Hypersexuell störning
| Hypersexuell st�rning | |
| Latin: hyperaphrodisia, aidoiomania, erotomania, pornolagnia, salacitas | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | F52.7 |
| ICD-9 | 302.7 |
| MeSH | svensk engelsk |
Hypersexuell st�rning eller �verdriven sexualdrift �r en sexuell dysfunktion som r�knas till de psykiska st�rningarna. "Sexmissbruk" och "sexberoende" �r talspr�kliga beteckningar f�r samma tillst�nd. Det yttrar sig i en okontrollerad och �verdriven sexualdrift, en sexualdrift som inverkar negativt p� personens liv och vardag.
2018 godk�nde V�rldsh�lsoorganisationen en liknande diagnos under beteckningen Compulsive Sexual Behaviour Disorder (CSBD, sexuell tv�ngsm�ssighet).[1][2]
Uttryck och spridning
[redigera | redigera wikitext]B�da k�nen kan drabbas av hypersexuell st�rning, vilket hos kvinnor kallas nymfomani och hos m�n satyriasis. Med sexualdrift r�knas b�de sexuella fantasier och sexuella handlingar; handlingarna kan ta sig uttryck i impulskontrollst�rningar eller ovanligt ofta f�rekommande eller l�ttuppkommen upphetsning. Till s�dana handlingar h�r tv�ngsm�ssig onani, m�ttl�s konsumtion av pornografi eller bes�k p� strippklubbar, prostitution, telefonsex, cybersex, tillf�lliga sexuella kontakter av �msesidigt frivillig natur (promiskuitet), med mera. S�dana aktiviteter r�knas som en st�rning om det utg�r ett problem f�r personen, till exempel att personen missk�ter sitt arbete, f�rlorar v�nner och familj eller ruineras till dess f�ljd. Det blir en st�rning f�rst n�r personen f�rs�kt kontrollera sexualiteten, men misslyckats. De drabbade har ofta sexuella h�griskbeteenden, vilket �kar risken f�r k�nssjukdomar och o�nskade graviditeter.
Hypersexuell st�rning �r inte en parafili, utan en normofili. Hypersexuell st�rning �kar risken f�r att beg� sexualbrott.
Personer kan drabbas av hypersexuell st�rning till f�ljd av droger och vissa sjukdomar, och det kan ibland ing� som ett symtom p� depression, bipol�r sjukdom och demens. Sexualiteten �r normalt starkare under sena ton�ren och tidigt vuxenliv f�r m�n. Kvinnor d�remot brukar ha ungef�r samma styrka p� sexdriften hela livet. Som psykisk st�rning kan hypersexuell st�rning uppkomma i reaktion p� stress, irritation, uttr�kning och nedst�mdhet.
Orsaker och behandling
[redigera | redigera wikitext]Hypersexualitet kan uppkomma i komorbiditet med andra psykiska st�rningar. Det �r inte ovanligt vid histrionisk personlighetsst�rning, borderline personlighetsst�rning, paranoid personlighetsst�rning, anankastisk personlighetsstörning med flera personlighetsstörningar, eller med exhibitionism, masochism, ADHD, depression, substansmissbruk, ångeststörningar, och fobi. I sådana fall kan den andra störningen modifiera uttrycken för den hypersexuella störningen.[3]
Hypersexuell störning kan behandlas med testosteronsänkande läkemedel, antidepressiva läkemedel samt beteende- eller samtalsterapi. Behandling kan även ske genom samtal och till exempel 12-stegsprogrammet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Love, Cassandra (31 oktober 2018). ”Compulsive Sexual Behavior Is Being Recognized as Mental Disorder” (på amerikansk engelska). EZ.Insure. https://www.ez.insure/landing/2018/10/compulsive-sexual-behavior-is-being-recognized-as-mental-disorder/. Läst 14 december 2022.
- ^ Todd, Carolyn L. (27 juli 2018). ”Compulsive Sexual Behavior Is Now Recognized as a Disorder, But It isn’t the Same as Sex Addiction” (på amerikansk engelska). self.com. https://www.self.com/story/compulsive-sexual-behavior-disorder-who. Läst 14 december 2022.
- ^ Kaplan, Meg S., and Richard B. Krueger. "Diagnosis, assessment, and treatment of hypersexuality." Journal of Sex Research 47.2-3 (2010): 181-198.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- (PDF) Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem (ICD-10-SE) (2). Västerås: Socialstyrelsen. 2011. sid. 186. Libris 12086381. ISBN 978-91-86585-63-1. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18172/2010-11-13.pdf. Läst 24 februari 2012 Arkiverad 10 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- DSM-V - Rationale och Proposed Revision
- Thomas Lerner, Sexmissbrukare får hjälp på telefon, DN 2012-03-22
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||