São Tomé och Príncipe
| São Tomé och Príncipe (República Democrática de São Tomé e Príncipe) |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Nationalsång: Independência total |
||||||
 São Tomé och Príncipe (mörkblått) i Afrikanska unionen (ljusblått)
|
||||||
| Huvudstad (även största stad) | São Tomé | |||||
| Officiellt språk | portugisiska | |||||
| Statsskick | republik | |||||
| - | President | Carlos Vila Nova | ||||
| - | Regeringschef | Patrice Trovoada | ||||
| Självständighet | från Portugal | |||||
| - | Erkänd | 12 juli 1975 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 964 km²[1] (177:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 0,00 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 197 541[1] (178:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 205 inv./km² (46:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 659 miljoner USD[2] (181:a) | ||||
| - | Per capita | 3 193 USD[2] | ||||
| BNP (nominell) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 318 miljoner USD[2] (182:a) | ||||
| - | Per capita | 1 569 USD[2] | ||||
| Ginikoefficient (uppskattning 2017) | 56,3[3] | |||||
| HDI (2021) | ▲ 0,618[4] (138:e) | |||||
| Valuta | dobra (STD) |
|||||
| Tidszon | UTC | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Pico de São Tomé, 2 024 m ö.h. | ||||
| Nationaldag | 12 juli | |||||
| Nationalitetsmärke | STP | |||||
| Landskod | ST, STP, 678 | |||||
| Toppdomän | .st | |||||
| Landsnummer | 239 | |||||
São Tomé och Príncipe, formellt Demokratiska republiken São Tomé och Príncipe, är Afrikas näst minsta stat till ytan, belägen utanför Västafrika. De två huvudöarna (São Tomé och Príncipe) är delar i en kedja av öar som består av slocknade vulkaner.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
São Tomé och Príncipe upptäcktes och annekterades av Portugal på 1470-talet och var då troligen obebodda. År 1522 inlemmades de i Portugals välde, och portugiserna befolkade dem huvudsakligen med fångar och landsflyktiga judar.[5]
1534 etablerades den första katolska kyrkan av Portugal.[6]
Från början var sockerrörsplantager, som drevs med hjälp av slavar från fastlandet, huvudnäringen.[5][7]
Från 1800-talet odlades även kaffe och kakao, på plantager med slavarbetskraft. Detta fortsatte in på 1900-talet.[5][7] Under 1900-talets första hälft etablerades också de första protestantiska kyrkorna i landet.[6]
Sao Tomé och Principe spelade aldrig någon framträdande roll i kampen mellan afrikansk nationalism och portugisisk imperialism på 1960-talet. [5]
Efter Nejlikerevolutionen i Portugal 1974 blev dock São Tomé och Príncipe självständigt.[8] Movimento de Libertação de São Tomé e Príncipe (MLSTP), och dess ledare Manuel Pinto da Costa tog över makten och bildade en enpartistat[9] inspirerad av det dåvarande Sovjetunionen, dock bekände landet sig som marxist-leninistiskt.[10] 1991 infördes demokrati med flera partier.[9] Samtidigt klipptes bandet till forna Sovjetunionen och Kuba, istället skapades relationer till Väst-länder.[10]
Miguel Trovoada vann det första fria valet 1991. Han blev dock avsatt i en militärkupp 1995. Efter omvärldens hot om indraget bistånd återinsattes han redan efter en vecka. 1996 återvaldes Trovoada.[10]
2001 lyckades oppositionsledaren Fradique de Menezes vinna presidentvalet. Efter några månader utbröt en konflikt mellan Menezes och parlamentet. 2003 avsattes han i en ny militärkupp. Men även denna gång återinsattes presidenten efter omvärldens krav och medling. 2006 omvaldes han.[10]
Efter militärkuppen 2003 har val och regeringsskiften varit fredliga.[10]
Under Biafra-kriget flögs mat från São Tomé och Príncipe sponsrat av kristna hjälporganisationer.[11]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Landet ligger i Guineabukten, 275 km från Gabons kust, i Centralafrika, precis norr om ekvatorn.[12][13]
Landet består av huvudöarna São Tomé och Príncipe, samt de mindre öarna Caroço, Pedras, Rõlas, Tinhosa Grande och Tinhosa Pequena. Det är cirka 140 km mellan de två huvudöarna.[13] São Tomé är ovalformad och större än systerön Príncipe.[10]
Topografi
[redigera | redigera wikitext]
Tomé och Príncipe är vulkanöar med lågland mot kusten. Det högsta berget är 2 024 meter över havet.[6] Ungefär 50 % av marken var år 2018 jordbruksmark och 28 % skog.[12] Skogen består i huvudsak av tropisk regnskog.[13]
Hydrografi
[redigera | redigera wikitext]Det förekommer kraftigt strömmande vattendrag på öarna.[13]
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Klimatet är tropiskt med en jämn temperatur på 27⁰ C. På bergshöjder är temperaturen lägre, runt 20⁰ C.
Regnperiod är från oktober till maj. På bergshöjderna är årsnederbörden cirka 2000 mm per år medan det övriga landet har ca 1000 mm nederbörd per år.[6][13] Juni till september är det torrperiod, gravana.[10]
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]Några av landets miljöproblem är frekventa översvämningar, jorderosion och torka.[14]
Politik och styre
[redigera | redigera wikitext]Författning och styre
[redigera | redigera wikitext]Landet är en presidentiell republik med flerpartisystem.[15]
Presidenten har den verkställande makten, är överbefälhavare och utser regeringen.[6] Presidenten är även statschef.[10] Presidenten väljs i allmänna val vart femte år och kan sitta i högst två mandatperioder. Presidenten är ansvarig inför parlamentet.[6][10]
Parlamentet har den lagstiftande makten. Parlamentet består av 55 ledamöter och väljs i allmänna val vart fjärde år.[6]
Premiärministern föreslås av presidenten och godkänns av parlamentet. Premiärministern leder regeringens arbete och svarar inför både presidenten och parlamentet.[6][13]
Den nuvarande författningen antogs 2003. Av den framgår att det ska råda maktdelning.[15] Príncipe har lokalt självstyre.[6]
Den verkställande makten delas mellan president och regering.[15]
Konstitutionen garanterar yttrandefrihet, vilket ocks� respekteras.[16]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]S�o Tom� och Pr�ncipe �r indelat i tv� provinser; S�o Tom� respektive Pr�ncipe.[13] Pr�ncipe-provinsen har sj�lvstyre sedan april 1995.[10]
S�o Tom� och Pr�ncipe �r indelat i sex distrikt och en autonom region: S�o Tom� och Pr�ncipe.[12]
R�ttsv�sen
[redigera | redigera wikitext]R�ttsv�sendets best�r av H�gsta domstolen (5 domare), F�rfattningsdomstol (5 domare varav 3 �r fr�n H�gsta domstolen) samt en f�rsta instansens domstol.[12]
R�ttsv�sendet �r pr�glat av den tidigare kolonialmakten Portugals r�ttssystem.[6]
R�ttsv�sendets har problem med bristande kompetens och korruption.[17]
Internationella relationer
[redigera | redigera wikitext]Portugal, som tidigare var kolonialmakten, �r 2022 fortfarande den viktigaste handelspartnern samt bidragsgivare. Andra viktiga partners �r Angola, Frankrike, Brasilien och Kina.[18]
S�o Tom� och Pr�ncipe har �ven internationellt eller regionalt engagemang i f�ljande organisationer:
ACP, AfDB, AOSIS (Alliance of Small Island States), Afrikanska unionen, CD, CEMAC, CPLP, EITI (Extractive Industries Transparency Initiative, kandidatland 2022), FAO, F�renta nationerna, G77, IBRD, ICAO, ICRM, IDA, IFAD, IFC, IFRCS, ILO, Internationella valutafonden, IMO, Interpol, IOC, IOM (adjungerad), IPU, ITU, ITUC (NGOs), MIGA, NAM, OIF, OPCW, PCA, UNCTAD, Unesco, UNIDO, Union Latina, UNWTO, UPU, WCO, V�rldsh�lsoorganisationen, WIPO, WMO, WTO (adjungerad)[12]
F�rsvar
[redigera | redigera wikitext]S�o Tom� och Pr�ncipe hade �r 2009 ett litet f�rsvar som i huvudsak bestod av polisstyrkor. Det fanns �ven mindre arm�, marin samt presidentgarde.[6] �r 2021 ber�knas f�rsvaret ha 400-500 anst�llda f�rdelat p� kustbevakning, nationalgarde, presidentgarde och arm�. Det g�r att S�o Tom� och Pr�ncipe har det minsta f�rsvaret i Afrika.[12] F�rsvaret har f�tt b�de teknisk assistans och utbildning fr�n bland annat Portugal, Angola och USA.[10]
Vid 18 �r �lder �r det obligatorisk milit�rtj�nstg�ring, fr�n 17 �r kan man g�ra frivillig milit�rtj�nstg�ring.[12]
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]
S�o Tom� och Pr�ncipes ekonomi �r en av Afrikas minsta ekonomier.[19] Landets ekonomi p�verkas starkt av omv�rlden[20] och �r beroende av exporten av kakao, och d�rmed ocks� av priset p� kakaon.[13]
I b�rjan av 2000-talet gjorde det stora beroende av bland annat matimport i kombination med liten egen industrisektor att utlandsskulden v�xte och S�o Tom� och Pr�ncipe blev beroende av internationellt ekonomiskt st�d.[21] Samtidigt gick privatiseringen av ekonomin l�ngsamt efter att landet blivit en demokrati.[22]
Under 2000-talet har ekonomin �nd� v�xt till f�ljd av offentliga investeringar, bist�nd och statliga l�n. Parallellt med detta har jordbruket och turismen �kat liksom utl�ndska investeringar p� grund av den f�rv�ntade oljeproduktionen.[19]
�r 2017 ber�knades 66,7 % av inv�narna leva under fattigdomsgr�nsen, [12] medan ca 30 % r�knas som fattiga enligt den sn�vare internationella fattigdomsgr�nsen p� 1,90 dollar per dag. N�got som inte �ndrats n�mnv�rt sen millennieskiftet.[19] Under coronapandemin har bland annat V�rldsbanken bidragit med omfattande st�d.[19]
N�ringsliv
[redigera | redigera wikitext]Jord- och skogsbruk, fiske
[redigera | redigera wikitext]Trots att vattnen �r fiskrika och att jordbruket syssels�tter en stor andel av inv�narna s� importeras ungef�r h�lften av all mat.[13]
Energi och r�varor
[redigera | redigera wikitext]Under b�rjan av 2000-talet hittades oljefyndigheter.[13] Till andra naturtillg�ngar h�r fisk och vattenkraft[12]
�r 2016 ber�knades 88 % av elektriciteten genereras av fossila br�nslen. 11 % genererades av vattenkraft.[12] Cirka 60 % av befolkningen har tillgång till elektricitet.[20]
Industri
[redigera | redigera wikitext]Industrin tillverkar till största del textilier och förbrukningsmaterial.[13]
Handel
[redigera | redigera wikitext]2012 var landets viktigaste handelspartners Portugal, Nederländerna, Frankrike och Japan.[21]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Utbildning och forskning
[redigera | redigera wikitext]Grundskola för barn mellan 7 och 14 år är obligatorisk och nästan alla barn börjar skolan. Nästan 15 % slutar skolan i förtid. Portugisiska är undervisningsspråk.[6]
Ett portugisiskt universitet har filial i landet.[6]
5,9 % av landet BNP spenderas på utbildning.[12] 2020 hade landet 209 skolor.[23]
Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster
[redigera | redigera wikitext]Genom att slå samman flera mindre sjukhus har landet år 2022 ett större medicinskt centrum placerat i huvudstaden.[10] Läkemedel och medicinsk utrustning importeras, vilket är sårbart för en liten ekonomi. Detta har varit särskilt tydligt under Coronapandemin.[23]
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]Statistik
[redigera | redigera wikitext]| São Tomé och Prìncipes demografi | |
| Folkmängd | 213 948 (2021 est.) |
|---|---|
| Befolkningsförändring | 1,5 % (2021 est.) |
| Födelsetal | 28,94 födslar/1 000 invånare (2021 est.) |
| Dödstal | 6.33 dödsfall/1 000 invånare (2021 est.) |
| Summerad fruktsamhet | 3,69 barn/ kvinna (2021 est.) |
| Spädbarnsdödlighet | 45,3 dödsfall/1 000 levande födslar (2021) |
| Migrationsnetto | -7,57 migranter/1 000 invånare (2021 est.) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 39,77 % (2020) |
| 15–64 år | 57,37 % (2020) |
| https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/sao-tome-and-principe/#people-and-society | |
Folkgrupper
[redigera | redigera wikitext]Mestico, Angolares (ättlingar till angolanska slavar), Forros (ättlingar till befriade slavar), Servicais (kontraktsanställda från Angola, Moçambique och Cabo Verde), Tongas (barn till servicais födda på öarna), européer (främst portugiser), asiater ( mestadels kinesiska))[12]
Religion
[redigera | redigera wikitext]Även katolicismen varit närvarande i landet under lång tid har dess inflytande begränsats till att omfatta traditioner som dop och begravning. Äktenskap är monogama, men män lever i regel som polygyna.[10]
- Religiös tillhörighet: Katoliker 55.7%, Sjundedagsadventister 4,1 %, Assembly of God/Pingstkyrkan 3,4 %, Nyapostolister 2,9 %, Mana 2,3 %, Universal Kingdom of God 2 %, Jehovahs vittnen 1,2 %, övriga 6,2 %, Inget 21,2 %, ospecificerat 1 % (2012 est.)[12]
Sociala förhållanden
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen är väldigt ung, mer än 60 % av invånarna är under 25 år.[12]
- Befolkningens medelålder: 16,1 år (2002)[källa behövs]
- Befolkningens medianålder: 19,3 år (2020)[12]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Kulturen är en blandning av portugisiska och afrikanska influenser.[13]
Massmedia
[redigera | redigera wikitext]Radio och television
[redigera | redigera wikitext]Radio- och TV-stationer är statligt ägda. Det är dock inte förbjudet för andra att sända.[16] Portugisiska och Franska radiokanaler kan nås.[10] Konstitutionen garanterar yttrandefrihet.[16]
Idrott
[redigera | redigera wikitext]Fotboll har alltid varit den mest populära sporten och den första lokala föreningen bildades år 1931.[10]
Varje år den 12 mars hålls en årlig sport-festival där man tävlar i alla möjliga sporter.[10] 1996 ställde São Tomé och Príncipe för första gången upp i OS.[10]
Internationell rankning
[redigera | redigera wikitext]| Oisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Str[12]eet Journal | Index of Economic Freedom 2019 | 134 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2019 | N/A |
| Transparency International | Korruptionsindex 2018 | 64/46 rankning/index av 180 länder |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2018 | 137 av 189 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Sao Tome and Principe”. The World Factbook. CIA. 10 november 2016. Arkiverad från originalet den 18 september 2015. https://web.archive.org/web/20150918223913/https://www.cia.gov/library/publications//the-world-factbook/geos/tp.html. Läst 25 november 2016.
- ^ [a b c d] ”5. Report for Selected Countries and Subjects - São Tomé and Príncipe” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2016/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=51&pr.y=10&sy=2012&ey=2018&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=716&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 25 november 2016.
- ^ ”Gini Index coefficient – distribution of family income” (på engelska). CIA. https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/gini-index-coefficient-distribution-of-family-income/country-comparison. Läst 8 december 2022.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ [a b c d] Bra Böckers lexikon, 1979.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”São Tomé och Príncipe - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sao-tome-och-principe. Läst 13 februari 2022.
- ^ [a b] ”Sao Tome och Principe – Äldre historia”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sao-tome--principe/aldre-historia/. Läst 13 februari 2022.
- ^ ”Sao Tome and Principe”. U.S Department of State. https://2009-2017.state.gov/outofdate/bgn/saotomeandprincipe/106168.htm. Läst 18 juni 2023.
- ^ [a b] ”Sao Tome och Principe – Modern historia”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sao-tome--principe/modern-historia/. Läst 13 februari 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”Sao Tome and Principe | Map, Population, Flag, Culture, History, & People | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Sao-Tome-and-Principe. Läst 13 februari 2022.
- ^ ”São Tomé x Biafra - 40 year of the humanitary air-bridge”. www.saotomeprincipe.eu. http://www.saotomeprincipe.eu/caue_projetos/caue_biafra/caue_stpxbiafra_uk.htm. Läst 18 juni 2023.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”Sao Tome and Principe” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-02-04. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/sao-tome-and-principe/. Läst 12 februari 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j k l] ”São Tomé og Príncipe” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. 2022-01-20. http://snl.no/S%C3%A3o_Tom%C3%A9_og_Pr%C3%ADncipe. Läst 13 februari 2022.
- ^ ”Sao Tomé-et-Principe | GFDRR”. www.gfdrr.org. https://www.gfdrr.org/fr/sao-tome-et-principe. Läst 18 juni 2023.
- ^ [a b c] ”Sao Tome och Principe – Politiskt system”. www.ui.se. Arkiverad från originalet den 13 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220213114124/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sao-tome--principe/politiskt-system/. Läst 13 februari 2022.
- ^ [a b c] ”Sao Tome and Principe country profile” (på brittisk engelska). BBC News. 14 maj 2018. https://www.bbc.com/news/world-africa-14093493. Läst 13 februari 2022.
- ^ ”São Tomé och Príncipe – Demokrati och rättigheter”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sao-tome--principe/demokrati-och-rattigheter/. Läst 13 februari 2022.
- ^ ”Sao Tome och Principe – Utrikespolitik och försvar”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sao-tome--principe/utrikespolitik-och-forsvar/. Läst 13 februari 2022.
- ^ [a b c d] ”Overview” (på engelska). World Bank. https://www.worldbank.org/en/country/saotome/overview. Läst 13 februari 2022.
- ^ [a b] ”Sao Tome and Principe” (på engelska). World Bank. https://www.worldbank.org/en/country/saotome. Läst 13 februari 2022.
- ^ [a b] ”São Tomé og Príncipe – utenrikshandel – Store norske leksikon”. archive.is. 24 maj 2012. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.today/20120524192559/http://snl.no/S%C3%A3o_Tom%C3%A9_og_Pr%C3%ADncipe/utenrikshandel. Läst 12 februari 2022.
- ^ Becker, Kathleen (2008) (på engelska). São Tomé & Príncipe. Bradt Travel Guides. ISBN 978-1-84162-216-3. https://books.google.com/books?id=e59TqbPNAB0C&lpg=PP1&dq=S%C3%A3o+Tom%C3%A9&as_brr=3&hl=sv&pg=PA15. Läst 12 februari 2022
- ^ [a b] UNICEF (2021). Country Office Annual Report 2020- Sao Tome and Principe. UNICEF.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- www.saotome.st - Allmän fakta
- Information från CIA World Factbook
|