Uganda

Republic of Uganda Jamhuri ya Uganda Republiken Uganda
Flagga Statsvapen
Valspr�k: For The God and My Country ("f�r gud och mitt land")
Nationals�ng: Oh Uganda, Land of Beauty
läge
Huvudstad (även största stad)		Kampala
Officiellt språk		engelska, luganda, swahili
Statsskick		republik
-	President	Yoweri Museveni
-	Regeringschef	Robinah Nabbanja
Självständighet		från Storbritannien
-	Erkänd	9 oktober 1962
Area
-	Totalt	241 550,6 km² (81:a)
-	Vatten (%)	15 %
Befolkning
-	2021 års uppskattning	44 712 143
-	Befolkningstäthet	185 inv./km²
BNP (PPP)		2022 års beräkning
-	Totalt	129,5 miljarder USD (87:e)
-	Per capita	2 961 USD (167:e)
BNP (nominell)		2022 års beräkning
-	Totalt	46,4 miljarder USD (93:e)
-	Per capita	1 060 USD (172:a)
HDI (2021)		▲ 0,525 (166:e)
Valuta		ugandisk shilling (UGX)
Tidszon		UTC+3
Topografi
-	Högsta punkt	Margherita Peak på Mount Stanley, 5 115 m ö.h.
-	Största sjö	Victoriasjön (del av), 69 800 km²
Kör på		Vänster
Nationaldag		9 oktober
Nationalitetsmärke		EAU
Landskod		UG, UGA, 800
Toppdomän		.ug
Landsnummer		256

Uganda, formellt Republiken Uganda, är en inlandsstat i Östafrika. Landet gränsar till Kongo-Kinshasa i väst, Sydsudan i norr, Kenya i öst, Tanzania i syd och Rwanda i sydväst. Gränsen till Kenya och Tanzania går delvis genom Victoriasjön.

Uganda blev en brittisk koloni 1888 då Ugandaprotektoratet etablerades, men blev självständigt 1962.

Namn

Namnet Uganda härstammar från Buganda som under 1700- och 1800-talen var en mäktig stat i Östafrika. Britterna kom från år 1894 att använda namnet Buganda för sin östafrikanska koloni.

Historia

De tidigaste människorna som bodde i det nuvarande Uganda var jägare och samlare. För omkring 2300 till 1700 år sedan invandrade bantutalande folk från centrala och västra Afrika och befolkade större delen av de sydligare delarna av landet. Invandrarna förde med sig ett utökat kunnande om jordbruk, kunskap om järnbearbetning och nya idéer om social och politisk organisation, som vid 1400-talet eller 1500-talet ledde till att centraliserade kungariken utvecklades, däribland rikena Buganda, Bunyoro-Kitara och Ankole.

Nilotiska folk, däribland luo och ateker, invandrade norrifrån till området, troligen omkring 100 e.Kr. De bedrev boskapsskötsel och odling för husbehov och bosatte sig mestadels i de norra och östra delarna av landet. Vissa luo invaderade Bunyoroområdet och assimilerades med bantufolken där. De upprättade Babiitodynastin som den nuvarande härskaren av Bunyoro-Kitara tillhör. Luomigrationen fortskred fram till 1500-talet, och vissa luo bosatte sig bland bantufolk i östra Uganda och fortsatte till den östra sidan av Victoriasjön i Kenya och Tanzania. Ateker (karimojong- och tesofolken) bosatte sig i de nordöstra och östra delarna av landet, och vissa sammansmälte med luo i området norr om Kyogasjön.

När arabiska handelsmän flyttade in i landet från sina enklaver längs Östafrikas kust och nådde det inre av Uganda på 1830-talet, fann de flera kungariken med välutvecklade politiska institutioner. Dessa handelsmän följdes på 1860-talet av brittiska utforskare som letade efter Nilens källa. Protestantiska missionärer kom till landet 1877, följda av katolska missionärer 1879.

Förhistoria

Området som idag utgör Uganda har varit bebott i åtminstone 5000 år. Norra Uganda befolkades runt år 3000 f.Kr. av folk från Nubien. Senare kom sudanesiska invandrare att bosätta sig längre söderut. Nilotiska folk invandrade norrifrån omkring 500 f.Kr.

De ugandiska folken levde relativt isolerat till mellan 300 f.Kr och 300 e.Kr. En bantutalande population som sannolikt kom från Centralafrika, migrerade till den sydligaste delen av det som idag är Uganda och slog sig ner vid Victoriasjöns stränder, senast under det första årtusendet efter Kristi födelse. Någon gång under 1400- eller 1500-talet hade de bantutalande folket utvecklat centralstyrda kungadömen.

Det stora kungadömet Kitara (även känt som Bachwezi eller Chwezi) omfattade det mesta av områdena mellan och runt de stora sjöarna Albertsjön, Tanganyikasjön, Victoriasjön och Kyogasjön. Det som blev kungadömets huvudstad och kring vilket hela regionens struktur byggdes, var området som senare blev Ankole. Kungadömet anses ha styrts av Bachwezi-dynastin under 1400- och 1500-talet, efter en halvlegendarisk dynasti som idag är känd som Batembuzi. Bunyoro-Kitara hävdar att man är föregångare till de senare skapade kungadömena Buganda och Ankole. Riket tros ha kollapsat i samband med en invasion från det nilotiska luo-folket.

Tvillingarna Rukidi Mpuuga och Kato Kimera tros vara de första kungarna av Bunyonro och Buganda efter Chwezi-imperiets kollaps, vilken lade grunden för Babiito- och Bambejja-dynastierna. Nilotiska folk, däribland luo och ateker, kom invandrande från norr, sannolikt med början omkring 120 e.Kr. De var boskapsförande nomader och herdar som också odlade men utan att ha ett befäst landägande. De bosatte sig i det som idag är den norra delen av Uganda, norra Kenya och Sydsudan. En del luo invaderade Bunyoros land längs Albertsjöns östra strand och assimilerades med bantufolken där, och kom så att etablera Babiito-dynastin, som den nuvarande omukama (kungen) av Bunyoro-Kitara tillhör. Luoinvandringen fortsatte fram till 1600-talet, och många luo bosatte sig bland bantufolken i östra Uganda, medan andra fortsatte ner mot Victoriasjöns stränder i det som idag är Kenya och Tanzania. Ateker-folket (karimojong och iteso) bosatte sig huvudsakligen i det som idag kallas Karamoja, i bergen mellan Uganda och Kenya, medan andra beblandades med luo i området norr om Kyogasjön.

Kolonialhistoria

Fram till mitten av 1800-talet var Centralafrika relativt isolerat, med intern handel och interna konflikter mellan kungadömena. Kontakter med omvärlden knöts framförallt i samband med att efterfrågan på ugandiskt elfenben ökade. Som en följd av utvecklingen av skjutvapen hade det blivit relativt lätt att döda elefanter och därigenom hade elefantstammen närmare kusten minskat betydligt.

På 1840-talet kom Swahili-talande handelsmän österifrån och detta var en period då Buganda växte sig starkare. Handelsmännen ville handla med elfenben och slavar. År 1856 togs den första europeiska upptäcktsresanden, John Speke, emot, och därefter anlände även missionärer. På 1860-talet attackerades acholiska områden, ì det som idag utgör norra Uganda, av sudanesiska och egyptiska slavhandlare.

Genom karavanhandel från Indiska Oceanen fick Bugandas kung tillgång till skjutvapen, vilket var en av orsakerna till att riket växte. Samtidigt spreds islam i området. I syfte att förhindra Egyptens påverkan och expansion till Buganda bjöd kung Mutesa I på 1870-talet in kristna missionärer och europeiska upptäcktsresande, som Henry Morton Stanley, till landet. Under 1880-talet eskalerade spänningarna mellan kristna och muslimer vilket ledde till ett inbördeskrig som varade in på 1890-talet. Tyska och brittiska intressenter komplicerade konflikten genom sin inblandning, i samband med deras egen kapplöpning om Afrika. Genom en överenskommelse mellan Tyskland och Storbritannien kom Uganda att bli brittiskt intresseområde.

Enligt avtalet som tecknades år 1890 mellan Tyskland och Storbritannien, preciserades att området norr om 1:a longituden var en brittisk intressesfär. Därefter påbörjade British East Africa Company en kolonisering av området. Under kolonialtiden var Uganda känt som The Pearl of Africa ("Afrikas pärla").

Efter att ha fått kontroll över Buganda och fått Tyskland att avstå från anspråk i regionen genom Helgoland-Zanzibar-fördraget, utvidgade Samväldet sina anspråk. Efter en fem år lång blodig konflikt hade britterna ockuperat kungariket Bunyoro och erövrat Acholi och de norra områdena, och protektoratet fick ungefär de gränser som Uganda nu har.

Nubiska legosoldater gjorde uppror år 1897, vilket med svårighet kuvades efter två års strider. De kristna i Buganda, som varit på den brittiska sidan, belönades rikligt genom att Buganda fick en särställning och områden från Bunyoro anslöts till Buganda. Detta ledde till nya konflikter efter självständigheten. För att kompensera för de stora utgifter striderna förorsakat britterna, skulle den nya kommissionären Harry H. Johnston snabbt åstadkomma en effektiv administration och driva in skatter. För att lyckas gav han efter svåra förhandlingar ledarna i Buganda och deras anhängare stora förmåner, bland annat hälften av marken i Buganda. De kom också att erbjuda sig att stå för den lokala administrationen. I synnerhet i Bunyoro kom bugandernas kulturchauvinism som lokala makthavare att väcka starkt motstånd. Genom ett uppror 1907 upphörde det bugandiska styret i Bunyoro. Trots motstånd erövrade britterna allt större områden och runt år 1918 gick Ugandaprotektoratet sin slutliga form, där Buganda utgjorde en egen provins.

Under 1900-talet investerade Storbritannien i utbyggnaden av järnvägar i Ugandaprotektoratet och arbetskraften var företrädesvis indier. Efter första världskriget kom både industrin och handeln att domineras av indiska företagare, samtidigt uppmuntrades inte europeisk migrering till området.

År 1921 etablerades en lagstiftande församling i protektoratet, varvid inga afrikaner inledningsvis deltog men däremot indier. Det finns inte heller någonting som tyder på att afrikanerna var intresserade av att delta i församlingen. Det mest politiskt avancerade folket, Ganda-folket, betraktade i stället sitt eget råd, lukiko, som landets viktigaste församling. Först efter andra världskriget, när nationalismen ökat, var afrikaner delaktiga i den lagstiftande församlingen.

Ett exempel på hur afrikaner särbehandlades är Imperial Hotel (The Grand Imperial Hotel) i centrala Kampala, där det utanför hotellet fanns en skylt med texten "afrikaner och hundar inte tillåtna".

Under Obote 1962–1971

Milton Obote.

Uganda blev självständigt från Storbritannien 1962, men kvarstod som medlem i Brittiska samväldet. De första fria valen efter självständigheten hölls 1962 och vanns av en allians mellan Uganda People's Congress (UPC) och Kabaka Yekka (KY). UPC och KY bildade då den första valda församlingen med Milton Obote som regeringschef. Kungen av Buganda Edward Muteesa II utn�mndes till president och William Wilberforce Nadiope, h�vding f�r Busogastammen, utsågs till vicepresident.

Efter en maktkamp 1966 mellan den Oboteledda regimen och kung Muteesa, genomförde det UPC-dominerade parlamentet en statskupp och avsatte presidenten och vicepresidenten. Under 1967 drevs en ny författning igenom och Uganda utropades till republik samtidigt som de kungliga ätterna berövades all makt och alla egendomar. Obote utropades till "verkställande president" utan vare sig val eller folkomröstning.

Under Amin 1971–1979

Den 25 januari 1971 störtades Milton Obotes diktatur genom en militärkupp som leddes av befälhavaren Idi Amin. År 1971 utropade Amin sig själv till president och överbefälhavare, 1975 till fältmarskalk och 1976 till president på livstid.

Amins åtta år som diktator ledde Uganda till ekonomisk kris, social misär och grova brott mot de mänskliga rättigheterna skedde. Särskilt de etniska grupperna acholi och langhi drabbades hårt eftersom dessa hade varit förbundna med Milton Obotes regim. Amin lät också utvisa 50 000 medborgare av indiskt ursprung och beslagtog deras egendom. Detta gjordes för att Obote och hans regering hade tillåtit indier att komma in i landet och Amin hävdade därmed att de var i maskopi med Obote. Amin uttalade även att han skulle se till att britternas välde krympte över hela Afrika, vilket väckte britternas motstånd mot honom. I oktober 1978 slog Tanzanias armé tillbaka ett anfall från Uganda. Med hjälp av inhemsk motståndsrörelse, Uganda National Liberation Army, kunde till slut huvudstaden Kampala intas den 11 april 1979 varvid Amins regim störtades och han själv lämnade landet. Idi Amins diktatoriska regim mellan 1971 och 1979 var ansvarig för 300 000 motståndares död och för utvisandet av alla med indisk bakgrund och konfiskeringen av deras egendom.

Obotes andra period 1980–1985

Efter flera kortvariga presidenter under 1979 tog en militärkommission över makten och utlyste på våren 1980 Ugandas andra parlamentsval som kom att hållas i december samma år. Detta resulterade i att Milton Obote återigen vann och blev landets president. Valet kantades av ett antal oegentligheter men fick likväl godkänt betyg av den grupp från det brittiska samväldet som övervakade valet.

Obote blev återigen avsatt 1985 av general Tito Okello. Okello härskade i sin tur i sex månader innan den grupp av samlad opposition som idag styr Uganda avsatte honom. Detta skedde genom att de tog till vapen och genom det "bush war" som National Resistance Army (NRA) under ledning av nuvarande president, Yoweri Museveni, och ett antal olika rebellgrupper, bland andra Federal Democratic Movement of Uganda (FEDEMU) under Andrew Kayiira och en annan under John Nkwaanga, genomförde.

Museveni 1986 och framåt

Yoweri Museveni, president i Uganda.

Museveni tog över presidentposten år 1986 efter att National Resistance Army intagit Kampala samma år. Museveni sökte överbrygga de etniska splittringarna i landet, bland annat genom att åter ge Buganda en ny kabaka. År 1994 genomfördes val till nationalförsamlingen under ordnade former och nationalförsamlingen antog året därpå en ny grundlag. Av den nya grundlagen framgick att landets distrikt skulle få en viss autonomi samt att landet skulle ha ett styre utan partier.

År 1996 hölls det första presidentvalet under den nya konstitutionen där Museveni vann med en klar majoritet och han segrade även i valet år 2001. Under samma period utökade Herrens motståndsarmé sitt motstånd mot Musevenis regim. Konflikten orsakade i början av 2000-talet en stor flyktingkatastrof i den norra delen av landet, med mer än en miljon flyktingar. Många krigsförbrytelser begicks, däribland bortförandet av 10 000-tals barn som slavar och barnsoldater. I mitten av 00-talet hölls upprepade fredsförhandlingar, men samtliga bröt samman. I en gemensam insats med södra Sudan, numer Sydsudan, och Kongo-Kinshasa sökte man bekämpa Herrens motståndarmé, men misslyckades och attackerna fortsatte men flyttades till Sudan, Kongo-Kinshasa och Centralafrikanska republiken.

År 2005 återgick Uganda till flerpartisystem efter en folkomröstning som stödde förslaget. Valresultatet kom att accepteras, inte minst på grund av pressen från utländska biståndsgivare. Året därpå ställde Museveni upp som kandidat för Nationella Motståndsrörelsen; ett val han vann efter en lagändring som gjorde det möjligt att inneha presidentposten mer än två mandatperioder. Inför valet fängslades den viktigaste motkandidaten Kizza Besigye, som dock släpptes strax innan valet för att kunna kandidera. Även i valet år 2011 ställde Museveni upp mot Besigye och Museveni vann återigen valet. Inspirerade av arabiska våren år 2011 uppmanade oppositionen till demonstrationer mot höga mat- och drivmedelspriser. Demonstrationerna slogs ner med våld och oppositionsledare fängslades.

I presidenvalet år 2016 fick Museveni 60 procent av rösterna mot drygt 35 procent för den främsta oppositionskandidaten, men observatörer från EU och Samväldet kritiserade valkommissionen för partiskhet och bristande transparens.

Det senaste valet hölls 14 januari 2021, och striden stod mellan musikern och aktivisten Robert Kyagulanyi – känd under artistnamnet Bobi Wine – och Yoweri Museveni. Landets valkommission uppgav att presidenten fick 58,6 procent av folkets stöd och Bobi Wine 34,8 procent, vilket innebar att Museveni fick en sjätte mandatperiod på posten. Oppositionsledaren Bobi Wine sade att utbredda bedrägerier förekom.

Geografi

Winston Churchill skrev att "Uganda är en saga. Du klättrar uppför en järnväg istället för en bönstjälk, och i slutet finns det en underbar ny värld”, när han besökte landet under den tid då Uganda var under brittiskt styre. Han myntade också begreppet ”Afrikas pärla”.

Uganda.

Ugandas totala yta är 241 550,6 km², varav 197 322,7 km² var landareal år 1995, exklusive vattendrag och permanenta våtmarker.

Topografi

Landet är beläget på en högplatå norr om Victoriasjön och i landets västra och östra områden finns gravsänkor, vulkaner och horstberg vilka utgör naturliga landgränser mot grannländerna. Mot Kenya finns flera berg, däribland vulkanen Mount Elgon som når upp till 4 321 m ö.h. samt Kadam, Moroto och i nordöst Morungole. Mot Sudan finns också flera berg, däribland Langiabergen.

Högplatån som landet är beläget på är svagt kuperat och sluttar mot norr från 1 500 m ö.h. till ca 1 000 m ö.h. De vulkaniska Virungabergen är beläget i Ugandas sydvästra hörn.

Hydrografi

Uganda har många sjöar och floder, däribland Victoriasjön som är världens näst största insjö med färskvatten.

Nilens avrinningsområde.

Från Victoriasjön flyter Victoria-Nilen mot norr, genom flera vattenfall, som till exempel Owenfallen, Karumafallen och Kabalegafallen, innan den når den grunda Kyogasjön och därefter Albertsjön i väster. Albertsjön är en djup gravsänka i bergen. Edwardsjön ligger söder om Albertsjön och mellan de två sjöarna höjer sig horsten Ruwenzori 5 119 m. ö.h. Albert-Nilen fortsätter från Albertsjön och vidare mot Sudan.

Klimat

Uganda ligger vid ekvatorn vilket innebär att dagsljuset alltid varar omkring 12 timmar. Landets klimat är tropiskt, men förändras något med avseende på höjdläge och sjöar. Nordostliga och sydvästliga luftströmmar rådet, och mycket små variationer i klimatet sker på grund av årstid.

Det råder ingen torka i Uganda utan de flesta delar av landet får tillräcklig nederbörd. I nordost är årsnederbörden omkring 500 mm och landets högsta nederbörd uppmäts på Seseöarna i Victoriasjön där årsnederbörden är omkring 2000 mm. I landets södra delar förekommer två regnperioden, från april till maj samt från oktober till november. Där emellan kan tropiska åskstormar passera. I landets norra delar råder en regnperiod från april till oktober som följs av en torrare period från november till mars.

Växt- och djurliv

Den stora regnskogen i Uganda täckte år 2007 ungefär 25 procent av landets yta. Det är de stora regnskogarna som gjort att landet kommit att kallas "Afrikas gröna pärla", och bergsgorillor lever i regnskogen på gränsen till Rwanda. Två tredjedelar av landet utgörs av savanner och odlad mark, och på savannen dominerar trädarter som Combreʹtum och akacior.

Den afroalpina floran, som inkluderar jättelobelior och jättesenecio, finns på Mount Elgon, Ruwenzori samt Virunga, och Ugandas flora omfattar ungefär 5 500 arter kärlväxter. Landets resterande yta består av våtmarker samt snår- och buskmark.

Landets djurliv är artrikt och varierat tack vare att den östafrikanska savannfaunan och den västafrikanska regnskogsfaunan möts i Uganda, och utöver detta finns också en bergsfauna. Totalt finns 340 arter av kända däggdjur, 820 arter häckande fåglar, 150 arter kräldjur och 50 arter groddjur i lander.

Kring Victoriasjön och Albertsjön finns en rik cichlidfauna och många av dessa är endemiska. På savannen återfinns bland annat ett större antal arter av antiloper samt afrikansk buffel, vanlig zebra, giraff, afrikansk elefant, flodhäst, vårtsvin, lejon, leopard och anubisbabian. Där finns också ett fåtal spetsnoshörningar, men trubbnoshörningar har helt försvunnit. I skogen återfinns bland annat schimpans och bergsgorilla.

Naturskydd

Enligt uppgifter från år 2022 var Ugandas största miljöproblem att våtmarkerna dränerades till förmån för jordbruket. Andra miljöproblem var avskogning, överbetning och jorderosion. Dessutom gjorde industriella utsläpp att vatten förorenats och i Victoriasjön förekom angrepp av vattenhyacint. Det fanns också problem med utbredd tjuvjakt.

Inbördeskriget, liksom andra oroligheter, skadade Ugandas djurliv, men det finns nationalparker, viltreservat och naturreservat. Enligt uppgifter från år 2011 fanns bland annat 10 nationalparker, 12 viltreservat och 12 naturreservat, däribland världsarven Ruwenzori Mountains och Bwindi Impenetrable Forest, men ocks� Mgahinga Gorilla och Murchison Falls.

Politik och styre

F�rfattning och styre

Presidenten i Uganda, f�r tillf�llet Yoweri Kaguta Museveni, �r b�de statschef och regeringschef. Presidenten utser en premi�rminister (Prime Minister of Uganda), f�r tillf�llet Ruhakana Rugunda, som hj�lper presidenten att leda landet. Parlamentet utg�rs av nationalf�rsamlingen (National Assembly of Uganda), som har 332 medlemmar. 104 av dessa �r nominerade av intressegrupper, som innefattar kvinnor och arm�n (UPDF). Kvarvarande medlemmar v�ljs p� fyra �r genom val.

Administrativ indelning

Uganda �r indelat i 111 distrikt och en stad (huvudstaden Kampala) uppdelat i fyra administrativa regioner. De flesta distrikten har namngetts efter den huvudsakliga t�torten med kommersiellt och administrativt centrum. Vart och ett av distrikten �r sedan indelat i counties och municipalities. Den h�gste valda f�retr�daren f�r ett distrikt �r den valde ordf�randen av distriktets fullm�ktigef�rsamling.

Parallellt med den officiella administrativa indelningen finns det fem traditionella kungariken med viss kulturell autonomi: Toro, Ankole, Busoga, Bunyoro och Buganda.

Politik

Mellan �ren 1986 och 2005 hade Uganda ett s� kallat �null-parti-system�, vilket betydde att de folkvalda inte skulle tillh�ra n�got politiskt parti. Efter en folkomr�stning �r 2005 inf�rdes dock m�jligheten att tillh�ra ett politiskt parti och i valet �ret d�rp� deltog sex partier. President Musevenis parti Nationella Motst�ndsr�relsen, som de facto haft makten sedan �r 1986, fick i det valet en majoritet av posterna i nationalf�rsamlingen. De f�rsta politiska valen h�lls �r 1996 och d� st�llde Museveni upp som, officiellt, oberoende kandidat. �ret innan gjordes en konstitutions�ndring d�r kvinnor kom att ha en viktig roll i utformningen.

Korruption

Kampen om oljetillg�ngarna har lett till interna konflikter och misstankar mot h�gre tj�nstem�n som misst�nks f�r att ha f�rs�kt tillskansa sig ekonomiska f�rdelar i f�rhandlingarna om oljeutvinning och f�rs�ljning av delar av oljef�lten. I oktober 2011 p�b�rjades en mutbrottsutredning som initierades av att Crane Bank erbj�d sig sl�ppa information till myndigheterna i Uganda och parlamentet mot att bankens �gare inte skulle f�llas f�r medverkan. Dr. Sudhir Ruparelia har tidigare f�llts och straffats f�r ett flertal liknande brott, men var i detta fall statens huvudvittne. Som huvudvittne v�ntades Dr. Sudhir Ruparelia undg� �tal och sitta kvar i Crane Banks ledning. De huvudmisst�nkta var Ugandas utrikesminister Sam Kutesa och inrikesministern Hillary Onek. Kopior p� verifikat visar att Kutesa mottog mutorna genom sitt privata bolag East African Development Company. Dokumenten som redovisats i parlamentet visar att 17 miljoner brittiska pund (mer �n 70 miljarder UGX) �verf�rdes genom banken EFK i Z�rich. Pengarna skickades fr�n ett konto i en bank p� Malta tillh�rigt Tullow Oil genom en transaktionsbank i Dubai. Ministrarna var de f�rsta h�gre myndighetspersoner som �talats till f�ljd av Ugandas h�rdare kamp mot korruption.

Ekonomi och infrastruktur

Kampalas centrum under snabb tillv�xt.

Fr�n �r 1960 fram till b�rjan p� 00-talet var Ugandas BNP i princip of�r�ndrad , samtidigt som folkm�ngden stadigt �kade. BNP per capita, allts� f�rdelat p� folkm�ngden, var �r 1993 nere p� 180 dollar. En stor del av problemen med landets ekonomiska utveckling kan h�rledas till diktaturen under Idi Amin p� 1970-talet. Asiater utvisades d� och dessa var i m�nga fall drivande f�r Ugandas n�ringsliv. Dessutom beslagtogs fastigheter som �gdes av utl�nningar, utan ers�ttning, och f�rstatligades och asiater som �gde f�retag fick se f�retagen ges till officerare i Ugandas arm�. Resultatet blev att industrin avstannade liksom turismen och bist�ndet. F�rutom detta uppl�stes handelsavtal som ing�tts under 1960-talet. Under 1980-talet pr�glades ekonomin av det p�g�ende inb�rdeskriget, men den nya regering som tilltr�dde �r 1986 b�rjade genomf�ra ekonomiska reformer. Utvecklingen bromsades dock av kriget i norra Uganda, Kongo-Kinshasa och av den p�g�ende aids-epidemin.

Sedan b�rjan av 00-talet har dock BNP �kat kraftigt, fr�n 6,19 miljarder �r 2000 till 37,6 miljarder �r 2020, vilket �r en �kning p� �ver 600 procent under 20 �r. BNP per capita steg s�ledes ocks�, men l�g kvar p� l�g niv� och vsr �rr 2020 800 dollar. �r 2008 levde 51 % av befolkningen fortfarande under fattigdomsgr�nsen, det vill s�ga p� mindre �n 1,25 dollar (ungef�r 10 kronor) per dag.

Den snabba �kningen av BNP ledde till att r�ntorna p� utl�ning �kade och �r 2011 kostade det cirka 28,5 % att ta ett bankl�n i en st�rre bank. Bakom framg�ngen l�g en offensiv reformpolitik i kombination med stabila priser p� landets st�rsta exportvara, kaffe, utvecklingsbist�nd och l�n fr�n Internationella valutafonden samt en minskning av antalet offentligt anst�llda. Dessutom uppt�cktes oljefyndigheter i landet under 00-talet. Efter �r 2016 har dock den ekonomiska utvecklingen avstannat som en f�ljd av �kade offentliga utgifter och �kade offentliga skulder. Den st�rsta delen av statsbudgeten anv�ndes till investeringar i energi- och infrastruktur. Andra offentliga investeringar och utvecklingsprojekt finansierades till st�rsta del av bist�nd. I b�rjan av �r 2022 fanns hopp om oljeindustrins utveckling i landet, samtidigt som konflikterna i Sydsudan p�verkade b�de infl�det av flyktingar till landet och ocks� minskade Ugandas export eftersom Sydsudan var ett av landets viktigaste exportl�nder.

N�ringsliv

Statistik

Sektor	Andel av BNP (2017)	Andel av arbetskraften (2013)
Jordbruk	28,2 %	71 %
Industri	31,1 %	7 %
Service	50,7 %	22 %

Jord- och skogsbruk, fiske

Jordbruket �r viktigt f�r Uganda, b�de f�r export, men ocks� som andel av BNP. Majoriteten av befolkningen arbetar inom jordbrukssektorn och mer �n h�lften av produktionen utg�rs av sj�lvhush�llsjordbruk. I s�dra Uganda �r nederb�rden st�rre och jorden b�rdig, varf�r en stor del av jordbruket �terfinns d�r. Noterbart �r att m�nga kvinnor inte bara brukar marken utan ocks� �ger den. Jordbruket sker p� traditionellt vis, med handhack och andra verktyg, och med liten tillg�ng till g�dnings- och ogr�smedel.

De viktigaste gr�dorna som odlas f�r f�rs�ljning �r kaffe och bomull. F�r export odlas te och snittblommor, och som livsmedel odlas bland annat majs, hirs, b�nor, sorghum, kassava, s�tpotatis, mj�lbananer, jordn�tter, sojab�nor, k�l, gr�nsaker, mor�tter, l�k, tomater och olika sorters paprika.

Som boskap h�lls n�tkreatur, f�r, getter, grisar, kycklingar, ankor samt kalkoner och f�rs�k har gjorts f�r att introducera h�llning av kaniner. S�rskilt i v�stra delen av Uganda uppmuntras befolkningen att h�lla boskap, men det �ts ytterst lite k�tt i Uganda, och det k�tt som �ts �r f�retr�desvis f�gel. Mj�lkproduktion �r dock en v�xande sektor.

�r 1987 f�rbj�ds export av virke, i syfte att reglera skogsbruket genom lagstiftning. I mitten av 1990-talet �terupptogs dock exporten och ett problem har varit att den inhemska konsumtionen av ved och tr�kol har t�mt landets reserver. Med st�d av FN har projekt genomf�rts f�r att rehabilitera skogsbruket.

Fisket har stor potential i och med den stora arealen med sj�ar och floder i Uganda. I slutet av 1980-talet gjordes utl�ndska investeringar i fiskberedningsanl�ggningar men dessa kom senare att stoppas p� grund av oron f�r utfiskning. Ett annat problem med fisket har varit att de herbicider som anv�ndes f�r att f�rst�ra vattenhyacinten som satt igen en del sj�ar, ocks� f�rst�rde fisken. Fiskexporten f�rbj�ds d�rf�r i b�rjan av 2000-talet, f�rbudet har senare upph�vts och fisk och fiskprodukter �r nu en viktig exportvara.

Energi och r�varor

Ett stort problem �r den l�ga tillg�ngen till elektricitet bland befolkningen. Den g�r att m�nniskor f�rlitar sig p� andra s�tt f�r att till exempel f� belysning, exempelvis petroleumlampor eller �ppen eld. Bortsett fr�n brandrisken och den h�ga kostnaden f�r peteoleumbelysning, �r det ocks� f�renat med h�lsoproblem och �r dessutom skadligt f�r milj�n.

�r 2019 ber�knades endast 29 % av befolkningen ha tillg�ng till elektricitet. I urbana omr�den steg dock siffran till omkring 66 % medan den var omkring 17 % i glesbefolkade omr�den. �r 2016 ber�knades 19 % av energin produceras med hj�lp av fossila br�nslen, och �ret d�rp� ber�knades 68 % av energin produceras med hj�lp av vattenkraft. Resterande elproduktion kom fr�n andra f�rnybara energik�llor.

Under oljeprospekteringar i Uganda under senare delen av 2008 uppt�cktes de st�rsta oljef�lten s�der om Sahara. Planering av uppbyggnaden av raffineringskapacitet och pipelines p�g�r och oljef�lten har ber�knats vara st�rre eller lika stora som f�lten i Saudiarabien och vid Persiska viken. "Ugandas oljereserver kan motsvara Gulfl�ndernas", enligt vad Sally Kornfeld, analytiker vid avdelningen f�r fossila br�nslen vid USA:s energidepartement, har sagt.

Bunyoro i Uganda.

I ett omfattande program har en s� kallad mineral air scan genomf�rts sedan 2005 och ett stort antal dep�er av nyckelmetaller har p�tr�ffats. Fr�n den redovisade kartan �ver dokumenterade fyndigheter, d�r guld var den mest framtr�dande, har man lokaliserat s�v�l basmetaller som j�rn, koppar, tenn, wolfram, bly, zink, beryllium, vismut, krom, kobolt och columbit-tantalit, som en l�ng rad andra jordartsmetaller och industrimineraler. Ugandas st�rsta mineralf�rekomst �r dock fortfarande guld. Det s� kallade green stone belt i Demokratiska Republiken Kongo, som har gjort Kongo till en av v�rldens st�rsta guldexport�rer, forts�tter in i Uganda. Dessa guldf�rekomster uppt�cktes redan under brittiska kolonialtiden, men har sedan dess inte utvunnits i n�gon st�rre omfattning. F�rekomsterna har nu �teruppt�ckts och gruvbolaget Northern Mines Ltd. p�b�rjade 2016 en rekognosering i gr�nstensb�ltet. Gruvn�ring �r en av Ugandas omr�den med stor utvecklingspotential.

Tj�nster och turism

Nilens alla stora vattenfall och flodens djurliv, bergsgorillorna, de heta k�llorna, schimpansreservatet p� �n Ngamba och Ssese-�arna i Victoriasj�n, Ugandas storviltsreservat och bergskedjan Ruwenzoris ("M�nbergen") sn�kl�dda berg h�r till n�gra av de m�nga popul�ra turistm�len f�r bes�kare och safari-resen�rer till Afrika.

Uganda har m�nga hundratals mil str�nder, hundratals �ar i Ssese-�arna i Victoriasj�n, hundratals floder och sm�sj�ar vilket har lett till satsning p� milj�turism Lodger och Yacht clubs, resorter och stora femstj�rniga hotell har byggts och exploateringen sker framf�rallt utefter Victoriasj�ns str�nder. Innan Uganda blev sj�lvst�ndigt var turism en av Ugandas st�rsta inkomstk�llor och det �r fortfarande m�jligt att hitta rester av brittiska golfklubbar, idrottsanl�ggningar och rugby- och cricketplaner �ver hela Uganda.

Infrastruktur

Transporter

Transportn�t	Antal	Varav
Flygplatser	47 st (2013)	5 �r asfalterade (2019
J�rnv�g	1244 km (2014)
V�gn�t	20 544 km (2017)	4 257 km var asfalterade (2017)

I Ugandas tidigare huvudstad Entebbe finns landets st�rsta internationella flygplats. I slutet p� 1990-talet hade flygresorna dit ut�kats och fl�gs av b�de lokala och st�rre internationella flygbolag b�de inrikes och internationellt.

Uganda �r ett kustl�st land och �r d�rf�r beroende av Kenya och Tanzania f�r tillg�ng till vattenv�gar och hamnar.

Landets j�rnv�gar f�rbinder huvudstaden Kampala med hamnen i Mombasa, Kenya. Denna j�rnv�gsled passerar genom orter som Jinja, Tororo, Leseru, Nakuru och Naivasha. En annan j�rnv�gsled f�rbinder Kampala med landets v�stra delar, och slutstationen �r d� gr�nsstaden Kasese. T�gresor anv�nds dock s�llan av allm�nheten.

En liten andel av landets v�gar �r asfalterade och m�nga v�gar �r i d�ligt skick enligt uppgifter fr�n �r 2022.

Post, telefoni och Internet

Sedan mitten av 1990-talet har antalet telefonlinjer f�rdubblats, men mobiltelefoni �r vanligare �n fast telefoni. Mobiln�tet har funnits sedan mitten av 1990-talet och anv�ndningen har d�refter �kat snabbt liksom anv�ndning av Internet.

Utbildning och forskning

Studenter i Uganda.

Enligt uppgifter fr�n �r 2018 var andelen l�s- och skrivkunniga bland befolkningen �ver 15 �r 76,5 %. �r 2020 lades 3 % av BNP p� utbildningen i landet.

Sedan Ugandas sj�lvst�ndighet �r 1963 har stor vikt lagts vid landets utbildning och den har varit en central del i de nationella utvecklingsplanerna. Strukturen �r starkt influerad av Storbritanniens system och har i det stora hela sett likadant ut hela tiden.

Ugandas skolv�sende best�r av sju �r i prim�rskola som efterf�ljs av tv� kompletterande stadier om fyra respektive tv� �r. Skolor drivs i b�de privat och statlig regi och prim�rskolan b�rjar vid sex �rs �lder och sekund�rskolan vid 13 �rs �lder.

En stor andel av de �ldsta skolorna i Uganda har sitt ursprung fr�n europeiska, kristna mission�rer. N�r landet senare blev sj�lvst�ndigt kom deras roll att ers�ttas av regeringen, men privata skolor har fortsatt vara en viktig del av utbildningsv�sendet d� det fortsatt funnits begr�nsat antal gymnasieskolor.

I syfte att snabbt �ka l�skunnigheten bland befolkningen genomf�rdes �r 1997 en st�rre policyf�r�ndring kallad Universal Primary Education i Uganda. Detta innebar att regeringen �tog sig att betala skolavgifterna f�r f�r�ldral�sa barn samt f�r upp till fyra barn per familj. Resultatet blev att n�rvaron i skolan �kade. �r 2007 p�b�rjades en liknande satsning f�r senare utbildning.

�st- och centralafrikas f�rsta st�rre institutionen f�r h�gre utbildning var Makerere University som �ppnades �r 1922, och b�rjade som en teknisk skola. Senare har universitet utvecklats och inkluderar numer en medicinsk fakultet samt fakulteter f�r jordbruk och skogsbruk, konst, utbildning, teknik, juridik, naturvetenskap, samh�llsvetenskap och veterin�rmedicin. Sedan 1980-talet har ett antal nya institutioner f�r h�gre utbildning �ppnats, d�ribland Mbarara University of Science and Technology, Uganda Christian University (tidigare Bishop Tucker Theological College), Uganda Martyrs University och Islamic University in Uganda. D�rtill finns ocks� grundl�rarh�gskolor, tekniska skolor och h�gskolor samt handelsh�gskolor.

Sjukv�rd, andra viktiga samh�llstj�nster

Det r�der i b�rjan av 2020-talet en stor brist p� kvalificerad sjukv�rdspersonal. L�ga l�ner har dessutom lett till att de l�kare och sjuksk�terskor som finns i landet emigrerat, vilket lett till �nnu st�rre brist.

Befolkning

Demografi

Statistik

Ugandas demografi
Kvinna i en färgglad kjol som torkar hirs i Uganda 2017.
Folkmängd	44 712 143 (2021 est.)
Befolkningsförändring	3,31 % (2021 est.)
Födelsetal	40,94 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal	5,02 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Summerad fruktsamhet	5,45 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet	31,49 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto	-3,37 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år	48,21 % (2020 est.)
15–64 år	49,4 % (2020 est.)
Källa: World Factbook (2022) https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/uganda/#people-and-society

Urbanisering

Ugandas största städer

Invånarantal 2014
Kampala	1 516 210
Kira	313 761
Mbarara	195 013
Mukono	161 996
Gulu	152 276
Nansana	144 441
Masaka	103 829
Kasese	101 679
Hoima	100 625
Lira	99 059

Minoriteter

Ugandas inv�nare bestod, enligt siffror fr�n folkr�kningen �r 2014, av drygt 40 olika folkgrupper. De st�rsta var baganda 16,5 %, banyankole 9,6 %, basoga 8,8 %, bakiga 7,1 %, Iteso 7 %, langi 6,1 %, bagisu 4,9 %, acholi 4,4 %, lugbara 3,3 %. �vriga folkgrupper utgjorde ungef�r 32,1 % av befolkningen.

Migration

�ver tid har m�nniskor b�de flytt fr�n Uganda och flytt till Uganda. I b�rjan av 2022 tog Uganda till exempel emot tiotusentals emigranter fr�n Demokratiska republiken Kongo, Sydsudan och andra n�rliggande l�nder. Totalt fanns �r 2020 1,4 miljoner flyktingar i Uganda, och landet var d� det land i Afrika som tagit emot flest flyktingar. I samband med att Covid-19 pandemin br�t ut st�ngdes dock gr�nserna. Faktum �r att flyktingar fr�n grannl�nderna har s�kt skydd i Uganda sedan 1950-talet.

�r 1972 beslutade den d�varande presidenten Idi Amin att utvisa landets sydasiatiska befolkning, i syfte att �terta Uganda fr�n invandrare och �terl�mna landet till ugandierna. Detta innebar dock att man utvisade en stor del av landets aff�rsm�n och bankirer, d� dessa i huvudsak bestod av sydasiatiska migranter.

Under tiden fram till b�rjan av 2020-talet har dock tusentals ugandier ist�llet valt att emigrera p� grund av fattigdom, f�r att s�ka jobb eller f�r att f� b�ttre tillg�ng till naturresurser.

Spr�k

Engelska och swahili �r officiella spr�k. Engelska �r dock det spr�k som anv�nds i officiella sammanhang och l�rs ut i skolorna samt �r det spr�k som anv�nds i till exempel dagstidningar. Andra talade spr�k �r bland annat ganda (eller luganda), andra niger-kongolesiska spr�k, nil-sahariska spr�k samt arabiska.

Religion

I b�rjan av 2000-talet betecknade sig de flesta ugandier som kristna, men m�nga var ocks� muslimer. Ungef�r en tredjedel av befolkningen tillh�rde Church of Uganda. Enligt 2014 �rs skattning var 45 % av befolkningen protestanter, 39 % katoliker, 13,7 % muslimer och resterande andel hade en annan religion eller ut�vade ingen religion alls.

Det finns flera inhemska traditionella religioner i Uganda, spridda bland de folk som bor i landet. Bland dessa finns det vissa element som f�rekommer i flera av religionerna. De har ofta flera gudar eller andar de tror p�, vilka �r av olika vikt och betydelse. De tror �ven p� att de d�das andar lever kvar och de har ofta en f�rf�dersdyrkan. De h�r religionerna har blivit mindre och mindre spridda sedan kolonisationen tog fart i Uganda p� 1800-talet. I b�rjan av 2000-talet ut�vade 18 % av Ugandas befolkning inhemska religioner.

Bantufolket Baganda, Ugandas st�rsta etniska befolkningsgrupp, trodde p� en skapargud de kallade Katonda. Denne gud hade varken n�gra f�r�ldrar eller n�gon avkomma. Man till�gnade Katonda tre tempel i Baganda, alla bel�gna i Kyaggwadistriktet och sk�tta av pr�ster av Njovuklanen. Ut�ver Katonda fanns det �ven fler gudar och andar, dessa kallades Balubaale och l�g bakom s�v�l framg�ng som misslyckande i bland annat h�lsa, aff�rer och jordbruk. Baganda trodde att sj�len levde vidare efter att kroppen d�tt. En vanlig m�nniskas ande kallades mizemu och man trodde att de h�r sp�kena hems�kte dem den d�de hyste agg mot. En mizimu troddes kunna inta objekt i naturen, s�som stenar och tr�d, och om de gjorde det blev de ist�llet misambwa.

Basambwia- och Bagwefolken trodde att det bland m�nniskorna fanns h�gre v�sen. De trodde �ven p� att de d�das andar levde vidare och att dessa var tvungna att h�llas lugna f�r att inte orsaka olycka, sjukdom och d�d. F�r att h�lla dessa andar lugna hade varje familj ett tempel man kallade indaro, d�r man gav andarna offerg�vor.

Bakonjofolket trodde p� och dyrkade tv� h�gre v�sen, Kalisa och Nyabarika. Kalisa var till h�lften m�nniska och till h�lften monster. Nyabrika trodde man var den st�rste anden och denne bar p� kraften att hela, d�da, hems�ka samt kraften att framkalla b�de fruktbarhet och ofruktbarhet. B�de Kalisa och Nyabrika till�gnades sm� bambutempel.

Bagisufolkets tro var starkt f�rknippad med h�xkraft. En annan viktig del i tron var f�rf�dernas andar, som man trodde kontrollerade h�ndelser i de levandes vardag. Det var d�rf�r viktigt att h�lla dessa tillfreds.

Batooro och Byankore hade en gud de kallade Ruhanga. Man trodde han var skaparen av allt och en god och v�lvillig gud, och s� l�nge man inte skadade Ruhanga gjorde inte heller han n�gon ont. Man trodde �ven p� onda andar, trollkarlar och h�xor som genom sin magi kunde orsaka infertilitet, sjukdom, olycka, d�d, d�ligt v�der och torka. Man trodde att vissa m�nniskor var medium som jobbade f�r Ruhanga, men att det vid sidan av dessa ocks� fanns de som jobbade f�r dj�vulen. Man trodde p� fler gudar och andar, emandwe. Dessa kunde vara unika f�r varje familj eller klan. Man dyrkade dessa gudar genom dans och s�ng eller med offerg�vor i form av �l och getk�tt.

Nilotikerna: Folkgrupperna acholi, lugbara, langi, jophadhola och alur trodde p� ett h�gre v�sen de kallade Jok. Joks tempel kallades abila, och i det gavs alla offerg�vor �t guden. De hade �ven en gud vid namn Lubanga, som var ond och beh�vde d� och d� lugnas. Dessa folk hade fler gudar och andra andliga v�sen de trodde p�, Bandwa, Jupa Jogi och Jupa Jok hette n�gra av de viktigaste. Att dyrka gudarna var inget man rutinm�ssigt gjorde, utan n�got man �gnade sig �t i tider av sjukdom och annan olycka. Deras myter ber�ttade historier som sade att den f�rsta m�nniskan var en man vid Luo, hans far var Jok och hans mor var jorden. Lugbara hade en skapelsemyt d�r en �vernaturlig kvinna, Meme, fick sin livmoder fylld med alla levande varelser p� jorden av gud. En gasell skulle sedan ha sparkat s�nder livmodern. Alla djur sprang och s� uppkom liv p� jorden. Dessa folk trodde ocks� att de d�das andar levde kvar. De trodde att andar av d�da familjemedlemmar kunde hj�lpa de i sl�kten som �nnu var vid liv om man behandlade dem v�l och d�rf�r gav man dessa offerg�vor.

Nubi hade en animistisk tro, allts� att icke levande ting hade andar. Av alla andar s� var den viktigaste och mest centrala i deras tro den som tillh�rde Nilen.

Madifolket trodde p� f�rf�der som de kallade f�r ori. De trodde att dessa hade en direkt anknytning till de levandes v�rld och all olycka de r�kade ut f�r skylldes p� andarna. N�r n�gon blev sjuk eller drabbades av n�gon annan olycka, anlitades en h�xdoktor som hj�lpte den drabbade att ta reda p� vilken d�d sl�kting som l�g bakom det onda. N�r det var best�mt offrade man saker till anden f�r att lugna den.

Sociala f�rh�llande

Uganda har antagit lagstiftning som ska ge skydd till kvinnor, barn och etniska minoriteter. Homosexuella handlingar �r d�remot f�rbjudna och kan leda till livstids f�ngelse eller i vissa fall d�dsstraff.

�ven om det finns lagstiftning, finns stora problem med diskriminering mot kvinnor, liksom problem med barnmisshandel och sexuella �vergrepp och v�ldt�ker mot barn. Dessutom finns luckor i lagstiftningen som g�r att det till exempel �r lagligt med sexuellt umg�nge med pojkar. Lagen om f�rbud mot kvinnlig k�nsstympning som antogs �r 2010 verkar dock ha gett viss effekt, d� andelen som könsstympas sjönk från 1,4 % år 2011 till 0,3 % år 2016.

Hälsa, övriga befolkningsdata

Hiv och aids

Hiv och aids	2020
Andel av befolkningen	5,4 %
Antal	1 400 000
Dödsfall per år	22 000

Uganda var det första afrikanska land som lyckades bekämpa hiv- och aidsepidemin, men var också ett av de länder som drabbades hårdast. I början av 1990-talet var nästan 11 % av befolkningen i åldrarna 15-49 smittade, men i början av 2000-talet hade den siffran nästan halverats till 6,5 %. Sen början av 2000-talet har andelen smittade dock endast ändrats lite grann.

Andra sjukdomar

Andra vanliga dödsorsaker som bör nämnas är malaria, lung- och diarrésjukdomar och tuberkulos. Lungsjukdomar är i stor utsträckning relaterade till brist på elektricitet och att petroleum eller öppen eld används för belysning.

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	95 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2019	125 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	149 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	159 av 189

Se även

• Ugandas ambassader
• Vatten och sanitet i Uganda
• Ugandas flagga
• Ugandas riksvapen
• Ugandisk shilling

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Uganda, 15 januari 2014.

Fotnoter

Webbkällor

• "Can Uganda’s economy support more districts?", New Vision, 8 August 2005
• LRDP, Office of Prime Minister
• Uganda Securities Exchange
• Ministry of Energy and Mineral Development
• Digital Journal about Uganda Oilfields

Externa länkar

• Website of Ministry of Local Government
• Members of Parliament
• District Profile At Statoids.com
• Uganda Bureau of Statistics
• Latest Map of Uganda
• Uganda på Internet Movie Database (engelska) (engelska)
• Ugandas turistbyrå