

[Lundberg2010-61] Lundberg, Johan (18 december 2007), ”Litiumbehandling vid bipolär sjukdom stimulerar hippocampustillväxt”, Läkartidningen (Sveriges Läkarförbund), arkiverad från ursprungsadressen den 18 december 2011, https://web.archive.org/web/20111218213747/http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8380, läst 7 maj 2010

[BBCshrinks-62] ”Bipolar disorder 'shrinks brain'”, BBC News (BBC), 20 juli 2007, http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/6907050.stm, läst 7 maj 2010

[MedCME-63] ”Long Term Management of Bipolar Disorder”, MedscapeCME, 2010, http://cme.medscape.com/viewarticle/462048_6, läst 8 maj 2010

[Goodwin_18-64] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 735 kap. 18.

[Goodwin_20-65] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 799 kap. 20.

[Macritchie2002-66] Macritchie, K; Geddes, JR; Scott, J; Haslam, D; de Lima, M; Goodwin, G (2002), ”Valproate for acute mood episodes in bipolar disorder”, The Cochrane Database of Systematic Reviews (John Wiley and Sons) (2), ISSN 1464-780X, http://www.cochrane.org/reviews/en/ab004052.html

[Goodwin_19-67] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 754, 764, 769, 789-91 kap. 19.

[:0-68] [a b c d e] ”SBU. Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2015. SBU Alert-rapport nr 2015-02. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se”. http://www.sbu.se/201502. Läst 31 oktober 2015.

[69] ”Ketamin vid svårbehandlad depression”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/ketamin-vid-svarbehandlad-depression/. Läst 26 juni 2017.

[Odelfors2010-70] Odelfors, Hanna (13 april 2010), ”Vissa antiepileptiska medel ökade risk för självmord”, Dagens Medicin, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-04-17, https://web.archive.org/web/20100417105824/http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/04/13/vissa-antiepileptika-okade/index.xml, läst 8 maj 2010

[:1-71] [a b] ”Kontinuitet i vården”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 19 augusti 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/kontinuitet-i-varden/. Läst 19 augusti 2021.

[Hughes_2011-73] Hughes, Dominic (18 maj 2011), ”Mentally ill have reduced life expectancy, study finds”, BBC News (London: BBC), http://www.bbc.co.uk/news/health-13414965, läst 9 juli 2011

[PhysOrg_2011-74] ”Half the patients with bipolar disorder suffer work, social or family disabilities”, Physorg.com, 5 april 2011, http://www.physorg.com/wire-news/63458007/half-the-patients-with-bipolar-disorder-suffer-work-social-or-fa.html, läst 9 juli 2011

[Goodwin_8-75] Goodwin & Redfield Jamison 2007, kap. 8.

[Mansell2008-76] Mansell, W; Pedley, R (2008), ”The ascent into mania: A review of psychological processes associated with the development of manic symptoms”, Clinical Psychology Review, 3: 494–520, 17825463

[Goodwin_10-77] [a b c] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 321 kap. 10.

[WHO2009-79] Mortality and Burden of Disease estimates for WHO member states in 2002 -xls, WHO, 7 november 2009, http://www.who.int/entity/healthinfo/statistics/bodgbddeathdalyestimates.xls, läst 17 maj 2010

[Steenhuysen_2011-80] Steenhuysen, Julie (7 mars 2011), ”Bipolar disorder vastly undertreated: study”, Reuters (Chicago), http://www.reuters.com/article/2011/03/07/us-bipolar-treatment-idUSTRE7266FO20110307, läst 9 juli 2011

[KI_Bipolar-81] ”Vad är bipolär sjukdom (manodepression)?”. STANLEY: en studie av genetiska och miljömässiga orsaker till bipolärt syndrom. Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. 6 december 2009. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. http://archive.is/2013.04.18-103459/http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=28511&a=75613&l=sv. Läst 7 april 2010.

[Goodwin_5-82] [a b c] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 178, 181, 184, 185, 155-85 kap. 5.

[Socecon-83] [a b] Chavis, Selena (25 september 2010), ”Bipolar Linked to Lower Socioeconomic Status”, Psychcentral.com (Psych Central), http://psychcentral.com/news/2010/09/25/bipolar-linked-to-lower-socioeconomic-status/18728.html, läst 28 september 2010, ”Bipolar patients were also more likely to be single (66 percent) compared to the general population sample (39 percent). They were also more likely to receive a disability pension (48 percent) than the general population sample (11.5 percent).” Arkiverad 19 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[Fazel-84] Fazel, Seena; Goodwin, Guy M; Grann, Martin; Lichtenstein, Paul; Långström, Niklas (7 september 2010), ”Bipolär sjukdom ökar inte risken för våldsbrott (pressmeddelande), Bipolar disorder and violent crime: new evidence from population-based longitudinal studies and systematic review”, Archives of General Psychiatry, online 6 september 2010 (Karolinska Institutet), arkiverad från ursprungsadressen den 2012-11-05, https://web.archive.org/web/20121105055316/http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2637&a=105736&l=sv&newsdep=2637, läst 23 november 2010, ”I en tidigare studie visade vi att personer med schizofreni, en annan allvarlig psykisk sjukdom, var obetydligt mer våldsamma än människor i allmänhet. Under förutsättning att inget missbruk förekom. Nu finner vi alltså att inte heller personer med bipolär sjukdom utan missbruk är mer våldsamma än personer utan denna störning" (professor Niklas Långström). "Bland personer med bipolär sjukdom och missbruk hade 21 procent senare dömts för våldsbrott jämfört med 5 procent av dem med bipolär sjukdom utan missbruk. I normalbefolkningen hade 3 procent dömts för våldsbrott."” Arkiverad 5 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.

[HealthDay_2011-85] ”Study Ranks Mental Health as Young People's Top Health Problem”, HealthDay (USA: U.S. News), 7 juni 2011, http://health.usnews.com/health-news/family-health/brain-and-behavior/articles/2011/06/07/study-ranks-mental-health-as-young-peoples-top-health-problem, läst 9 juli 2011

[Goodwin_17-86] [a b c d e f] Goodwin & Redfield Jamison 2007, s. 699-701, 713, 719nn3 kap. 17.

[WHR03-87] [a b] The World Health Report, WHO, 2003, http://www.who.int/whr/2003/chapter1/en/index3.html, läst 18 maj 2010

[Lopez2006-88] Mathers, Colin D; Ezzati, Majid; Jamison, Dean T; Myrray, Christopher J L (2006), ”3”, i Lopez, Alan D (pdf), Global Burden of Disease and Risk Factors, Oxford University Press and The World Bank, s. 70, ISBN 0-8213-6262-3, arkiverad från ursprungsadressen den 2010-08-16, http://files.dcp2.org/pdf/GBD/GBD03.pdf, läst 18 maj 2010 Arkiverad 16 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

[WHO2004-89] The global burden of disease: 2004 update Part 2 Causes of death -pdf, WHO, 2004, s. 11, http://www.who.int/entity/healthinfo/global_burden_disease/GBD_report_2004update_part2.pdf, läst 18 maj 2010

[Goodwin_12-90] [a b c d e f] Goodwin & Redfield Jamison 2007, kap. 12.

[Ullen2010-91] Ullén, Fredrik (18 maj 2010), ”Samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet”, Pressmeddelande (Karolinska Institutet, Institutionen för kvinnor och barns hälsa), https://nyheter.ki.se/samband-mellan-psykisk-ohalsa-och-kreativitet, läst 19 maj 2010

[Bojs2011-92] [a b] Bojs, Karin (19 juni 2011), ”Samma gener bakom psykos och kreativitet”, DN.se (Bonnier AB), http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/samma-gener-bakom-psykos-och-kreativitet, läst 20 juni 2011

[Mad_Geniuses-93] [a b c] McGrath, Jane (2010), ”Top 5 Mad Geniuses”, Discovery Health Mental Disorders (Discovery Communications), arkiverad från ursprungsadressen den 2010-09-25, https://web.archive.org/web/20100925233248/http://health.howstuffworks.com/mental-health/mental-disorders/mad-genius.htm, läst 3 oktober 2010

[KI_creative-95] [a b c d] de Manzano, Ö; Cervenka, S; Karabanov, A; Farde, L; Ullén, F (17 maj 2010), ”Thinking Outpagese a Less Intact Box: Thalamic Dopamine D2 Receptor Densities Are Negatively Related to Psychometric Creativity in Healthy Individuals”, PLoS ONE, 5 5, doi:10.1371/journal.pone.0010670, e10670, ISSN 1932-6203, http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0010670, läst 19 maj 2010

[santosa2006-96] Santosa (2006), ”Enhanced creativity in bipolar disorder patients: A controlled study”, J Affect Disord., 23, 17126406

[rihmer2006-97] Rihmer (2006), ”Creativity and mental illness”, Psychiatr Hung, 21(4):: 288–94, 17170470

[MADGEN-98] ”Mad Genius: Study Suggests Link Between Psychosis And Creativity”, ScienceDaily (Association for Psychological Science), 29 September 2009, http://www.sciencedaily.com/releases/2009/09/090928141957.htm, läst 28 april 2010, ”The results show a clear link between neuregulin 1 and creativity: Volunteers with the specific variant of this gene were more likely to have higher scores on the creativity assessment and also greater lifetime creative achievements than volunteers with a different form of the gene.”

[Stanford2005-99] ”Children Of Bipolar Parents Score Higher On Creativity Test, Stanford Study Finds”, ScienceDaily (Association for Psychological Science), 9 november 2005, http://www.sciencedaily.com/releases/2005/11/051109092005.htm, läst 28 april 2010

[beverage2001-100] Beveridge, A (november 2001), ”A disquieting feeling of strangeness?: the art of the mentally ill”, J R Soc Med 94 (11): 595–599, PMID 11691904, http://www.jrsm.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=11691904, l�st 27 april 2010

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[sv 1]

[10]

[11]

[en 1]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

[35]

[36]

[37]

[38]

[39]

[sv 2]

[40]

[41]

[42]

[43]

[44]

[45]

[46]

[47]

[48]

[49]

[50]

[51]

[52]

[53]

[54]

[55]

[56]

[57]

[58]

[59]

[60]

[61]

[62]

[63]

[64]

[65]

[66]

[67]

[68]

[en 2]

[69]

[70]

[71]

[72]

[73]

[en 3]

[74]

[75]

[76]

[77]

[78]

[79]

[80]

[81]

[82]

[83]

[84]

[85]

[86]

[87]

[88]

[sv 3]

[89]

[90]

[91]

[92]

[93]

[94]