Tanzania

Jamhuri ya Muungano wa Tanzania United Republic of Tanzania
Flagga Statsvapen
Valspråk: Uhuru na Umoja (swahili för ”Frihet och enhet”)
Nationalsång: Mungu ibariki Afrika
läge
Huvudstad		Dodomaa
Största stad		Dar es-Salaam (5,1 miljoner inv. år 2015)
Officiella språk		inget de jure, swahili och engelska de facto
Demonym		tanzanier; tanzanisk
Statsskick		Presidentiell republik
-	President	Samia Hassan Suluhu
-	Regeringschef	Majaliwa K. Majaliwa
Nationalförsamling		Nationalförsamlingen
Självständighet		från Storbritannien
-	Erkänd	9 december 1961 (Tanganyika) 19 december 1963 (Zanzibar)
Area
-	Totalt	947 300 km² (31:a)
-	Vatten (%)	6,49 %
Befolkning
-	2016 (juli) års uppskattning	55 156 000 (25:e)
-	2012 års folkräkning	44 928 923
-	Befolkningstäthet	58,2 inv./km² (124:e)
BNP (PPP)		2022 års beräkning
-	Totalt	206,6 miljarder USD (72:a)
-	Per capita	3 358 USD (161:a)
BNP (nominell)		2022 års beräkning
-	Totalt	77,5 miljarder USD (73:e)
-	Per capita	1 260 USD (169:e)
HDI (2021)		▲ 0,549 (160:e)
Valuta		Tanzanisk shilling (TZS)
Tidszon		UTC+3
Topografi
-	Högsta punkt	Kilimanjaro, 5 895 m ö.h.
-	Största sjö	Victoriasjön (del av)
Kör på		Vänster
Nationaldag		26 april (Unionsdagen)
Nationalitetsmärke		EAT
Landskod		TZ, TZA, 834
Toppdomän		.tz
Landsnummer		255
a) Dodoma är den officiella huvudstaden, men många myndigheter har säte i Dar es-Salaam.

Tanzania, formellt Förenade republiken Tanzania (engelska: United Republic of Tanzania, swahili: Jamhuri ya Muungano wa Tanzania), är en suverän stat i Östafrika som gränsar till Kenya och Uganda i norr, Rwanda, Burundi och Kongo-Kinshasa i väster och Zambia, Malawi och Moçambique i söder. I öster har landet kust till Indiska oceanen.

Tanzania består av 30 regioner (mikoa), varav 5 i den autonoma regionen Zanzibar. Statschefen är president Samia Suluhu, som svors in som landets 7:e och första kvinnliga president 19 mars 2021. 1996 flyttades regeringssätet och parlamentet från Dar es-Salaam till Dodoma, varigenom Dodoma blev Tanzanias huvudstad. Dar es-Salaam är fortfarande den viktigaste kommersiella staden i landet, och innehåller de flesta av regeringsinstitutionerna.

Namn

Landets namn är ett teleskopord av Tanganyika, vilket är fastlandet, och Zanzibar, en kustnära ögrupp. De två före detta brittiska kolonierna förenades 1964 och bildade Förenade republiken Tanganyika och Zanzibar, som senare samma år bytte namn till Förenade republiken Tanzania.

Historia

Förhistoria

Nuvarande Tanzania har en lång historia. De äldsta fynden som visar att människor funnit i området finns i Great Rift Valley och är mellan tre och fyra miljoner år gamla. 1,8 miljoner år gamla fynd har hittats i Olduvai och även i Kalambofallen har fynd från äldre paleolitikum hittats. Det har också hittats spånredskap från Eyasisjön och från Kisese i centrala Tanzania liksom paleolitisk klippkonst i centrala höglandet och kring Nyarunazisjön. Dessa är ungefär 22 000 år gamla. Boskapsskötande samhällen har funnits på norra Tanzanias slättland sedan omkring 2000 år f.Kr. De äldsta kända fynden från järnframställning i Östafrika har hittats vid Kuturukwa nära Victoriasjön. Där kan järnframställning ha pågått från cirka 800 f.Kr.

Nära kusten har keramik i den så kallade kwaletraditionen påträffats, vilken antas ha tillverkats av de jordbrukspopulationer som bredde ut sig över östra och södra Afrika i början av första årtusendet f.Kr.

Portugisisk koloni

Vasco da Gama kom till Swahilikusten i slutet av 1400-talet, vilket väckte européerna intresse för regionen. Området, som varit fredligt och blomstrade, drabbades hårt av portugiserna ankomst. Inledningsvis slog de lokala handelsmännen ner portugiserna. Men portugiserna återkom efter några år och plundrade och trakasserade befolkningen innan de tog kontroll över Kilwa. År 1503 tog portugiserna kontroll över den största ön som tillhörde Zanzibar, Unguja. Från år 1525 var större delen av Östafrika kust under portugisisk kontroll.

Omansk koloni

År 1698 besegrade Sultanatet Oman portugiserna och tog därefter kontrollen över både Zanzibar och stora delar av Östafrikanska kusten. Oman kom att flytta sin huvudstad till Zanzibar år 1830, och handeln i området utvecklades. Zanzibar och Kilwa blev utgångspunkterna för handelskaravaner och handeln bestod i huvudsak av slavar och elfenben. År 1825 kom handelskaravanerna även till Nyamweziriket och senare även Tanganyikasjön och Viktoriasjön. Handelskaravanerna förde med sig idéer, kunskap, språk och religion, men de spred också vapen och sjukdomar.

Europeiska kolonier

Tanzanias fastland erövrades av en tysk företagare under slutet av 1800-talet. Detta efter att lokala hövdingar ”för all framtid” överlåtit landområden motsvarande norra hälften av nuvarande Tanzania samt nuvarande Rwanda och Burundi. Den tyska ockupationen erkändes av Storbritannien år 1886. Zanzibar blev protektorat under Storbritannien år 1890 efter att ha skaffat sig ett starkt inflytande över Zanzibarsultanerna.

Tyskland tog över kontrollen av Tanzanias fastland från den tyska företagaren och utvidgade samtidigt kontrollen över större landområden. Afrikanerna bjöd dock på starkt motstånd och åren 1905 till 1906 kom det som kallas Maji-Maji-revolten, där omkring 120 000 människor dödades av Tysklands koloniala armé.

Som en följd av Tysklands nederlag i första världskriget kom Tyska Östafrika att delas och dåvarande Nationernas förbund lät Storbritannien ansvara för Tanganyika från och med år 1922, samtidigt anförtroddes Belgien områdena i Rwanda och Burundi. Vid det laget var Tanzania svårt sargat av kriget i Tanzania där två miljoner människor beräknas ha värvats av de allierade och Tyskland för ”det östafrikanska fälttåget”. Trots nytt styre försämrades situationen för befolkningen när ekonomin stagnerade, jordbruket inriktades på export och det politiska förtrycket ökade. Som ett svar kom krav på förbättrade villkor och mer inflytande till afrikanerna och år 1939 bildades The African Association.

Sj�lvst�ndighetstiden

Tanganyika fick sin sj�lvst�ndighet den 9 december 1961 och d� blev Julius Nyerere premi�rminister, �ret d�rp� valdes han till president. Den 10 december 1963 blev Zanzibar sj�lvst�ndigt och samtidigt medlem i Samv�ldet. �ret d�rp� skedde en revolution som ledde till att regeringen avsattes och en republiken bildades. Det var en massaker p� tusentals araber som fanns p� �n och m�nga araber valde d�rf�r ocks� att fly d�rifr�n. Landet utropades som Folkrepubliken Zanzibar och Pemba och en koalitionsregering tillsattes.

Republiken Tanzania bildades �r 1964 genom att Zanzibar och Tanganyika gick samman till ett land. �ret d�rp� utropades landet som en enpartistat, vilket motiverades med att det var n�dv�ndigt f�r att f�ra en enad kamp mot fattigdomen. Nyerere, landets ledare, utf�rdade �r 1967 Arushadeklarationen. Av den framgick att landets vision var sj�lvf�rs�rjning och att landsbygden skulle utvecklas i gemenskap, ujamaa.

Ujamaabyar uppr�ttades med tv�ng och folkets st�d minskade och ekonomins utveckling uteblev, tv�rtom rasade den. I b�rjan av 1980-talet s�kte Tanzania l�n hos Internationella valutafonden som tvingade fram anpassningar av ekonomin och minskande av de offentliga utgifterna. I praktiken inneb�r detta att ujamaa-politiken �vergavs. �r 1985 l�mnade Nyerere presidentposten och eftertr�ddes av Zanzibars president Ali Hassan Mwinyi. Det dr�jde till �r 1995 innan de f�rsta flerpartivalet h�lls.

Ujamaabyn Hondogo �r 1972

Samtliga val som h�llits sedan �r 1995 har vunnits av det tidigare statsb�rande partiet CCM, men partiet har �ndrat inriktning fr�n socialism till en mer liberal h�llning sedan 1990-talet. En reformprocess f�r att �ndra Tanzania till en unionsrepublik strandade i b�rjan av 2010-talet. Inf�r valet �r 2015 genomf�rdes en lag�ndring som kritiserats f�r att starkt begr�nsa oppositionens och medias yttrandefrihet. B�de i valet �r 2015 och 2020 lyckades dock CCM beh�lla makten, mem st�det hade minskat avsev�rt. President John Magufuli anklagades under sin tid vid makten f�r att driva en populistisk och auktorit�r politik som inskränkte mänskliga rättigheter. I mars 2021 blev Samia Suluhu Hassan Tanzanias första kvinnliga president. Som vicepresident övertog hon posten efter president Magufulis överraskande död. Hon hör till det regerande partiet Chama Cha Mapinduzi (CCM).

Geografi

Karta över Tanzania.

Tanzania ligger mellan första och tolfte breddgraden söder om ekvatorn, i Östafrika. Landet består av fastlandet samt öarna Zanzibar och Pemba, skilda från fastlandet av den 35 km breda Zanzibarkanalen, och gränsar till Uganda och Kenya i norr, Rwanda, Burundi och Kongo-Kinshasa i väster, och Zambia, Malawi och Moçambique i söder. Indiska Oceanen ligger till öster. Med 947 300 kvadratkilometers yta är Tanzania världens 31:a största land. 61 500 kvadratkilometer utgörs av sjöar.

Topografi

Geologiskt är landet huvudsakligen uppbyggt av prekambriska vulkaniska bergarter, graniter och gnejser som bildar stora platåmassiv på 800–1 500 meter över havet. De högsta områdena består av yngre vulkaniskt material. Höglandsplatån avgränsas i öster av kustslätten, och i väster och norr av det östafrikanska gravsänkesystemet (Rift Valley), som sträcker sig genom västra Tanzania. Längs kanterna av gravsänkesystemet är landmassan höjd och bildar markerade höjdryggar. I sänkningszonen ligger flera höga vulkaner, däribland Kilimanjaro, Afrikas högsta berg och en av världens största stratovulkaner. Vulkanen är sovande och består av tre huvudkäglor, Kibo, Mawenzi och Shira, och flera mindre käglor. Här ligger också Meru, Tanzanias näst högsta och Afrikas fjärde högsta berg. I gravsänkesystemet finns också de stora sjöarna, däribland Tanganyika- och Malawisjöarna som utgör delar av Tanzanias västliga gräns. Tanganyikasjöns botten ligger 358 meter under havsytan och är Afrikas lägsta punkt. I norr, mot gränsen till Uganda, ligger Victoriasjön, 1 134 meter över havet. I den södra spetsen av Tanganyikasjön ligger Afrikas näst högsta vattenfall, Kalambofallen.

Ngorongorokratern.

Öster och söder om Victoriasjön ligger det stora savannområdet Serengeti med Serengeti nationalpark, som har ett rikt djurliv. I sydostlig riktning från Serengeti ligger den stora Ngorongorokratern, en kaldera med en diameter på 22,5 km. Den öppna grässlätten inne i calderan är betesmark för stora djurflockar, både vilda djur och massajernas boskapshjordar. Också Ngorongoro är nationalpark.

Det centrala platålandskapet sänker sig gradvis mot den låga kustslätten vid Indiska oceanen. Kustslätten höjdes under tertiär och kvartär, men har sedan åter sjunkit; hamnarna i Dar es-Salaam och Kilwa är anlagda i dränkta flodmynningar. Kustslätten är delvis täckt av yngre, marina sediment och delvis av korallrev. Slätten breder ut sig i ett trekantigt lågland innanför Dar es-Salaam och längs Rufijiflodens nedre lopp.

Hydrografi

De tre stora sjöarna Tanganyikasjön, Malawisjön och Victoriasjön ligger alla delvis inom Tanzanias gränser. Vad gäller Victoriasjön och Tanganyikasjön ligger en majoritet på tanzaniskt territorium, medan bara den absolut nordligaste delen av Malawisjön tillhör Tanzania. Andra stora sjöar, om än mindre än de tre stora, belägna i inlandet är Rukwasjön, Eyasissjön och Manyarasjön.

Rufijifloden, med bifloderna stora Ruahafloden och Kilomberofloden utgör ett större flodsystem som rinner upp i högländerna i söder, och dess mynning är i ett delta söder om Dar es Salaam. Detta bidrar till ett flöde av näringsrikt sediment till Mafiakanalen. Andra större floder är Wami, Ruvu och Pangani, vars vatten kommer från de norra högländerna, och som sedan förs till mynningsområdet i Indiska oceanen. Floden Malagarasi har sitt utrinningsområde i Tanganyikasjön.

Klimat

Sisalplantage i Morogoro nära Ulugurubergen.

Tanzanias klimat är i allmänhet varmt, men med lokala variationer, som i huvudsak bestäms av höjden över havet. Större delen av landet har tropiskt savannklimat med en nederbördsfattig årstid från juni till oktober. Klimatet kan delas in i fyra huvudsakliga zoner: kustbältet, platåerna, sjöregionerna och bergsområdena. Kustbältet, som sträcker sig mellan 10 och 100 kilometer in i landet, utgör tillsammans med öarna utanför kusten en speciell klimatzon med temperaturer på knappt 30°C året om, med en relativ luftfuktighet på nära hundra %. Varmast är det mellan november och mars; därefter kommer en regnperiod med något svalare temperaturer mellan mars och maj. En kort regnperiod inträffar ofta även i december. Zonen är låglänt med tät skog och mangroveträsk vid flodmynningar. Vid kusten och längs bergssidorna uppgår årsnederbörden till 1 000–1 500 mm.

Bergsområdena utgörs av en serie bergskedjor i det tanzaniska inlandet. I norr ligger Usambarabergen, Parebergen, Kilimanjaro och Meru, och Hananghöglandet något västerut. Dessa högländer har vulkaniskt ursprung, och jordarna är näringsrika. På grund av dess höga belägenhet är klimatet milt, och relativt mycket nederbörd. Till en början växte bergsregnskog i området. Det finns även högländer i söder, dit Ufipaplatån, Iringa- och Mbeyahöglandet och Ulugurubergen vid Morogoro.

Väster om kustbältet, i den centrala delen, reser sig en platå, vilken slutar vid de stora sjöarna, Tanganyikasjön och Victoriasjön. Platån har stäppklimat med en utpräglad torrperiod och en årsnederbörd på omkring 500 mm, som kommer i häftiga skurar i november-december och april-maj, ibland lägre. Den delas i tre delar av bergskedjor: den sydöstra platån, den centrala platån och maasaistäppen. På platån är det stora temperaturskillnader över dygnet, men i allmänhet ganska hög temperatur. Jordarna är näringsfattiga, och det som växer är i huvudsak öppen skog och gräsmarker. Området är som torrast vid maasaistäppen och i sydöst. I de centrala delarna, väster om Tabora, blir nederbörden allt större, och längre västerut blir det yppigare vegetation som övergår i sumpmarker i närheten av Tanganyikasjön.

Omkring Victoriasjön uppstår en annan sorts klimatzon, i och med att sjöns avdunstningar bidrar till en lokal nederbörd, med mellan 1 000 och 2 000 mm per år. Temperaturen är mild, och vegetationen tät i söder och väster, och karg i öster.

Tanzanias klimat
	Varmast	Max	Min	Kallast	Max	Min	Årsnederbörd	Våtast	mm	Torrast	mm
Songea	nov	28	18	juli	22	13	1125	jan	274	jun-aug	<3
Dar es-Salaam	jan-feb	31	25	jul-aug	28	19	1065	apr	290	aug	25
Dodoma	nov-dec	31	18	juli	26	13	570	jan	152	jul-aug	0
Musoma	okt	29	19	juli	28	17	755	april	160	juli	13

Växt- och djurliv

Giraff i Serengeti.

Stora delar av Tanzania är täckta av grässavann med spridd trädvegetation, bland annat akacior och andra trädarter inom ärtväxtfamiljen, däribland Brachystegia och Isoberlinia. Olika typer av skog i större och mindre bestånd är spridda över den största delen av landet. Ovanför trädgränsen återfinns gräsängar, och i nederbördsfattiga områden alpin öken. I områden som ligger i regnskugga dominerar halvöken- och stäppvegetation, medan tjocka gräs- och sävbälten växer längs insjöar och träsk. Längs kusten finns en hel del mangroveskog.

Tanzania har ett rikt djurliv med omkring 320 däggdjursarter, varav 14 endemiska, och 1 000 observerade fågelarter, 21 endemiska. Afrikanska elefanter, flodhäst, kafferbuffel, lejon och leopard, finns i de flesta av nationalparkerna, och giraff, zebra, antiloper och fläckig hyena är vanliga.

Naturskydd

Länge var människans inverkan på landskapet i Tanzania lokalt och kortvarigt, men har under 1900-talet och 2000-talet blivit kraftigt förändrat. Befolkningen fördubblades mellan 1960 och 1989, och jordbruk och boskapsskötsel har förändrat vegetationstäcket mycket. Nästan all oskyddad regnskog har huggits ner, och stora "odlingsstäpper" har dykt upp. Ett annat stort problem är jorderosion i tätbefolkade områden, vilket har lett till nyodlingar långt ute på platån. Till följd av detta har det skett en stor avskogning, urlakning av jorden och ökenspridning. Istället för skog och högvilt har gräshyddor, boskapshjordar och majsåkrar växt fram, och i åkrar som lämnats i träda växer snårig sekundärvegetation fram. Nedbrytning av korallreven hotar det marina djurlivet, och tjuvjakt hotar de landlevande djuren, speciellt elefanterna som jagas för sitt elfenben. Landet har på senare år genomgått torkperioder som har p�verkat jordbruket.Fortfarande �r dock stora omr�den s� gott som or�rda, framf�rallt i naturparkerna Serengeti och Selous, men �ven i miomboskogen i centrala Tanzania, d�r tse-tse-flugan stoppar odling och bebyggelse.

Landet har m�nga stora nationalparker, naturreservat och naturskyddsomr�den. Totalt har 25 % av landets yta avsatts till detta �ndam�l. Serengeti National Park, Selous Game Reserve, Ngorongoro Conservation Area och Kilimanjaro National Park har utsetts till UNESCOs v�rldsarvslista. Gombe Stream nationalpark �r k�nd som platsen d�r Jane Goodall studerade schimpansernas beteende.

Markanv�ndning

Markanv�ndning i Tanzania 2011

Marksort	procent
Odlad jord	14,3 %
Permanent betesmark	27,1 %
Permanent odlingsmark	2,3 %
Skogsmarker	38,3 %
�vrigt	19,0 %

1970 var andelen odlad jord enbart en tjugondel av den totala m�ngden mark. Sedan dess har andelen odlad jord ut�kats, med mark som tidigare var betes- och skogsmark. Dock �r jordm�nen v�ldigt varierande, vilket g�r att det inte g�r att odla �ver allt. �ven regnbrist h�mmar odling. F�r att ut�ka den odlade jorden skulle konstbevattning, dr�nering och bek�mpning av tse-tse-flugor beh�vas.

Styre och politik

Konstitution och styre

Julius Nyerere.

Tanzania �r en republik och fastlandet �r i union med �n Zanzibar. Zanzibar har sedan 1985 en egen konstitution och ett eget parlament, representanthuset, samt en egen regering. Representanthuset, som sammantaget har 76 platser, kan ta beslut om fr�gor r�rande Zanzibar och Pemba.

Efter att ha varit en enpartistat i n�stan tre decennier har Tanzania sedan 1992 ett flerpartisystem. Det �r dock inte till�tet att st�lla upp som oberoende kandidat i valen. Efter 1992 har �ven landets r�ttssystem utvecklats och blivit mer sj�lvst�ndigt men �r mycket korrumperat och ineffektivt.

Administrativ indelning

Tanzanias regioner �r 2006.

Tanzania �r indelat i 31 regioner, varav en region bildades 2016. Dessa regioner �r i sin tur indelade i distrikt, wilaya, som vidare �r indelade i mindre administrativa enheter som kallas shehia. Dessa �r i sin tur uppdelade i byomr�den och v�gomr�den som �r klassificerade som urbana, rurala eller blandade omr�den.

Internationella relationer

Julius Nyerere, som tilltr�dde som landets president efter sj�lvst�ndigheten 1961, antog 1967 Arushadeklarationen, som f�reskrev att alla utvecklingsanstr�ngningar skulle centreras kring landsbygdsbefolkningen, med utvecklingsm�l som socialism och sj�lvtillit. Utvecklingspolitiken �verensst�mde med svensk bist�ndspolitik, vilket har resulterat i att Tanzania n�st efter Vietnam har mottagit mest bist�nd fr�n Sverige.

Ekonomi och infrastruktur

Panorama �ver Dar es Salaam.

Efter sj�lvst�ndigheten 1961 kom en sv�r ekonomisk nedg�ng. I den socialistiskt styrda ekonomin �gde staten alla st�rre f�retag och kontrollerade ekonomin. Priser som inte f�ljde prismekanismen ledde till d�lig export, l�g reell tillv�xt, och en h�g inflation. Slutligen minskade produktionen fr�n jordbruket, som hade kollektiviserats av Nyerere under den inhemska kommunistiska varianten Ujamaa, stadigt. Efter Nyereres avg�ng 1986 liberaliserades ekonomin med delvis marknadsorienterade reformer, s�som ett nytt jordbrukssystem, priser mer enligt prismekanismen och en finanssystemreform. Trots detta var tillv�xten l�g �nda fram till 1995. Strukturf�r�ndringar sedan dess har f�rb�ttrat ekonomin: ett finansdepartement med st�d av bland annat IMF f�r att rehabilitera den gammalmodiga ekonomiska infrastrukturen.

Tillv�xten under 2000-talet har legat p� i genomsnitt 6 % per �r; under 1990-talets slut l�g samma siffra under 5. Samtidigt �r statsskulden f�rh�llandevis l�g. Tillv�xten har dock inte f�rb�ttrat tanzaniernas liv i samma utstr�ckning, och budgeten �r till uppemot 30 % beroende av bidrag. Turistindustrin minskade kraftigt under den finansiella krisen, �ven om tillv�xten var fortsatt ganska stark under 2010. Dock ligger inflationen p� �ver 10 %, delvis p� grund av h�ga matpriser. I b�rjan av 2020-talet var Tanzania en av Afrikas fattigaste l�nder d�r omkring 25 % av befolkningen ber�knades vara fattiga.

N�ringsliv

Marknad n�ra Arusha, Tanzania.

Tanzanias BNP (k�pkraftsjusterad) l�g 2017 p� 163,5 miljarder amerikanska dollar och BNP (k�pkraftsjusterad) per capita var 3 296,5 amerikanska dollar. BNP:s tillv�xt l�g 2016 p� 7,2 %.

Jord-, skogsbruk och fiske

Jordbruket �r landets viktigaste sektor, och motsvarade �r 2016 25,1 % av BNP, med produkter som kaffe, bomull, te, kryddnejlika, sisal och cashewn�tter, vilka utg�r en stor majoritet av exportint�kterna. Jordbruket utg�r dessutom 85 % av exporten och syssels�tter 80 % av arbetskraften. Stora delar av jordbruksprodukterna n�r aldrig marknaden, vilket frustrerar jordbrukssektorns tillv�xt. Landets topografi och klimat begr�nsar odlingen till endast 4 % av landets yta. Zanzibars ekonomi �r till stor del baserad p� framst�llning av kryddnejlika, �ven om turismen �r en lovande och �kande sektor.

Industri

Industrin och tillverkningen utgjorde �r 2016 27,6 % av BNP - d�rmed en av de minsta industrisektorerna i Afrika - med produkter som textil, f�r�dling av jordbruksprodukter, st�l, aluminium, f�rger, cement, matolja, �l, mineralvatten och l�skedrycker. Industrierna �r centrerade kring Dar es-Salaam. D�lig vatten- och elektricitetsinfrastruktur hindrar tillverkningen, som mestadels producerar f�r den inhemska marknaden.

Energi och r�varor

En av de huvudsakliga naturresurserna �r vattenkraft, som drygt 66,5 % av elektriciteten produceras av (resterande av fossila br�nslen). Andra naturresurser �r kol, j�rn, �delstenar, metaller som guld och nickel, naturgas, diamant, r�olja, fiske, vilda djur och skogsprodukter.

Handel

Exporten uppgick 2010 till $3,8 miljarder, vilket motsvarar knappt 26 miljarder kronor, med l�nder som Storbritannien, Tyskland, Indien, Japan och Kina. Saker man importerar �r bland annat petroleum, maskiner, mediciner och kemikalier, fr�n bland annat Storbritannien, Tyskland, Japan, Kenya och USA. Landet uppmuntrar till investeringar fr�n utlandet, �ven om en stor byr�krati hindrar en del fr�n att investera.

Infrastruktur

Transporter

Tanzania �r ett vidstr�ckt och delvis glesbefolkat land, och delar av landet, s�rskilt de centrala inlandsomr�dena, har d�liga kommunikationer. V�gn�tet p� omkring 88 000 km �r i relativt d�ligt skick, och bara en mindre del har fast bel�ggning. De viktigaste hamnst�derna vid Indiska oceanen �r Dar es-Salaam, Mtwara och Tanga. Det finns b�tf�rbindelse till grannl�nderna p� Victoriasj�n, Tanganyikasj�n och Malawisj�n. Dar es-Salaam och Tanga har j�rnv�gsf�rbindelse med inlandet och �r sammanknutna med Kenyas j�rnv�gsn�t. Den tanzaniska j�rnv�gen betj�nar ocks� flera andra stater: Burundi, Rwanda, Kongo-Kinshasa, Uganda och Zambia. Med kinesisk hj�lp byggdes i b�rjan av 1970-talet en 1 860 km l�ng j�rnv�gsf�rbindelse, Tazara-j�rnv�gen eller Tanzam-j�rnv�gen mellan kopparf�lten i Zambia och utskeppningshamnen Dar es-Salaam. Det finns flera flygplatser och landningsbanor i landet; de viktigaste internationella flygplatserna ligger i Dar es-Salaam och Arusha.

Vatten

1971 antog den tanzaniska regeringen en policy som p�bj�d att alla inv�nare skulle ha drickbart vatten inom 400 meters avst�nd fr�n sina hem innan 1991. Utl�ndska bist�ndsgivare bidrog huvudsakligen till att l�sa detta, men inv�narna varken konsulterades eller involverades i de nyckelf�rdiga projekt som skapades, och driftaspekter diskuterades inte. En studie visade ungef�r 20 �r senare att moderna vattentillg�ngar kunde ge vatten till ungef�r 40 % av den lantliga befolkningen. D�lig sk�tsel och drift ledde till att bara 5 % faktiskt ber�knades ha s�kra vattentillg�ngar hela tiden, och att �vriga hade det som b�st tidvis, n�got som en studie fr�n V�rldsbanken fr�n 1988 visade vara ett problem som de flesta bidragsbaserade vattentillg�ngar i tredje v�rlden hade. De d�liga resultaten ledde till att man �ndrade policy fr�n nyckelf�rdiga projekt till projekt med mer lokal inverkan. Staten ledde utvecklingsprojekt i samarbete med inv�narna, vilket ledde till mer h�llbara l�sningar. P� m�nga st�llen �verlevde landsbygdsbefolkningen genom egna arrangemang, som drevs och kontrollerades i lokala f�reningar.

Utbildning och forskning

Grundskolan �r obligatorisk och gratis. Den omfattar sju �r och b�rjar vid sju �rs �lder. Undervisningsspr�ket �r formellt Swahili, men majoriteten av de privata skolorna och ett f�tal av de offentliga skolorna undervisar p� engelska. Sekund�rskolan �r frivillig och best�r av fyra plus tv� �r. Antagningskrav liksom m�jligheten att betala skolavgift �r avg�rande f�r m�jligheten till skolplats. I sekund�rskolan sker undervisningen p� engelska, undantaget spr�k�mnet Swahili.

Enligt uppgifter som avser �r 2020 gick 95 procent av barnen mellan 7 och 14 �r grundskolan. F�r sekund�rskolan var siffran betydligt l�gre, 30 procent.

Det finns nio universitet i Tanzania och flera yrkes- och tekniska h�gskolor. Det finns ocks� ett �ppet universitet som erbjuder deltids- och distansutbildning. Engelska �r undervisningsspr�ket i h�gre utbildning. Analfabetismen bland den vuxna befolkningen var runt tolv procent �r 2021, vilket kan jämföras med år 2015 då motsvarande siffra var 29,4 %.

Befolkning

Demografi

På grund av krig, farsoter och missväxt växte befolkningen i Tanzania långsamt ända fram till 1900-talets början. Därefter, och ännu mer efter självständigheten, har mortaliteten successivt sjunkit. Den minskande mortaliteten beror främst på att sjukdomar som smittkoppor och kolera bekämpats allt effektivare, att det finns en större tillgång av livsmedel, och att sjukvården har förbättrats. 1957 hade landet 8,7 miljoner invånare, och 1969 12 231 000. 1978 låg invånarantalet på 17 527 562 invånare.

Statistik

Tanzanias demografi
En pojke i Tanzania transporterar foder på sin cykel för att mata sin familjs boskap.
Folkmängd	62 092 761 (2021 est.)
Befolkningsförändring	2,81 % (2021 est.)
Födelsetal	33,3 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal	5,09 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Summerad fruktsamhet	4,45 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet	31,51 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto	-0,44 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år	42,7 % (2020 est.)
15–64 år	54,22 % (2020 est.)
Könsfördelning
Total könsfördelning	1 man/kvinna (2020 est.)
Källa: World Factbook (2022)

Den årliga befolkningstillväxten var 2,3 procent mellan 1994 och 2004. År 2016 var siffran 2,77 %.

Födelsetalen är sjunkande, med 36,0 födda per tusen invånare år 2016 mot 37,7 år 2005, 42 1995 och 50 under perioden 1985–1990.

Dödstalen beräknades 2016 till 7,8 döda per tusen invånare.

Ännu 2005 var den förväntade livslängden bara 49 år för kvinnor och 47 år för män. År 2012 var den förväntade livslängden, enligt Världshälsoorganisationen, 63 år för kvinnor och 59 år för män. Till år 2016 hade siffran stigit och den förväntade livslängden för kvinnor beräknades till 63,6 år och för män 60,8 år. Befolkningen var dock relativt ung medianåldern var 17,6 år, för män 17,3 år och för kvinnor 17,9 år.

Könsfördelning (hela befolkningen): 0,99 män per kvinna (2016) Moderns medianålder vid första barnets födelse för mödrar i åldern 25-29 år: 19,6 år (2010)

Ungdomsarbetslöshet: 5,8 % (2013)

• Hos män: 4,5 % (2013)
• Hos kvinnor: 7,2 % (2013)

Minoriteter

På fastlandet, i Tanganyika, består befolkningen mestadels av bantufolk, bestående av fler än hundra olika folkgrupper, men ingen enskild grupp är stor nog att dominera. Bland de större grupperna märks sukuma, nyamwezi, makonde, chagga, hima, ira, hehe, gogo, ha och nyakusa. Cirka en procent av befolkningen är indier och araber; de flesta av dessa bor på öarna Zanzibar och Pemba. I regionen Kagera finns huvudsakligen hayafolket.

I gränsområdet till Kenya lever massajerna. En minoritetsbefolkning som omfattar ungefär en miljon människor i de båda länderna. Massajerna är ett nilo-sahariskt nomadfolk som i regel livnär sig på boskapsskötsel.

Migration

Tanzania har vid flera tillfällen tagit emot hundratusentals flyktingar från grannländerna Rwanda och Burundi. År 2017 fanns till exempel 244 127 flyktingar från Burundi och 50 324 flyktingar från Kongo-Kinshasa i Tanzania. År 2016 var antalet emigranter fler än antalet migranter vilket gjorde att nettomigrationen var negativ och låg på -0,5 migranter per 1 000 invånare.

Urbanisering

Tanzania är ett av Afrikas minst urbaniserade länder. 31,6 procent av landets invånare bodde i städer år 2015, men stadsbefolkningen ökade under perioden 2010-2015 med 5,36 % årligen. Urbaniseringsgraden är högre på Zanzibar än på fastlandet. Var människor bosätter sig styrs i hög grad av jordmån, klimatförhållanden och förekomsten av tsetseflugan. Befolkningstätheten är högst kring de stora sjöarna, i högländerna och i andra vattenrika områden som kustområdena vid Indiska oceanen och på öarna Pemba och Zanzibar. Den största staden är Dar es-Salaam med omkring 5,1 miljoner invånare (2015). Staden Mwanza ber�knades samma �r ha 838 000 inv�nare .

Spr�k

Engelska och bantuspr�ket kiswahili (swahili) �r Tanzanias officiella spr�k. Engelska �r det vanligaste handels-, administrations- och utbildningsspr�ket, �ven om de flesta tanzanier inte beh�rskar spr�ket. 95 procent av landets inv�nare talar olika bantuspr�k. Kiswahili, som fungerar som lingua franca i stora delar av Afrika, �r det vanligaste och talas av en stor del av befolkningen. F�rutom kiswahili talas �ven sukuma, nyamwezi, nyakyusa, hehe, chagga, haya, gogo, makonde och ha. I norr f�rekommer n�gra nilotiska och kushitiska spr�k, och i landets centrala delar talas sandawe och hadza, som enligt vissa forskare tillh�r khoisanspr�ken. P� Zanzibar �r f�rutom swahilin arabiskan utbredd.

Swahili blev officiellt spr�k f�rst efter sj�lvst�ndigheten i december 1961. Sedan dess har det f�tt en �kande status som lingua franca i landet, och har successivt tagit �ver den statusen fr�n engelskan, och anv�nds exempelvis i landets nationalf�rsamling.

Religion

I Tanzania uppskattade The World Factbook �r 2010 att 61,4 % av befolkningen var kristen, 35,2 % muslimsk, 1,8 % bek�nde sig till inhemska religioner, 0,2 % angav �vriga religioner och 1,4 % var inte religi�sa. P� Zanzibar var n�stan samtliga inv�nare muslimer. N�gra st�rre religi�sa sp�nningar har, bortsett fr�n vid valet 1995, aldrig f�rekommit.

Gr�nserna mellan religionerna �r ofta flytande, s�rskilt p� landet, d�r de b�da abrahamitiska religionerna kan kombineras med inhemsk religion. Den muslimska tron �r mest utbredd vid kusten, �arna och de gamla karavanv�garna, och utg�r en integrerad del av swahilikulturen. Evangelical Lutheran Church of Tanzania �r med sina tre miljoner medlemmar kontinentens st�rsta kristna samfund.

H�lsa

Uppskattningsvis 4,69 procent av den vuxna befolkningen, cirka 1,38 miljoner m�nniskor, bar �r 2015 p� viruset hiv/aids. Samma �r ber�knades 35 700 m�nniskor �rligen d� av viruset. Andelen smittade var n�stan konstant till �r 2020 d� den l�g p� 4,7 %, men antalet smittade var dock fler, totalt 1,7 miljoner m�nniskor men antalet d�dsfall minskade n�got till 32 000 personer.

M�drad�dlighet �r 2015 var 398 d�dsfall per 100 000 f�dslar.

Sp�dbarnsd�dligheten �r 2016 var 41,2 d�dsfall per 1 000 levande f�dslar.

Manlig sp�dbarnsd�dlighet: 43,2 d�dsfall per 1 000 levande f�dslar (2016). Kvinnlig sp�dbarnsd�dlighet: 39,1 d�dsfall per 1 000 levande f�dslar (2016)

Andel av den vuxna befolkningen som led av fetma �r 2014 var 5,9 %.

Andel av barn under 5 �rs �lder som var underviktiga �r 2011 var 13,6 %. Andelen underviktig barn under 5 �r hade dock g�tt �t fel h�ll till �r 2018 och siffran var d� 14,6 %.

�vriga befolkningsdata

Den senaste folkr�kningen h�lls den 26 augusti 2012 och d� uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Tanzania (de facto) till 44 928 923 inv�nare, varav 21 869 990 m�n och 23 058 933 kvinnor. Folkr�kningar hade tidigare h�llits 2002, 1998, 1978 och 1967. Inv�nartalet i Tanzania uppskattades i juli 2016 av The World Factbook till 52 482 726 inv�nare, medan F�renta nationerna uppskattade befolkningen 1 juli 2016 till 55 156 000. Enligt en ber�kning av National Bureau of Statistics baserad p� folkr�kningen 2012 utgjorde inv�narantalet �r 2015 48 775 567 personer, varav 23 745 563 m�n och 25 030 004 kvinnor.

Kultur

Massmedia

Press och f�rlag

Situationen f�r landets medier har f�r�ndrats mycket sedan flerpartisystem inf�rdes p� 1990-talet. �r 2011 hade Tanzania �tta dagstidningar; den st�rsta var Uhuru, som �r partiorgan f�r det tidigare statsb�rande partiet CCM och hade en upplaga om cirka 100 000. Tidningar finns p� b�de kiswahili och engelska. Fastlandet och Zanzibar har olika mediepolitik. P� �arna fanns samma �r varken privata tidningar eller radio- och tv-s�ndningar, �ven om man kunde ta emot s�ndningar och l�sa tidningar fr�n fastlandet.

Radio och television

Nio bolag s�nde radio i landet �r 2011; av dessa �gdes Radio Tanzania och Parapanda Radio Tanzania (PRT) av staten och s�nde p� kiswahili inom landet och p� engelska till utlandet. M�nga av radiostationerna s�nde nyheter fr�n stora utl�ndska bolag som BBC, Voice of America och Deutsche Welle. Den katolska kyrkan drev sin egen radio. Tv-sändningar i större omfattning inleddes först i mitten av 1990-talet. Den första rikstäckande privata tv-stationen började sända år 1994, och år 2011 fanns det sammanlagt fem stycken, men redan från 1973 hade den statliga Television Zanzibar sänt färg-tv på Zanzibar. År 2001 startade också en statlig tv-station på fastlandet, Televisheni ya Taifa (TVT), men denna var ännu inte rikstäckande år 2011.

Konstarter

Musik och dans

I Tanzania har musik och dans en viktig plats i kulturella ceremonier såväl som i vardag och fest. På fastlandet framförs musiken ofta med hjälp av olika typer av trummor medan musikformen taarab är vanligast på Zanzibar.

Bildkonst

Tingatinga-målningar.

Tanzania har rika traditioner av husbyggande. Chaggafolket byggde i början på 2010-talet ännu runda hus som är typiska för Östafrika. På 1980-talet sattes resurser in för att bevara och restaurera den gamla stenstaden i Zanzibar, bland annat genom användning av autentiska byggmaterial. Husen byggdes i flera våningar, har utsirade balkonger i trä och dörrar dekorerade med förislamska motiv som lotus, fiskar och palmer. Stenstaden fördes år 2000 upp på Unescos världsarvslista.

Flera grupper av självlärda konstnärer grundades i Dar es-Salaam på 1980- och 1990-talen. En grupp som Tingatingamålarna har skapat olika mönster med utgångspunkt i djur, träd och andra motiv från naturen. Centralt står politiska motiv, ofta utförda i expressiva former och rena färger, socialt engagerade figurativa målningar och offentliga muralmålningar. Inom skulpturen är makondefolkets arbeten särskilt kända.

Litteratur

I Tanzania blev kiswahili officiellt språk 1966, varför den engelskspråkiga litteraturen inte har fått lika stort genomslag i landet som i övriga Östafrika. De första var Dying in the Sun (1968) av Peter Palangyo och Village in Uhuru (1969) av Gabriel Ruhumbika. De främsta engelskspråkiga romanerna har publicerats av tanzaniska författare i exil i Europa, såsom Abdulrazak Gurnah och Moyez G. Vassanji.

Litteraturen på kiswahili fick sin största betydelse inom poesin, som redan hade en tradition som sträckte sig hundratals år tillbaka i tiden. Genrens store förnyare blev Shaaban Robert, som 1934 började skriva i traditionell stil, men som allt eftersom blev friare i sin diktning samtidigt som han tog upp ämnen som kolonialism och nationalism. Han har bland annat skrivit versromanerna Kufikirika (1946) och Kusadikika (1951).

Bibelöversättaren Aniceti Kitereza färdigställde 1945 en omfångsrik roman på språket kikerewe. Han kunde dock inte hitta någon förläggare som ville ge ut verket, och började därför själv översätta det till kiswahili. Först 1981 var översättningen klar och verket, Bwana Myombekere na Bibí Bugonoka na Ntulanalwo na Bulihwali (”Herr Myombekere och fru Bugonoka och Ntulanalwo och Bulihwali”), gavs ut. Den drygt tusensidiga romanen sträcker sig över tre generationer och är det mest omfattande skönlitterära verket på något afrikanskt språk.

Traditioner

Matkultur

Ugali är Tanzanias nationalrätt, en typ av fast gröt som äts med händerna. Den äter man till vardags som komplement till allt från grönsaker till soppa. Pilau är ett smaksatt ris med influenser från Indien. Många rätter tillagas med banan, Ndizi, då detta odlas i stora mängder i Tanzania. Bland stapelvarorna i Tanzania finns majsmjöl, ris, bönor, hirs och durra vilka utgör basen i de flesta maträtter i landet.

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
The Economist	Demokratiindex 2019	91 av 167
World Bank Group	Doing Business Report 2019	141 av 190
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Ekonomisk frihet-index 2019	94 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	159 av 189
Transparency International	Korruptionsindex 2018	99 av 180
Reportrar utan gränser	World Press Freedom Index 2019	118 av 180

Referenser

Webbkällor

• Agrawala, Shardul; Moehner, Annett; Hemp, Andreas; Aalst, Maarten van; Hitz, Sam; Smith, Joel; Meena, Hubert; Mwakifwamba, Stephen M.; Hyera, Tharsis; Mwaipopo, Obeth U (2003) (på engelska), Development and Climate Change in Tanzania: Focus on Mount Kilimanjaro, Environment Directorate - OECD, s. 10, http://www.oecd.org/dataoecd/47/0/21058838.pdf, läst 6 november 2011 

Tryckta källor

• Drangert, Jan-Olof (1993) (på engelska), Who Cares About Water? - Household Water Development in Sukumaland, Tanzania, Linköping Studies in Arts and Science, ISBN 91-7871-060-X 
• Norström Ridæus, Barbro (1995), 100 vägar till Afrika: en introduktion till modern afrikansk skönlitteratur, Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet, ISBN 91-7106-368-4, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:nai:diva-289 
• Ståhl, Michael (mars 1980), Landanalys, Uppsala: SIDA 
• Svendsen, Knud Erik; Teisen, Merete (1967) (på danska), Tanzania vil selv, Skive 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Tanzania.
  Bilder & media
• Wiktionary har ett uppslag om tanzania.
  Ordbok