Costa Rica

Rep�blica de Costa Rica
Rep�blica de Costa Rica
Flagga	Statsvapen
	Valspr�k: �Vivan siempre el trabajo y la paz! ; (spanska f�r "l�nge leve arbetet och freden")
	Nationals�ng: Noble patria, tu hermosa bandera;
	l�ge
Huvudstad; (�ven st�rsta stad)	San Jos�
Officiellt spr�k	spanska
Statsskick	Republik
Självständighet	från Spanien
Yta
Demografi
BNP (PPP)	2022 års beräkning
BNP (nominell)	2022 års beräkning
HDI (2021)	▲ 0,809 (58:e)
Valuta	Costaricansk colón (CRC)
Tidszon	UTC-6
	Topografi
Kör på	Höger
Nationaldag	15 september
Nationalitetsmärke	CR
Landskod	CR, CRI, 188
Toppdomän	.cr
Landsnummer	506
	1. Officiellt beräknad folkmängd den 30 juni 2014.

F�r andra betydelser, se Costa Rica (olika betydelser).

Costa Rica, formellt Republiken Costa Rica,^[5] (spanska: Costa Rica eller República de Costa Rica), är en republik i Centralamerika. Landet gränsar till Nicaragua i norr, Panama i sydöst, Stilla havet i väst och syd, samt till Karibiska havet i öst. San José är landets huvudstad och även den största staden i Costa Rica med cirka en tredjedel av befolkningen i storstadsområdet.

Namnet Costa Rica betyder "den rika kusten". Costa Rica var det första landet i världen som författningsenligt avskaffade sin armé, något som består än idag. År 2007 tillkännagav Costa Ricas regering att de till 2021 vill bli det första koldioxidneutrala landet i världen.^[6]^[7]^[8] Trots att landet till ytan är ett av de mindre länderna i världen är det ett av de biologiskt rikaste, med cirka 5 % av världens arter.

Historia

Huvudartikel: Costa Ricas historia

Costa Rica har åtnjutit långvarig fred och större politisk stabilitet än många av sina grannländer. Sedan slutet av 1800-talet har Costa Rica emellertid upplevt två betydande våldsperioder. År 1917 blev Costa Rica en diktatur under Federico Tinoco Granados, som dock störtades två år senare och tvingades gå i exil. Den andra perioden inleddes 1948 då José Figueres Ferrer ledde ett väpnat uppror i kölvattnet av ett kontroversiellt presidentval. Med mer än 2 000 döda var det costaricanska inbördeskriget den blodigaste händelsen i landets 1900-talshistoria. Efter inbördeskriget, som Figueres gick segrande ur, avskaffade han Costa Ricas militärväsen tillsammans med den nya oppositionsledda regeringsjuntan. Denna såg även till att utforma en ny konstitution genom en demokratiskt vald församling. Efter att ha grundlagt dessa reformer överlämnade juntan slutligen makten den 8 november 1949 till den nya demokratiska regeringen under ledning av president Otilio Ulate. Efter statskuppen blev Figueres en nationell hjälte och kom även att vinna landets första demokratiska val under den nya konstitutionen 1953. Sedan dess har Costa Rica hållit 14 presidentval, det senaste 2014. Alla dessa har internationellt betraktats som relativt fria och rättvisa val.

Trots att Costa Rica helt saknar egen armé, var landet en del av den allians som stödde USA under invasionen av Irak 2003.^[9]

Geografi

Huvudartikel: Costa Ricas geografi

Costa Rica �r bel�get p� det centralamerikanska n�set, 10� norr om ekvatorn och 84° väster om nollmeridianen. Landet gränsar mot Karibiska havet i öst, och stilla havet i väst med totalt 1 290 kilometer kustlinje (212 km längs den karibiska kusten och 1 016 km längs stilla havet).^[1]

Costa Rica gränsar även mot Nicaragua i norr (309 km gräns) och Panama i syd/sydöst (639 km gräns). Totalt innefattar landet lite drygt 51 100 kvadratkilometer land samt 589 000 kvadratkilometer territorialvatten. Landets högsta punkt är Cerro Chirripó (3 810 meter) och dess största sjö är Lago Arenal.

Costa Rica är av ungefär samma storlek som den amerikanska delstaten West Virginia (eller något mindre än Svealand), och landet delar även delstatens rykte för utmärkta forsar för kajaking/forsränning.

Topografi

Se även: Lista över öar i Costa Rica

På Stillahavskusten finns två stora halvöar, Nicoyahalvön och Osahalvön. Costa Rica innefattar även ett flertal öar. Isla del Coco – Kokosön – (24 kvadratkilometer) sticker ut på grund av dess avstånd från den kontinentala landmassan (500 km från Puntarenas kust). Calero Island är emellertid landets största ö med sina 151,6 kvadratkilometer.

Hydrografi

Två av landets mest ryktbara floder i den bemärkelsen är Rio Pacuare och Río Reventazón, vilka båda ligger nära staden Turrialba, cirka två timmars resa öst om San José. Andra framstående forsområden är området kring Sarapiquidalen, ett flertal floder vid stillahavskusten nära Quepos, och dräneringsområdet vid San Isidro de El General.

Klimat

Costa Ricas klimat är subtropiskt och tropiskt i låglandet, men något mer tempererat i de centrala högländerna. Landet har två årstider, sommar (verano) och vinter (invierno), som ur en mer meteorologisk synvinkel är regn- och torrperioder.^[10] Regnperioden varar mellan maj och november, något som ofta orsakar översvämningar i låglandet. Torrperioden varar oftast mellan december och april, med mindre avvikelser längs den karibiska kusten där kortare torrperioder i september och oktober förekommer.^[11]

Temperaturen i Costa Ricas lågland ligger kring 20-30 °C, med mindre variationer beroende på årstiden och med de högsta temperaturerna i slutet av torrperioden. Dock är temperaturen i Costa Rica relativt jämn över året, det som påverkar mest är vilken höjd man befinner sig på med den högsta temperaturen långt ned och sedan sjunker den 4-7 °C per tusen meter.^[11]

Costa Rica är återkommande drabbat av både jordbävningar och tropiska cykloner (orkaner). I landet finns 112 vulkaner varav 10 fortfarande är aktiva. Nära huvudstaden San José finns fyra vulkaner, varav två är aktiva. En av dem, Irazú, fick ett stort utbrott 1963-1965 med stor förödelse som följd. Utbrottet kom samma dag som den amerikanske presidenten John F. Kennedy besökte Costa Rica. Den andra, Poás, har en enorm huvudkrater som anses vara en av de största i världen. Den mest besökta vulkanen är kanske Arenal, som fortfarande är aktiv. Vulkanen kan ses från byn La Fortuna.

Flora och fauna

Se även: Costa Ricas djur- och växtliv och Lista över Costa Ricas fåglar

Costa Rica är hem för en stor mångfald av växter och djur. Trots att landet endast upptar 0,1 % av världens totala landmassa, så uppgår den biologiska mångfalden till hela 5 % av världens djur och växter, något som motsvarar mellan 500 000 och en miljon olika arter i flora och fauna. Däribland 50 000 olika arter av insekter, över 1 000 orkidéarter, 800 ormbunksväxter (fler än hela Nordamerika och Mexiko tillsammans), 208 olika djurarter, 850 fågelarter och lite drygt 200 reptilarter, varav ungefär hälften är ormar.^[12]^[13]^[14]

Lerfärgad trast är Costa Ricas nationalfågel.

Costa Ricas växtliv är minst lika varierande och rikt som djurlivet. I vissa delar av landet, särskilt i låglandet vid Guanacaste, faller väldigt lite regn under fyra-fem månader vid torrperioden. Den naturliga vegetationen här är därför torra tropiska skogar där majoriteten av träden fäller sina löv strax efter torrperiodens början. Dessa skogar karaktäriseras av att träden sällan växer sig över 30 meter höga och att vegetationen nära marken är full av snår och taggbuskar. Längs större delen av det costaricanska låglandet är klimatet emellertid så pass varmt och vått att träden kan fortsätta att växa under större delen av året. Den här typen av regnskog förblir i motsats till de torra skogarna gröna året om och trädkronorna behåller sina gröna löv samtidigt som träden kan växa sig uppåt 50-60 meter. Vegetationen och trädens höjd minskar, liksom temperaturen, med höjden över marken och efter 1 000 meters höjd börjar trädtopparna att minska i höjd i takt med att regnet börjar minska.

Förutom dessa typer av skogar har Costa Rica även mycket annan och varierande vegetation och natur, bland annat så kallade páramos (alpina gräsmarker), våtmarker, mangroveträsk, kuster och korallrev.^[15]

Naturskydd och miljöproblem

Hela 27 % av Costa Ricas yta är avsatt för nationalparker, naturreservat, naturskyddsområden eller någon annan form av skyddat område, främst statligt, men även privatägt. Allt fler individer i Costa Rica börjar köpa upp vildmark för att bevara den från skövling och mänsklig inverkan. Med mer än en fjärdedel av landets totala yta reserverat för djur och miljö är Costa Rica det land i världen med störst procentuell areal naturskyddsområden.^[12]

Ett av dessa naturskyddsområden är nationalparken Tortuguero - namnet Tortuguero kan översättas som "full av sköldpaddor" - är hem för spindel-, vrål- och kapucinapor, den tretåiga sengångaren, 320 fågelarter (däribland åtta olika papegojarter), samt en mängd olika reptiler, men det nationalparken är mest känd för är det årliga bobyggandet av den utrotningshotade gröna havssköldpaddan där nationalparken anses vara den viktigaste boplatsen för den här arten. Även havsläder-, karett- och oäkta karettsköldpaddor bygger sina bon här.

Costa Ricas fastland består till 23 % av naturskyddsområden, uppdelat i elva olika delar. Landet har även en av de största mångfalderna av olika arter världen.^[16]

Några av Costa Ricas miljöproblem är jorderosion, förorening av kustvattnen och luftföroreningar. Man har skrivit under, men inte ratificerat, avtal om klimatförändringar (Kyotoprotokollet) och bevarandet av det marina livet.

Styre och politik

Se även: Costa Ricas polis- och militärväsende

Författning och styre

Costa Rica är en demokratisk republik med en stark konstitution. Trots att vissa anser att Costa Rica har haft över 115 år av oavbruten demokrati,^[17] så påvisar landets presidentvalshistorik annorlunda (se Lista över Costa Ricas presidenter). Landet har emellertid haft minst 59 år av oavbruten demokrati, vilket gör det till ett av de mer stabila länderna i området; Costa Rica har sluppit mycket av det politiska våld som närmast konstant härjat i övriga länder i Centralamerika.

Den beslutande makten och ansvaret är överlåtet till en president, som är landets maktcentrum. Konstitutionellt ska det även finnas två vicepresidenter samt ett kabinett som utsetts av presidenten. Presidenten, vicepresidenterna, samt de 57 delegaterna från den lagstiftande församlingen väljs om mandatperioder på fyra år. En författningsändring 1969 begränsar presidenter och delegater till endast en mandatperiod, emellertid tillåts delegater av den lagstiftande församling att kandidera till en ny plats efter att ha suttit en mandatperiod.

De dominerande partierna är det socialdemokratiska Partido Liberación Nacional (PLN), grundat 1951 av José Figueres, president 1953–58 samt det konservativa Partido de Unidad Socialcristiana (PUSC). Socialdemokraten Óscar Arias, president 1986–90, fick 1987 Nobels fredspris för sin fredsplan för de stridande staterna i Centralamerika.^[18]

I april 2003 drogs det konstitutionella förbudet mot omval tillbaka, vilket tillät Óscar Arias att kandidera till president för en andra mandatperiod. År 2006 omvaldes Óscar Arias (PLN) i ett jämnt och hårt val där han betonade att han skulle främja frihandeln med framförallt USA. Han tillträdde återigen den 8 maj 2006 tillsammans med vicepresidenterna Laura Chinchilla (första vicepresident) och Kevin Casas (andra vicepresident). Den andre av dessa, Casas, avgick emellertid 22 september 2007 efter stridigheter rörande ett PM till presidenten där han bland annat ska ha föreslagit att hålla tillbaka finansiellt stöd till de borgmästare som misslyckades med att få sitt distrikt att rösta "ja" i folkomröstningen rörande frihandelsavtalet i oktober samma år.^[19] I maj 2010 efterträdde Chinchilla Arias och blev landets första kvinnliga president.^[20]

Landets autonoma statsorgan har relativt stor driftfrihet, bland dessa räknas telekommunikation- och elkraftsmonopolen, de förstatligade affärsbankerna, statens försäkringsmonopol, och organet för social säkerhet. Costa Rica saknar konstitutionellt militärväsen, men upprätthåller inrikes polisstyrkor för den interna säkerheten. Dessa inkluderar Guardia Civil och Guardia Rural.

År 2010 efterträddes Óscar Arias av den tidigare vicepresidenten Laura Chinchilla som har en mandatperiod på 4 år. Chinchilla är den första presidenten i Costa Ricas historia som är kvinna.

Vid valet 2014 vann Luis Guillermo Solís presidenttiteln. Han representerade Partido Acción Ciudadana (PAC) och det var första gången som en partimedlem från PAC erövrade presidenttiteln. Vid valet 2018 vann den före detta costaricanska arbetsmarknadsministern Carlos Alvarado presidenttiteln, representerande samma parti som den tidigare presidenten, Partido Acción Ciudadana (PAC).^[21]^[22]

Administrativ indelning

Huvudartiklar: Costa Ricas provinser och Costa Ricas kantoner

Costa Rica består av sju provinser, vilka i sin tur är uppdelade 81 kantoner ("cantón" på spanska, plural "cantones") som delas in i 463 distrikt. Kantonerna styrs av en borgmästare, denne väljs demokratiskt vart fjärde år av kantonens invånare i en folkomröstning. Det finns inga provinsiella legislativa makter. De sju provinser som finns i Costa Rica idag är följande, se karta för provinsens position i landet.

	Provins	Sätesort	Kantoner	Distrikt	Area (km²)	Folkmängd*
1	Alajuela	Alajuela	15	108	9 757,53	716 286
2	Cartago	Cartago	8	48	3 124,67	432 395
3	Guanacaste	Liberia	11	59	10 140,71	264 238
4	Heredia	Heredia	10	46	2 656,98	354 732
5	Limón	Puerto Limón	6	27	9 188,52	389 295
6	Puntarenas	Puntarenas	11	57	11 265,69	357 483
7	San Jos�	San Jos�	20	118	4 965,90	1 345 750
* Folkr�kning 26 juni 2000

Internationella relationer

Costa Rica �r en aktiv medlem av F�renta nationerna och Organization of American States. Den interamerikanska domstolen f�r m�nskliga r�ttigheter och FN:s fredsuniversitet �r b�da bel�gna i Costa Rica. Den costaricanska staten �r �ven medlem av ett antal andra internationella organisationer f�r m�nskliga r�ttigheter och demokrati. Detta har �ven varit landets fr�msta m�l med utrikespolitik; att fr�mja m�nskliga r�ttigheter och h�llbar utveckling som ett s�tt att s�kra stabilitet och tillv�xt.

Costa Rica �r �ven medlem av den internationella brottm�lsdomstolen, utan ett bilateralt immunitetsavtal f�r skydd av den amerikanska arm�n.

Ekonomi och infrastruktur

Huvudartikel: Costa Ricas ekonomi

Costa Ricas relativt stabila ekonomi �r till st�rsta del beroende p� turism, export av elektronik och jordbruk. Fattigdomen har grovt legat kring 20 % under de senaste 20 �ren och det starka sociala skyddsn�t som hade skapats av regeringen har bortfallit p� grund av �kade ekonomiska restriktioner p� regeringens utgifter.^[1] Landets BNP per capita �r cirka 16 100 USD, 24,8 % av landets inv�nare lever under fattigdomsgr�nsen och landet har en arbetsl�shet p� 9,3 %. Costa Ricas infrastruktur lider dock av en brist p� underh�ll och nya investeringar.^[1]

Immigrationen fr�n Nicaragua har blivit ett allt st�rre problem f�r landet. Man uppskattar att de lite drygt 300 000-500 000 nicaraguaner som befinner sig i Costa Rica legalt eller illegalt ligger bakom en stor del av den outbildade arbetskraften, men det s�tter �ven h�ga krav p� det sociala v�lf�rdssystemet. Utl�ndska investerare forts�tter att vara intresserade av landet p� grund av dess politiska stabilitet och h�ga utbildningsniv�. En annan faktor som g�r landet intressant f�r investerare �r att regeringen erbjuder skattefrihet f�r dem som �r villiga att investera i landet. Ett flertal stora teknologif�retag har redan b�rjat bidra till landets export, bland dess �terfinns f�retag som mikroprocessortillverkaren Intel, l�kemedelsf�retaget Glaxo Smith Kline, konsumtionsvaruf�retaget Procter & Gamble. Handeln med Sydostasien och Ryssland har �kat markant mellan 2004 och 2005, och landet har ans�kt om att bli fullst�ndig medlem av Asia-Pacific Economic Cooperation (landet blev observat�r 2004).

F�r r�kenskaps�ret 2005 p�visade regeringen ett budgetunderskott p� 2,1 %, skatterna �kade med 18 %, och exporterna �kade med 12,8 %. Granskade ekonomiska uppgifter som getts ut av Centralbanken indikerar att den ekonomiska tillv�xten l�g p� 5 %, trots detta stod landet inf�r en h�g inflation (14 %) och ett handelsunderskott p� 5,2 %. �r 2016 l�g Costa Ricas inflation p� 0,3 %, en av de l�gsta siffrorna i Latinamerika.^[1]

Under senare �r har elektronik, l�kemedel, finansiell outsourcing, utveckling av mjukvara, och ekoturism blivit de huvudsakliga industrierna i Costa Ricas ekonomi.

Valutaenheten �r col�n (CRC). 1000 col�n motsvarade i november 2008 lite drygt 13,7 svenska kronor eller 1,4 euro.^[23] Den 16 oktober 2006 introducerades ett nytt system f�r valutav�xling, vilket till�t valutakursen f�r CRC-col�nen att variera mellan ett h�gre och ett l�gre v�rden mot dollarn p� samma s�tt som tidigare gjordes i Chile. Tanken bakom det �r att Centralbanken p� ett b�ttre s�tt ska kunna tackla inflationen och avr�da fr�n anv�ndandet av US-dollar. Sedan dess har col�nens v�rde stabiliserats gentemot dollarn. Dollar kan dock fortfarande anv�ndas i stor utstr�ckning i stora delar av landet.

Costa Ricas geografiska l�ge �r bra i f�rh�llande till den amerikanska marknaden eftersom landet har samma tidszon som de centrala delarna av USA och direkt havskontakt med Europa och Asien. En folkomr�stning har godk�nt frihandelsavtal med USA, i omr�stningen, som �gde rum 7 oktober 2007, st�dde Costa Ricas befolkning frihandelsavtalet med 60 % "Ja"-r�ster.^[24]

N�ringsliv

Energi

Likt de �vriga sju l�nderna i Centralamerika �r Costa Rica starkt beroende av den inhemska vattenkraften och till viss del import av olja fr�n Mexiko och Venezuela. Det statliga energimonopolet Instituto Costarricense de Electricidad (ICE) st�r f�r 97 % av den totala energiproduktionen i landet, en energiproduktion som till �ver 80 % kommer fr�n vattenkraft.^[25] Costa Rica har ett knappt tjugotal vattenkraftverk runt om landet. Angostura-dammen, n�ra Turrialba, �r det nyaste vattenkraftverket i landet, och kom i drift b�rjan av 2001. M�nga av landets vattenkraftsprojekt hindras av lokalbefolkningarna i n�rheten av de platser d�r eventuell utveckling av vattenkraftverken kan komma i fr�ga. Ett exempel p� en s�dan plats �r de l�gre omr�dena av floden El General, strax s�der om San Isidro de El General, d�r mots�ttningarna mot ett vattenkraftverk �r stora fr�n lokalbefolkningen.^[26]

Tj�nster och turism

Med en turistindustri med en oms�ttning p� 1,9 miljarder dollar om �ret �r Costa Rica den mest bes�kta nationen i den Centralamerikanska regionen, med 1,9 miljoner utl�ndska turister under 2007,^[27] vilket blir relativt h�ga int�kter per turist, &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 dollar per resa, och ett snitt p� 0,46 utl�ndska turister per capita, en av de h�gsta siffrorna i Karibien. Majoriteten av turisterna kommer fr�n USA (54 %) och Europeiska unionen (14 %). �r 2005 bidrog turismen med 8,1 % av landets BNP och stod f�r 13,3 % av de direkta eller indirekta jobben i landet.^[28]

Ekoturism �r mycket popul�rt med m�nga turister som bes�ker de omfattande nationalparkerna och naturskyddsomr�dena runt om i landet. Costa Rica var en pionj�r inom den h�r typen av turism och landet �r erk�nt som ett av de f� med faktisk ekoturism.^[29] I index f�r konkurrenskraft inom resor och turism kom Costa Rica 2007 p� 41:a plats i v�rldsrankingen, f�rst av de latinamerikanska l�nderna.^[30]

Sexturism st�r f�r 10 % av den miljardstora turistindustrin.^[31]^[32] En bidragande orsak till den stora andelen sexturister kan vara att prostitution �r lagligt i landet.^[33]^[34]

Infrastruktur

Transporter

En v�g i San Ram�n, Alajuela, Costa Rica

Costa Rica ligger i Centralamerika och hade 2013 47 stycken asfalterade nationella och internationella flygplatser.^[1] Landet �r en turismnation dit det finns regelbundna flygresor fr�n de st�rre l�nderna i Syd- och Nordamerika och relativt enkla f�rbindelser fr�n Europa med flygf�retag som American Airlines, United Airlines och Iberia. Inom landet finns det sedan tv� flygbolag som erbjuder inrikesflyg, SANSA och NatureAir som b�da har ett femtontal destinationer runt om landet.^[35]

V�garna i landet �r generellt sett asfalterade, Costa Rica har i regel b�ttre v�gar �n resten av Centralamerika med hela 8 600 km asfalterade v�gar och ytterligare 27 000 km oasfalterade. De flesta st�rre destinationer och st�der g�r att n� med bil eller buss, �ven om det sina h�ll finns en del v�gh�l och vissa v�gar �r b�ttre underh�llna �n andra. �ven uppe i det centrala h�glandet �r majoriteten av v�garna asfalterade, och bortom h�glandet finns det v�gar som f�renar de flesta av landets provinser och kantoner, med undantag f�r det nord�stra l�glandet. V�garna mellan stora m�l h�ller h�g kvalitet men s� fort man avviker fr�n dessa v�gar mot mindre m�l s� minskar v�garnas kvalitet snabbt till d�ligt underh�llna grus- och sandv�gar som vid regn snabbt blir oframkomliga.^[35]

Costa Rica har 278 km j�rnv�g som dock inte l�ngre �r i kommersiell drift sedan slutet av 1900-talet.^[1] J�rnv�gen kopplade en g�ng i tiden samman Puntarenas vid Stilla havet med Lim�n vid Atlanten men har med tiden f�rfallit och till slut slutat anv�ndas f�r passagerartrafik. Det finns emellertid ett turistt�g som �ker mellan San Jos� och Stilla havet p� helgerna.^[35]

Telefoni och internet

I egenskap av ett relativt utvecklat turistland s� har Costa Rica ett fullt fungerande telekommunikationsystem. Det �r �ven det land i Centralamerika med flest telefonlinjer f�r mobil och station�r telefon per capita, �ven de minsta st�der har minst en egen telefonlinje och allt fler byggs. Mobiltelefoni finns i hela landet och anv�nds av en stor del av befolkningen.^[36] Emellertid s� �r Costa Rica �ven det land i Centralamerika med minst liberaliserad telekombransch. Det statligt �gda Instituto Costarricense de Electricidad (ICE) och dotterf�retaget RACSA �ger all form av telekommunikation utom betal-tv, vilket inneb�r att alla fasta telefon- och internetlinjer �r statligt �gda. Att installera en s�dan i ett privat hem �r d�rf�r n�got som kan bli v�ldigt dyrt och komplicerat.^[37]

Utbildning

Andraklassare som arbetar i *Centro Educativo Linda Vista de Santa Rosa*, Guanacaste.

L�skunnigheten hos den vuxna costaricanska befolkningen ligger p� 97,8 % (97,7 % f�r m�n och 97,8 % f�r kvinnor),^[1] den h�gsta siffran i Latinamerika. Prim�r- och sekund�rskola �terfinns i hela landet i praktiskt taget varje samh�lle. Grundl�ggande allm�n utbildning garanteras av konstitutionen. Prim�rutbildning �r obligatoriskt och b�de f�rskola och sekund�rutbildning �r gratis. Det finns b�de statliga och privata universitet.

Det finns bara ett f�tal skolor i Costa Rica som forts�tter efter 12:e klass. De skolor som slutar vid 11:e klass f�r motta ett kandidatexamensdiplom ackrediterat av det costaricanska skolministeriet. Landets st�rsta och �ldsta universitet �r Universidad de Costa Rica i San Pedro, San Jos�. Universitetet har cirka 39 000 studenter och betraktas som landets mest prestigefulla l�ros�te.

Befolkning

Demografi

Huvudartikel: Costa Ricas demografi

Minoriteter

Enligt The World Factbook hade Costa Rica i juli 2016 4 872 543 inv�nare och vid folkr�kningen 2011 var 83,6 % mestiser eller vita, 6,7 % mulatter, 2,4 % indianer, 1,1 % svarta och 1,1 % av annan h�rkomst. 2,2 % angav en ospecificerad etnicitet och 2,9 % angav ingen etnicitet alls.^[1] Den exakta siffran f�r vita och mestiser �r inte k�nd eftersom den costaricanska folkbokf�ringen kombinerar dem i samma kategori. Den vita befolkningen �r av framf�rallt spanskt ursprung^[38] med ett stort antal costaricaner av italienskt, tyskt, judiskt och polskt ursprung. Till skillnad mot Costa Ricas grannl�nder har mindre beblandning mellan de spanska nybyggarna och ursprungsbefolkningen f�rekommit. D�rf�r �r den st�rre delen av den costaricanska befolkningen antingen av spanskt eller blandat mestisiskt ursprung.

Strax under 3 % av befolkningen �r av svart afrikanskt ursprung. Majoriteten av afrocostaricanerna �r kreolengelsktalande �ttlingar till 1800-talets svarta jamaicanska g�starbetare, eller slavar som togs hit under den transatlantiska slavhandeln.

Den inhemska, eller indianbefolkningen st�r f�r cirka 1 % av befolkningen, eller strax �ver 41 000 individer. Av dessa h�r en liten del till Nasostammarna. I provinsen Guanacaste h�rstammar en avsev�rd del av befolkningen fr�n en blandning av indianer och spanjorer. Det finns �ven ett expatrierat samh�lle av m�nniskor i alla �ldrar fr�n USA, Kanada, Tyskland, Nederl�nderna, Storbritannien och andra l�nder, s�rskilt i staden Escaz� i den centrala dalen.

Migration

Costa Rica har en stor m�ngd flyktingar, huvudsakligen fr�n Colombia och Nicaragua. Som ett resultat av detta uppskattas 10-15 % av Costa Ricas befolkning vara nicaraguaner,^[39] varav de flesta flyttar efter s�songsarbeten och sedan �terv�nde till sitt land. Det finns �ven en v�xande siffra peruanska flyktingar. D�rtill tog Costa Rica in m�nga flyktingar fr�n andra latinamerikanska l�nder som flydde undan inb�rdeskrig och diktaturer under 1970- och 1980-talet - huvudsakligen fr�n Chile och Argentina, och likv�l de fr�n El Salvador som flydde undan gerillorna och regeringens d�dspatruller.^[40]

Spr�k

Det enda officiella spr�ket �r spanska. Det finns tv� dialekter som talas i Costa Rica, standard costaricanska och den nicoyanska, Den nicoyanska dialekten �r v�ldigt lik standard nicaraguanska p� grund av n�rheten till Nicaragua. Det som s�rpr�glar det costaricanska uttalet �r bland annat att de anv�nder sig av mjuk begynnelsebokstav och dubbel [r] fonem som inte drillas som normalt i resten av den spansktalande v�rlden.^[41]

Jamaicanska invandrare under 1800-talet tog med sig en engelsk dialekt som idag talas i vissa delar av framf�rallt Lim�n, dialekten kallas d�rf�r f�r Lim�nkustskreol. Traditionell engelska talas och f�rst�s i m�nga delar av den modernare delen av landet, s�rskilt inom biluthyrning, hotell och andra omr�den inom samh�llet som till stor del �r beroende av turism.^[42] En del av ursprungsbefolkningen i Nasostammarna talar teribe.^[43]

Religion

Kristendom �r den dominerande religionen i Costa Rica, och romersk katolicism �r den officiella statsreligionen som den f�rs�krats genom 1949 �rs konstitution. Lite drygt 92 % av alla costaricaner �r kristna^[1] och liksom i m�nga andra delar av Latinamerika har protestantismen genomg�tt en kraftig �kning under de senare �ren. Emellertid tillh�r fortfarande tre av fyra costaricaner den romersk-katolska kyrkan.

P� grund av den senaste tidens lilla men fortl�pande invandring fr�n Asien, Mellan�stern och andra delar av v�rlden har andra religioner vuxit sig st�rre. Den mest popul�ra av dessa �r buddhismen (p� grund av den �kande kinesiska befolkningen som idag motsvarar cirka 40 000 inv�nare). Anh�ngare av judendom, islam, bah�'� och hinduism finns i mindre antal.

Det finns en judisk synagoga, f�rsamlingen B'nei Israel, i San Jos�, n�ra stadsparken La Sabana. M�nga hus i omr�det �ster om parken �r utsmyckade med Davidsstj�rnan och andra igenk�nnliga judiska symboler.^[44]

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har upplevt en blygsam tillv�xt i Costa Rica under de senaste 40 �ren och har byggt en av endast tv� tempel i Centralamerika i staden San Antonio de Bel�n i provinsen Heredia.^[45]

�ktenskap

Eftersom romersk katolicism �r den officiella statsreligionen s� blir enbart kyrkans gifterm�l juridiskt erk�nda av staten. Om n�gon person �nskar gifta sig utanf�r den katolska kyrkan m�ste denne anlita en advokat som utf�r och sedan registrerar deras civila gifterm�l. Myndig �lder f�r �ktenskap i Costa Rica �r 18 �r. Med f�r�ldrars till�telse 15.

Kultur

Costaricaner kallar sig ofta f�r tico (maskulinum) eller tica (femnininum). "Tico" kommer fr�n det lokalt popul�ra anv�ndandet av "tico" och "tica" som diminutiva suffix (exempelvis, "momentico" ist�llet f�r "momentito"). Frasen "Pura Vida" (bokstavligt "Rent liv") anv�nds som ett allm�nt motto i Costa Rica. Vissa ungdomar s�ger mae, en sammandragning av "maje", vilket har sin motsvarighet i svenska "snubbe", detta kan dock tas som en f�rol�mpning av den �ldre generationerna d� maje var synonymt med "tonto" (korkad).

Massmedier

Det finns sex stycken nationella dagliga tidningar, den mest v�ll�sta av dessa �r �ven den �ldsta, La Naci�n. Huvudkonkurrent till La Naci�n �r La Rep�blica, som �r n�got mindre i storlek och text. F�rutom dessa finns en rad tidningar, varav m�nga har n�got �mnesomr�de som tas upp noggrannare, exempelvis Al D�a som har ett st�rre sportutbud �n de tidigare n�mnda.

Costa Rica har 13 lokala tv-kanaler som bland annat s�nder film, nyheter och sport. Den fr�msta av dessa kanaler �r Channel 7 som idag m�ter h�rd konkurrens i och med inf�rande av kabel- och satellit-tv.^[36]

Musik

Popul�ra musikgenrer i Costa Rica �r bland annat den inhemska calypson vilken skiljer sig mycket fr�n den mer vitt k�nda trinidadiska calypson. Amerikansk och brittisk rock'n'roll, pop och reggaeton �r popul�rt bland ungdomar (s�rskilt i storst�derna) medan dansorienterade genrer som soca, salsa, bachata, merengue och cumbia ocks� g�r hem. M�nga danser och mycket musik i Costa Rica p�visar ett afrikanskt, precolumbianskt och spanskt inflytande. Gitarr �r ett popul�rt instrument, s�rskilt vad g�ller som ackompanjemang till folkdanser.

Costaricanska k�ket

Huvudartikel: Costaricanska k�ket

�ven om det costaricanska k�ket idag serverar allt fr�n sushi till hamburgare s� finns fortfarande en stor del av det klassiska costaricanska k�ket kvar i kulturen. Maten �r smakrik, fast�n mild, relativt fettfri, protein- och kolhydratrik, med mycket f�rska gr�nsaker, frukt, k�tt och kyckling kryddat med koriander, paprika och till viss del chili. Till matr�tterna �r ris den vanligaste kolhydratk�llan och serveras ofta tillsammans med n�gon typ av s�s, dessa s�ser best�r ofta av vitl�k, majsmj�l, svartpeppar och l�k. Matkulturen varierar n�got under �ret beroende p� de olika kristna h�gtiderna som betonas av den katolska kyrkan och s�rskilt p�sk d� vissa typer av matr�tter n�stan helt f�rsvinner och andra typer av frukt och mat blir vanligare.^[46]

Den klassiska r�tt som brukar betraktas som b�de Costa Rica och Nicaraguas nationalr�tt �r gallo pinto (bokstavligt "m�lad tupp"), en matr�tt best�ende av ris och svarta eller r�da b�nor kryddat med l�k, vitl�k och finhackad paprika. �ven om detta huvudsakligen �r en frukostr�tt i stadsomr�dena s� �ter m�nga costaricaner p� landsbygden denna m�ltid tre g�nger om dagen tillsammans med hemgjorda majstortilla. Om gallo pinto serveras till frukost �tf�ljs det ofta av n�gon typ av �gg, ofta stekt eller �ggr�ra, och gr�ddfil. Casado �r den mer traditionella lunchr�tten som �ven den inneh�ller ris och b�nor, dock inte blandade den h�r g�ngen. Till detta serveras ofta n�gon typ av k�tt (n�tk�tt, fisk, kyckling eller fl�skkotlett) och sallad.^[46]

F�rska gr�nsaker �r en viktig ingrediens i m�nga matr�tter, och medlemmar av squashfamiljen �r s�rskilt vanliga. Bland dessa kan n�mnas varianter som zucchini, zapallo, chayote och ayote. Potatis, l�k och r�dpeppar �r andra vanliga ingredienser.

Internationella rankingar

Index (�r)	Upphovsman / Redakt�r / K�lla	Publicerings- �r	Unders�kta l�nder	V�rlds- ranking ⁽¹⁾	Ranking LA⁽²⁾
Environmental Performance (2008)	Yale University^[47]	2008	149	5:e	1:a
Tryckfrihet	Reportrar utan gr�nser^[48]	2016	180	5:a	1:a
Demokrati (2006)	The Economist^[49]	2007	167	25:e	1:a
Fredsindex (2007)	The Economist^[50]	2007	121	31:a	3:e
Livskvalitet (2005)	The Economist^[51]	2007	111	35:e	3:a
Rese- och turismkonkurrenskraft (2008)	World Economic Forum^[52]	2008	130	44:e	1:a
Human Development (2005)	F�renta nationerna (UNDP)^[53]	2007-08	177	48:e	4:e
Ekonomisk frihetsindex (2008)	The Wall Street Journal^[54]	2008	162	49:e	5:e
Korruption (2006)	Transparency International^[55]	2007	163	55:e	3:e
Konkurrenskraft (2007)	World Economic Forum^[56]	2007-08	131	63:e	4:e
Inkomstf�rdelning (1989-2007)	F�renta Nationerna (UNDP)^[57]	2007-2008	126	100:e	5:e

⁽¹⁾ V�rldsranking bland de l�nder som unders�kts.

⁽²⁾ Ranking bland de 20 latinamerikanska l�nderna.

Referenser

Den h�r artikeln �r helt eller delvis baserad p� material fr�n engelskspr�kiga Wikipedia.

Den h�r artikeln �r helt eller delvis baserad p� material fr�n spanskspr�kiga Wikipedia.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Costa Rica, 1904–1926.

Noter

^ [a b c d e f g h i j k] ”Costa Rica” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad från originalet den 7 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190107034112/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cs.html%20. Läst 9 februari 2017.
^ ”Costa Rica” (på engelska). GeoHive. Arkiverad från originalet den 1 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160701210804/http://www.geohive.com/cntry/costarica.aspx. Läst 9 februari 2017.
^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 71. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 5 april 2018
^ John Burnett. ”Costa Rica Aims to Be a Carbon-Neutral Nation”. National Public Radio. http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=19141333. Läst 4 mars 2008.
^ Alana Herro. ”Costa Rica Aims to Become First "Carbon Neutral" Country”. Worldwatch Institute. Arkiverad från originalet den 26 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090326084507/http://www.worldwatch.org/node/4958. Läst 4 mars 2008.
^ Alejandra Vargas. ”País quiere ser primera nación con balance neutro de carbono”. La Nación. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071011010801/http://www.nacion.com/ln_ee/2007/febrero/21/aldea1002694.html. Läst 4 mars 2008.
^ ”Coalition Members”. Vita huset. http://georgewbush-whitehouse.archives.gov/news/releases/2003/03/20030327-10.html. Läst 6 mars 2008.
^ ”Costa Rican Seasons”. Toucan Guides. http://costa-rica-guide.com/travel/index.php?option=com_content&task=view&id=331&Itemid=554. Läst 8 mars 2008.
^ [a b] Hutchison (2004), s.424
^ [a b] Murphy (1999), s.85
^ Hickman, Leo (26 maj 2007). ”Shades of green”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/travel/2007/may/26/saturday.costarica. Läst 8 mars 2008.
^ ”The jewel of Central America”. Pacific Dawn At Marbella. Arkiverad från originalet den 4 december 2007. https://web.archive.org/web/20071204033932/http://www.pacificdawnatmarbella.com/aboutcostarica.php. Läst 8 mars 2008.
^ Murphy (1999), s.90-91
^ ”Estado de la Biodiversidad en Costa Rica”. Ministry of the Atmosphere and Energy et al. Arkiverad från originalet den 1 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100301131356/http://www.inbio.ac.cr/es/biod/estrategia/estudio.html. Läst 7 mars 2008.
^ ”Costa Rica”. Youth Challenge International. 18 oktober 2005. Arkiverad från originalet den 3 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080303081700/http://www.yci.org/html/programs/countries/costarica.asp. Läst 18 februari 2008.
^ Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
^ Hidalgo, Juan Carlos (5 oktober 2007). ”More Than CAFTA Is at Stake in Costa Rica”. Cato Institute. Arkiverad från originalet den 12 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080312054558/http://www.cato.org/pub_display.php?pub_id=8732. Läst 11 mars 2008.
^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/chinchilla-svor-eden-i-costa-rica
^ Han vinner Costa Ricas presidentval – vill legalisera samkönade äktenskap, Sveriges Television. Publicerat och läst den 2 april 2018.
^ Costa Rica election: Carlos Alvarado set to be president, BBC. Publicerat och läst den 2 april 2018.
^ ”Universal Currency Converter”. Xe. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080820034732/http://www.xe.com/ucc/convert.cgi/. Läst 8 mars 2008.
^ ”Costa Rica backs free trade with US”. Agence France-Presse (AFP). 7 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609092458/http://afp.google.com/article/ALeqM5gprLG9_pgiIldXQpXfxXSU7vycUw. Läst 8 mars 2008.
^ ”Regional Indicators: Central America”. Costa Rica Energy. http://www.costaricaenergy.com/. Läst 8 mars 2008.
^ Hutchison (2004), s.419
^ Fallas, Hassel. ”País cierra el año con llegada de 1,9 millones de turistas” (på spanska). Nacion.com. Arkiverad från originalet den 24 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070624020314/http://www.nacion.com/ln_ee/2007/diciembre/19/economia1358245.html. Läst 8 mars 2008.
^ Altés, Carmen. ”El turismo en América Latina y el Caribe yla experiencia del BID” (på spanska). Inter-American Development Bank; Sustainable Development Department. sid. 9 och 47. http://idbdocs.iadb.org/wsdocs/getdocument.aspx?docnum=984876. Läst 8 mars 2008.
^ Honey, Martha (1999). Ecotourism and Sustainable Development: Who Owns Paradise?. Island Press; 1:a upplagan , Washington, D.C. sid. 5. ISBN 1-55963-582-7
^ Jennifer Blanke och Thea Chiesa (red.) (2007). ”The Travel & Tourism Competitiveness Report 2007”. World Economic Forum, Genève, Schweiz. sid. xvi. Arkiverad från originalet den 26 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080226203749/http://www.weforum.org/pdf/tourism/Part1.pdf. Läst 8 mars 2008.
^ Wright, Phillip. ”Sex tourism: Lessons learned in Costa Rica”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/this_world/3818871.stm. Läst 21 december 2007.
^ Schmidt, Blake (27 juli, 2007). ”Businesses Say No to Sex Tourism Industry”. Tico Time. Läst 30 juli 2007.
^ Kovaleski, Serge F. (2 januari 2000). ”Child Sex Trade Rises In Central America”. Washington Post Foreign Service (Washington Post Foreign Service). Arkiverad från originalet den 27 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070127112747/http://www.latinamericanstudies.org/costarica/prostitution.htm. Läst 20 december 2006.
^ ”Country Reports on Human Rights Practices: Costa Rica”. U.S. State Department. http://www.state.gov/g/drl/rls/hrrpt/2005/61722.htm. Läst 28 september 2007.
^ [a b c] Hutchinson (2004), s.34-36, 46-52
^ [a b] Hutchison (2004), s.74-76
^ ”Just Landed Guide: Telephone & Internet”. Just Landed. http://www.justlanded.com/english/Costa-Rica/Tools/Just-Landed-Guide/Telephone-Internet. Läst 11 mars 2008.
^ Waibel, Leo. ”The Geographical Review”. American Geographical Society. http://links.jstor.org/sici?sici=0016-7428%28193910%2929%3A4%3C529%3AWSICR%3E2.0.CO%3B2-Q&. Läst 8 mars 2008.
^ ”Background Note: Costa Rica”. U.S. Department of State. http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2019.htm. Läst 8 mars 2008.
^ Biesanz, Karen Zubris; Biesanz, Mavis Hiltunen; Biesanz, Richard. The Ticos: Culture and Social Change in Costa Rica. Boulder: Lynne Rienner Publishers. sid. 118. ISBN 1-55587-737-0
^ The Phonemes of Costa Rican Spanish O. L. Chavarria-Aguilar Language, Vol. 27, No. 3 (jul. - sep., 1951), s. 248-253
^ Hutchison (2004), s.25-27
^ ”Teribe” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/language/tfr. Läst 30 juli 2018.
^ Elazar, Daniel J.. ”The Jewish Community in Costa Rica”. Jerusalem Center for Public Affairs. http://www.jcpa.org/dje/articles2/costarica.htm. Läst 9 mars 2008.
^ ”San José Costa Rica Temple”. LDS Church Temples. Arkiverad från originalet den 28 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080228180350/http://www.ldschurchtemples.com/sanjose/. Läst 9 mars 2008.
^ [a b] Murphy (1999), s.108-110
^ Yale Center for Environmental Law & Policy / Center for International Earth Science Information Network at Columbia University. ”Environmental Performance Index 2008, Metrics for Costa Rica”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080226193111/http://epi.yale.edu/CostaRica. Läst 9 mars 2008.
^ Reportrar utan gränser. ”Worldwide Press Freedom Index 2016”. Arkiverad från originalet den 14 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170214174449/https://rsf.org/en/ranking. Läst 13 mars 2008.
^ The Economist Intelligence Unit. ”The World in 2007, Democracy Index 2006”. http://www.economist.com/media/pdf/DEMOCRACY_INDEX_2007_v3.pdf. Läst 13 mars 2008.
^ The Economist Intelligence Unit et al. (Vision of Humanity). ”Global Peace Index Rankings”. Arkiverad från originalet den 16 april 2008. https://web.archive.org/web/20080416203653/http://www.visionofhumanity.com/rankings/. Läst 13 mars 2008.
^ The Economist Intelligence Unit. ”Pocket World in Figures 2008”. http://www.economist.com/media/pdf/QUALITY_OF_LIFE.pdf. Läst 13 mars 2008.
^ Jennifer Blanke and Thea Chiesa, Editors (2008). ”The Travel & Tourism Competitiveness Report 2008”. Arkiverad från originalet den 8 april 2008. https://web.archive.org/web/20080408192112/http://www.weforum.org/pdf/CGR08/Rankings.pdf. Läst 9 mars 2008.
^ UNPD Human Development Report 2007/2008. ”Table 1: Human development index”. http://hdr.undp.org/en/media/hdr_20072008_en_indicator_tables.pdf. Läst 11 mars 2008.
^ The Heritage Foundation and The Wall Street Journal. ”Index of Economic Freedom 2008”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080213211732/http://www.heritage.org/research/features/index/countries.cfm. Läst 14 mars 2008.
^ Transparency International. ”Global Corruption Report 2007”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080305214249/http://www.transparency.org/publications/gcr/download_gcr. Läst 11 mars 2008.
^ World Economic Forum. ”The Global Competitiveness Report 2007-2008”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080619081732/http://www.gcr.weforum.org/. Läst 9 mars 2008.
^ UNPD Human Development Report 2007/2008. ”Inequality in income or expenditure”. Arkiverad från originalet den 9 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080309221828/http://hdrstats.undp.org/indicators/147.html. Läst 14 mars 2008.

Källor

Peter Hutchison (2004). Footprint Costa Rica (2:a upplagan). Bath: Footprint. ISBN 1-904777-14-7
Paul Murphy, red (1999). Insight Guide Costa Rica (3:e upplagan). London: Discovery Channel. ISBN 981-234-126-9

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Costa Rica.
Bilder & media
Costa Rica på Open Directory Project
Costa Rica informationswiki (engelska)
Katolska kyrkan i Costa Rica (spanska)
Himno Nacional de Costa Rica Text till nationalsången (spanska)

Styre och administration

Casa Presidencial Officiell presidentsida (spanska)
Instituto Nacional de Biodiversidad, Nationella institutet för biologisk mångfald. (spanska)
Las Constituciones De Costa Rica De 1821-1949 (spanska) Costaricanska konstitutionen
Costa Rica Tourist Board (engelska) Costa Ricas officiella hemsida

[CIAWorldFactbook-1] [a b c d e f g h i j k] ”Costa Rica” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad från originalet den 7 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190107034112/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cs.html%20. Läst 9 februari 2017.

[2] ”Costa Rica” (på engelska). GeoHive. Arkiverad från originalet den 1 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160701210804/http://www.geohive.com/cntry/costarica.aspx. Läst 9 februari 2017.

[imf.org-3] [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.

[hdirapport2022-4] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[5] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 71. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 5 april 2018

[6] John Burnett. ”Costa Rica Aims to Be a Carbon-Neutral Nation”. National Public Radio. http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=19141333. Läst 4 mars 2008.

[7] Alana Herro. ”Costa Rica Aims to Become First "Carbon Neutral" Country”. Worldwatch Institute. Arkiverad från originalet den 26 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090326084507/http://www.worldwatch.org/node/4958. Läst 4 mars 2008.

[8] Alejandra Vargas. ”País quiere ser primera nación con balance neutro de carbono”. La Nación. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071011010801/http://www.nacion.com/ln_ee/2007/febrero/21/aldea1002694.html. Läst 4 mars 2008.

[9] ”Coalition Members”. Vita huset. http://georgewbush-whitehouse.archives.gov/news/releases/2003/03/20030327-10.html. Läst 6 mars 2008.

[10] ”Costa Rican Seasons”. Toucan Guides. http://costa-rica-guide.com/travel/index.php?option=com_content&task=view&id=331&Itemid=554. Läst 8 mars 2008.

[HM-11] [a b] Hutchison (2004), s.424

[Mur-12] [a b] Murphy (1999), s.85

[13] Hickman, Leo (26 maj 2007). ”Shades of green”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/travel/2007/may/26/saturday.costarica. Läst 8 mars 2008.

[14] ”The jewel of Central America”. Pacific Dawn At Marbella. Arkiverad från originalet den 4 december 2007. https://web.archive.org/web/20071204033932/http://www.pacificdawnatmarbella.com/aboutcostarica.php. Läst 8 mars 2008.

[15] Murphy (1999), s.90-91

[16] ”Estado de la Biodiversidad en Costa Rica”. Ministry of the Atmosphere and Energy et al. Arkiverad från originalet den 1 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100301131356/http://www.inbio.ac.cr/es/biod/estrategia/estudio.html. Läst 7 mars 2008.

[17] ”Costa Rica”. Youth Challenge International. 18 oktober 2005. Arkiverad från originalet den 3 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080303081700/http://www.yci.org/html/programs/countries/costarica.asp. Läst 18 februari 2008.

[Alla_Världens_Länder_2000_Bonnier_Lexikon-18] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon

[19] Hidalgo, Juan Carlos (5 oktober 2007). ”More Than CAFTA Is at Stake in Costa Rica”. Cato Institute. Arkiverad från originalet den 12 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080312054558/http://www.cato.org/pub_display.php?pub_id=8732. Läst 11 mars 2008.

[20] ttp://www.dn.se/nyheter/varlden/chinchilla-svor-eden-i-costa-rica

[21] Han vinner Costa Ricas presidentval – vill legalisera samkönade äktenskap, Sveriges Television. Publicerat och läst den 2 april 2018.

[22] Costa Rica election: Carlos Alvarado set to be president, BBC. Publicerat och läst den 2 april 2018.

[23] ”Universal Currency Converter”. Xe. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080820034732/http://www.xe.com/ucc/convert.cgi/. Läst 8 mars 2008.

[24] ”Costa Rica backs free trade with US”. Agence France-Presse (AFP). 7 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609092458/http://afp.google.com/article/ALeqM5gprLG9_pgiIldXQpXfxXSU7vycUw. Läst 8 mars 2008.

[25] ”Regional Indicators: Central America”. Costa Rica Energy. http://www.costaricaenergy.com/. Läst 8 mars 2008.

[26] Hutchison (2004), s.419

[27] Fallas, Hassel. ”País cierra el año con llegada de 1,9 millones de turistas” (på spanska). Nacion.com. Arkiverad från originalet den 24 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070624020314/http://www.nacion.com/ln_ee/2007/diciembre/19/economia1358245.html. Läst 8 mars 2008.

[28] Altés, Carmen. ”El turismo en América Latina y el Caribe yla experiencia del BID” (på spanska). Inter-American Development Bank; Sustainable Development Department. sid. 9 och 47. http://idbdocs.iadb.org/wsdocs/getdocument.aspx?docnum=984876. Läst 8 mars 2008.

[29] Honey, Martha (1999). Ecotourism and Sustainable Development: Who Owns Paradise?. Island Press; 1:a upplagan , Washington, D.C. sid. 5. ISBN 1-55963-582-7

[30] Jennifer Blanke och Thea Chiesa (red.) (2007). ”The Travel & Tourism Competitiveness Report 2007”. World Economic Forum, Genève, Schweiz. sid. xvi. Arkiverad från originalet den 26 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080226203749/http://www.weforum.org/pdf/tourism/Part1.pdf. Läst 8 mars 2008.

[31] Wright, Phillip. ”Sex tourism: Lessons learned in Costa Rica”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/this_world/3818871.stm. Läst 21 december 2007.

[32] Schmidt, Blake (27 juli, 2007). ”Businesses Say No to Sex Tourism Industry”. Tico Time. Läst 30 juli 2007.

[WPCosta-33] Kovaleski, Serge F. (2 januari 2000). ”Child Sex Trade Rises In Central America”. Washington Post Foreign Service (Washington Post Foreign Service). Arkiverad från originalet den 27 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070127112747/http://www.latinamericanstudies.org/costarica/prostitution.htm. Läst 20 december 2006.

[34] ”Country Reports on Human Rights Practices: Costa Rica”. U.S. State Department. http://www.state.gov/g/drl/rls/hrrpt/2005/61722.htm. Läst 28 september 2007.

[Transport-35] [a b c] Hutchinson (2004), s.34-36, 46-52

[kommunikation-36] [a b] Hutchison (2004), s.74-76

[JustLanded-37] ”Just Landed Guide: Telephone & Internet”. Just Landed. http://www.justlanded.com/english/Costa-Rica/Tools/Just-Landed-Guide/Telephone-Internet. Läst 11 mars 2008.

[38] Waibel, Leo. ”The Geographical Review”. American Geographical Society. http://links.jstor.org/sici?sici=0016-7428%28193910%2929%3A4%3C529%3AWSICR%3E2.0.CO%3B2-Q&. Läst 8 mars 2008.

[39] ”Background Note: Costa Rica”. U.S. Department of State. http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2019.htm. Läst 8 mars 2008.

[40] Biesanz, Karen Zubris; Biesanz, Mavis Hiltunen; Biesanz, Richard. The Ticos: Culture and Social Change in Costa Rica. Boulder: Lynne Rienner Publishers. sid. 118. ISBN 1-55587-737-0

[41] The Phonemes of Costa Rican Spanish O. L. Chavarria-Aguilar Language, Vol. 27, No. 3 (jul. - sep., 1951), s. 248-253

[42] Hutchison (2004), s.25-27

[43] ”Teribe” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/language/tfr. Läst 30 juli 2018.

[44] Elazar, Daniel J.. ”The Jewish Community in Costa Rica”. Jerusalem Center for Public Affairs. http://www.jcpa.org/dje/articles2/costarica.htm. Läst 9 mars 2008.

[45] ”San José Costa Rica Temple”. LDS Church Temples. Arkiverad från originalet den 28 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080228180350/http://www.ldschurchtemples.com/sanjose/. Läst 9 mars 2008.

[mat-46] [a b] Murphy (1999), s.108-110

[47] Yale Center for Environmental Law & Policy / Center for International Earth Science Information Network at Columbia University. ”Environmental Performance Index 2008, Metrics for Costa Rica”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080226193111/http://epi.yale.edu/CostaRica. Läst 9 mars 2008.

[48] Reportrar utan gränser. ”Worldwide Press Freedom Index 2016”. Arkiverad från originalet den 14 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170214174449/https://rsf.org/en/ranking. Läst 13 mars 2008.

[49] The Economist Intelligence Unit. ”The World in 2007, Democracy Index 2006”. http://www.economist.com/media/pdf/DEMOCRACY_INDEX_2007_v3.pdf. Läst 13 mars 2008.

[50] The Economist Intelligence Unit et al. (Vision of Humanity). ”Global Peace Index Rankings”. Arkiverad från originalet den 16 april 2008. https://web.archive.org/web/20080416203653/http://www.visionofhumanity.com/rankings/. Läst 13 mars 2008.

[51] The Economist Intelligence Unit. ”Pocket World in Figures 2008”. http://www.economist.com/media/pdf/QUALITY_OF_LIFE.pdf. Läst 13 mars 2008.

[52] Jennifer Blanke and Thea Chiesa, Editors (2008). ”The Travel & Tourism Competitiveness Report 2008”. Arkiverad från originalet den 8 april 2008. https://web.archive.org/web/20080408192112/http://www.weforum.org/pdf/CGR08/Rankings.pdf. Läst 9 mars 2008.

[53] UNPD Human Development Report 2007/2008. ”Table 1: Human development index”. http://hdr.undp.org/en/media/hdr_20072008_en_indicator_tables.pdf. Läst 11 mars 2008.

[54] The Heritage Foundation and The Wall Street Journal. ”Index of Economic Freedom 2008”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080213211732/http://www.heritage.org/research/features/index/countries.cfm. Läst 14 mars 2008.

[55] Transparency International. ”Global Corruption Report 2007”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080305214249/http://www.transparency.org/publications/gcr/download_gcr. Läst 11 mars 2008.

[56] World Economic Forum. ”The Global Competitiveness Report 2007-2008”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080619081732/http://www.gcr.weforum.org/. Läst 9 mars 2008.

[57] UNPD Human Development Report 2007/2008. ”Inequality in income or expenditure”. Arkiverad från originalet den 9 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080309221828/http://hdrstats.undp.org/indicators/147.html. Läst 14 mars 2008.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

[35]

[36]

[37]

[38]

[39]

[40]

[41]

[42]

[43]

[44]

[45]

[46]

[47]

[48]

[49]

[50]

[51]

[52]

[53]

[54]

[55]

[56]

[57]