Peru

För andra betydelser, se Peru (olika betydelser).

República del Perú Republiken Peru
Flagga Statsvapen
Nationalsång: Somos libres, seámoslo siempre
läge
Huvudstad (även största stad)		Lima
Officiellt språk		spanska, quechua
Statsskick		republik
-	president	Dina Boluarte
-	regeringschef	Gustavo Adrianzén
Självständighet		från Spanien
-	Deklarerad	november 1820
-	Erkänd	28 juli 1821
Area
-	Totalt	1 285 216 km² (21:a)
-	Vatten (%)	0,4 %
Befolkning
-	2023 års uppskattning	34 352 719 (39:e)
-	20171 års folkräkning	32 523 412
-	Befolkningstäthet	26,7 inv./km² (153:e)
BNP (PPP)		2023 års beräkning
-	Totalt	▲ 556,7 miljarder USD (46:e)
-	Per capita	▲ 16 132 USD (96:e)
BNP (nominell)		2023 års beräkning
-	Totalt	▲ 268,2 miljarder USD (49:e)
-	Per capita	▲ 7 772 USD (87:e)
HDI (2021)		▲ 0,762 (84:e)
Valuta		Sol (PEN)
Tidszon		UTC-5
Topografi
-	Högsta punkt	Huascarán, 6 768 m ö.h.
-	Största sjö	Titicacasjön, 8 288 km²
-	Längsta flod	Amazonfloden
Kör på		Höger
Nationaldag		28 juli
Nationalitetsmärke		PE
Landskod		PE, PER, 604
Toppdomän		.pe
Landsnummer		51
1. Officiell befolkningsprojektion den 30 juni 2012

Karta över Peru.

Perus regioner.

Machu Picchu.

Peru, formellt Republiken Peru, är en stat i västra Sydamerika vid Stilla havet. Landet gränsar till Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia och Ecuador. På gränsen mot Bolivia finns Titicacasjön, världens högst belägna, farbara sjö och i landet finns Amazonflodens källa. Landet har drygt 34 miljoner invånare.

Historia

Huvudartikel: Perus historia

Peru var centrum i det mäktiga Inkariket från 1438 fram till dess att spanjoren Francisco Pizarro ankom Sydamerika 1532 och erövrade landet åt den spanska kronan. Peru förklarade sin självständighet den 28 juli 1821 tack vare José de San Martíns argentinska armé och Simón Bolívars venezuelanska armé. Den förste folkvalde presidenten kom dock inte till makten förrän 1827. Från 1836 till 1839 var Peru och Bolivia förenade i den peru-bolivianska konfederationen som dock upplöstes efter en väpnad konflikt med Chile och Argentina. Under dessa år rådde politisk oro och med armén som en viktig politisk makt. Mellan 1879 och 1883 hade Peru och Bolivia återigen en allians och kämpade mot Chile i Stillahavskrigen. Efter krigen (och med förlusten av provinsen Tarapaca) blev det politisk stabilitet i början av 1900-talet; intill dess att diktatorn Augusto Leguia kom till makten (fram till 1930). Peru har sedan haft en instabil historia präglat av militärstyre och maktövertaganden och inte förrän 1980 genomfördes demokratiska val.

Den 28 juli 2006 valdes den tidigare presidenten Alan García åter till landets president. Han vann 2006 års valkampanj efter att besegrat Ollanta Humala i en andra valomgång.

Ollanta Humala var en tidigare radikal vänsterman inom militären och 2011 segrade han i den andra omgången av presidentvalet och blev därmed Perus nya president. I Humalas nya ministerkabinett ingick även Perus allra första svarta minister, kulturminister Susana Barca som tidigare var sångerska.

I presidentvalet 2016 vann högerkandidaten Pedro Pablo Kuczynski (ofta kallad PPK). Detta presidentval var ytterst jämnt och Kuczynski vann i andra valomgången med mycket knapp marginal före center-högerkandidaten Keiko Fujimori som är dotter till den fängslade ex-presidenten (1990-2000) Alberto Fujimori. I mars 2018 övertog vicepresident Martín Vizcarra makten när Perus president Pedro Pablo Kuczynski åtalades för korruption och avgick.

I juli 2021 blev grundskolläraren Pedro Castillo, som företrädde det socialistiska partiet Peru Libre (fria Peru), landets nya president. Det dröjde över sex veckor efter valet innan Castillo till slut kunde utropas till segrare i den andra valomgången, med endast 44 000 fler röster än högerrivalen Keiko Fujimori. Perus nya president Pedro Castillo gjorde sig ett namn 2017 då han ledde en lärarstrejk som omfattade flera regioner och pågick i 75 dagar. Castillo tog flest röster i den första valomgången.

De fyra folkvalda presidenterna närmast före Pedro Castillo har alla anklagats för inblandning den största korruptionsskandalen hittills i Latinamerika. Alejandro Toledo (president 2001–2006) greps i USA sedan han begärts utlämnad till Peru medan Alan García (president 2006–2011) begick självmord när polisen kom för att gripa honom. Ollanta Humala (president 2011–2016) och Pedro Pablo Kuczynski (president 2016–2018) är båda åtalade och sitter i häkte eller är på fri fot i väntan på rättegång.

Geografi

• Naturtillgångar: koppar, guld, petroleum, timmer, fisk, järnmalm, kol, fosfat, vattenkraft, naturgas

De största städerna är huvudstaden Lima (9 752 169 invånare), Trujillo (861 044), Arequipa (860 000), Callao (824 329), Chiclayo (634 600) och Iquitos (400 000).

Stora floder i Peru är Amazonfloden och dess källfloder Apurimac, Urubambafloden, Ucayalifloden, Marañónfloden, Napo, Putumayo och Huallaga.

Den största och viktigaste sjön är Titicacasjön och Junínsjön mellan de andinska bergskedjorna.

Klimat och miljö

Landet delas in i tre huvudsakliga zoner: öken, berg och djungel. Från väster räknat börjar landet med ett smalt ökenområde som sträcker sig längs kusten, avbrutet av ett femtiotal bördiga dalgångar, sedan Anderna, mot öster allt mer täckt av vegetation. Öster om Andernas bergskedjor breder Amazonas djungler ut sig fram till gränsen mot Brasilien.

Klimatet varierar från torrt ökenklimat i väster till tropiskt i öster. I Anderna varierar det mellan tempererat klimat och kallt. Anderna är en ung bergskedja och i landet förekommer jordbävningar, tsunamivågor, översvämningar, jordskred och mindre vulkanutbrott. 1970 dödades minst 47 000 m�nniskor i samband med en jordb�vning uppm�tt till 7,9 p� Richterskalan. Jordb�vningen orsakade stora lerskred. 1970 �rs katastrof gjorde en halv miljon m�nniskor heml�sa. En jordb�vning i augusti 2007, med centrum vid st�derna Pisco och Ica, d�dade �tminstone 500 m�nniskor. N�gra av Perus milj�problem �r avskogning (bland annat ett resultat av illegal avverkning), jorderosion, luftf�roreningar i Lima samt f�rorening av floder och kustvatten. Peru har skrivit under, men inte ratificerat Kyotoprotokollet om klimatf�r�ndringar.

Flora och fauna

Floran i Peru �r mycket varierad. P� den torra och sandiga kustn�ra �kensl�tten v�xer bara n�gra gr�s och buskar. I regnskogsregionerna finns en stor variation av v�xter. F�retr�dare f�r denna v�xtlighet �r bland andra gummitr�det, Mahognytr�det och vaniljv�xter. I de h�gre bergsomr�dena v�xer, beroende p� de naturliga f�rh�llanden, bara en begr�nsad flora. H�r ses huvudsakligen v�xa torra gr�dor som mossor och lavar (xerofyter), kaktusar och �rtv�xter.

Perus nationalv�xt inkagull (Cantua buxifolia).

Perus nationalv�xt �r inkagull (Cantua buxifolia), en tv� till tre meter h�g buske med l�nga, klockformade blommor i familjen bl�gullsv�xter, som v�xer 1200 - 3800 meter �ver havet.

�ven n�r det g�ller djurv�rlden har Peru mycket att erbjuda. P� de kustn�ra �kensl�tterna och de f� kustn�ra �arna bor fiskm�sar, t�rnor, �dlor, skorpioner, s�lar och pingviner. I de peruanska kustvattnen finns bland annat sardiner, hummer och makrill. Djur i de b�rdiga omr�dena i �ster �r till exempel b�ltdjur, alligatorer, jaguarer, pumor, papegojor och flamingor. Perus nationaldjur �r den r�da klippf�geln (Rupicola peruviana), som finns i Man� nationalpark.

Politik

Enligt 1993 �rs grundlag stadgas att Peru �r en enhetsstat och demokratisk republik med flerpartisystem. Landets president �r statschef och regeringschef och v�ljs genom allm�nna val p� fem �r och kan inte bli �tervald omedelbart d�refter till den f�ljande mandatperioden. Presidenten utser premi�rminister och i samr�d med denne utses de �vriga ledam�terna i regeringen. Kongressen best�r av en kammare med 120 ledam�ter som v�ljs f�r en period av fem �r. Peru utg�r en enda valkrets.

Kongressen �r Perus lagstiftande f�rsamling. Lagar kan f�resl�s av den verkst�llande makten s�v�l som av den lagstiftande makten, lagf�rslagen ratificeras sedan efter att ha godk�nts av kongressen och kungjorts av presidenten. Den d�mande makten �r till namnet oberoende, men politiska interventioner i r�ttsfr�gor har varit vanligt under historiens g�ng och diskussion om detta p�g�r �n i dag.

Presidenten utser landets ambassad�rer samt alla h�gre bef�l inom f�rsvarsmakten. Presidenten kan �ven utlysa undantagstillst�nd i upp till 60 dygn.

Administration

Huvudartikel: Perus administrativa indelning

Peru �r indelat i en huvudstadsprovins, Lima, och 25 regioner. Den nya (2002) indelningen inneb�r �kat sj�lvstyre med regionala regeringar.

F�rsvar

Perus v�pnade styrkor (spanska: Fuerzas Armadas del Per�) �r de milit�ra styrkorna. De best�r av oberoende styrkor i form av arm�n, marinen och flygvapnet. Deras fr�msta uppgift �r att skydda landets oberoende, suver�nitet och territoriella integritet mot alla hot. Som ett sekund�rt uppdrag deltar de i den ekonomiska och sociala utvecklingen liksom ocks� i det civila f�rsvaret.

Valle del Colca.

Kondor i Valle del Colca.

Machu Picchu, Cuzco.

Nazca.

Uros, Titicaca.

Inv�nare i Anderna if�rd traditionell dr�kt i Pisac.

Ekonomi

Peru har en marknadsekonomi, och regeringens egendomar har sedan Alberto Fujimori �ndrade grundlagen 1993 alltmer avreglerats och privatiserats. Detta har lett till att framf�r allt nordamerikanska och europeiska f�retag dominerar marknaden. Delvis �r tillst�ndet monopolliknande. Inom telekommunikationssektorn �r till exempel spanska f�retag dominerande.

Den 12 april 2006 undertecknade Peru ett bilateralt frihandelsavtal med USA.

Inflationen var �r 2004 nere i 3,48 % vilket placerade Peru p� en fj�rdeplats bland l�nder med l�g r�nta i Latinamerika. Under hyperinflationens �r 1990 d� den �rliga inflationen i landet n�dde 7649,6 % l�g Peru p� femtonde plats bland de sexton l�nderna, endast Nicaragua hade h�gre inflation, 13490,2 % per �r.

Peru hade under 1980-talet och b�rjan av 1990-talet stora problem med ekonomin p� grund av v�nstergerillan Sendero Luminoso, presidenten Alan Garcia, v�derkatastrofer och ett arv fr�n tidigare milit�rregimer. I b�rjan av 90-talet tog den mer h�gerinriktade Alberto Fujimori kontroll �ver styret i landet. Han slog h�rt mot v�nstergerillan och besegrade den till slut. Tack vare honom, och utl�ndska investeringar i landet och samarbete med IMF och V�rldsbanken, hade Peru en stark tillv�xt mellan 1994 och 1997, och inflationen kunde kontrolleras. 1998 drabbade El Ni�o jordbruket, Asien hamnade i en finansiell kris och Brasiliens marknader var instabila och detta drabbade Perus ekonomi. 2000 upplevde landet inrikespolitisk instabilitet och �ret d�rp� sj�nk den globala ekonomin. F�r att komma tillr�tta med de ekonomiska problemen f�rs�ker man minska arbetsl�sheten och investera i bland annat naturgasutvinning.

85 % av elektriciteten framst�lls av vattenkraft och resterande av fossila br�nslen.

N�ringsliv

Landet �r rikt p� mineraltillg�ngar, i synnerhet guld och koppar, som utvinns av internationella konsortier och sedan exporteras. Dessutom har fiske och jordbruk en viktig roll. F�rutom sockerr�r odlas mycket kaffe. Produkter produceras huvudsakligen i de bebodda omr�dena p� v�stkusten, d�r jordbruk kan bedrivas endast med hj�lp av bevattning. Stora omr�den i regnskogen kan inte utnyttjas f�r kommersiellt jordbruk. D�r bedrivs i st�llet till stor del jordbruk f�r sj�lvhush�ll.

Industrin �r placerad n�ra kusten och s�rskilt i n�rheten av Lima. Resterande omr�den, utom n�r det g�ller mineraltillg�ngar, �r av underordnad betydelse.

Traditionellt har fisket stor ekonomisk betydelse i Peru. Humboldtstr�mmen g�r f�rbi Perus kust och bidrar till att kyla ner vattnet en temperatur l�mplig f�r plankton. I slutet av 1960-talet landade peruanska fiskare de st�rsta fiskf�ngsterna i v�rlden (�ver 9 miljoner ton fisk). �verfiske och �ndrade havsstr�mmar ledde i b�rjan av 1970-talet till kollaps inom fisket. P� 1990-talet �vertr�ffades 60-talets f�ngster (11 miljoner ton). St�rre delen av f�ngsterna best�r av anchoveta, en ansjovisfisk av vilken det framst�lls fiskolja och fiskmj�l. Under 1990-talet svarade fisket f�r 30 procent av landets exportinkomster.

Ekoturismen �r utvecklad eftersom det finns mycket or�rd natur, s�rskilt i regnskogen i �stra delen av landet. Vandringar erbjuds i Huaraz och Cusco och till Machu Picchu, den mest bes�kta arkeologiska platsen i Sydamerika. Titicacasj�n �r ocks� ett stort turistm�l.

Landet �r f�rsett med ett t�tt v�gn�t som �r v�l utvecklat, men f�rutom huvudv�garna, �r de flesta v�gar inte stenlagda, utan gropiga och under regnperioden ofta oframkomliga. Den bergiga terr�ngen och de stora avst�nden g�r att en resa i landet �r mer kr�vande �n i Europa.

Demografi

• Befolkningstillv�xt: 0,96 % (2016)
• F�delsetal: 18,0 f�dslar per 1 000 inv�nare (2016)
• D�dlighet (hela befolkningen): 6,0 d�dsfall per 1 000 inv�nare (2016)
• Nettomigration: -2,4 migranter per 1 000 inv�nare (2016)
• Sp�dbarnsd�dlighet: 19,0 d�dsfall per 1 000 levande f�dslar (2016)
  • Manlig sp�dbarnsd�dlighet: 21,1 d�dsfall per 1 000 levande f�dslar (2016)
  • Kvinnlig sp�dbarnsd�dlighet: 16,7 d�dsfall per 1 000 levande f�dslar (2016)
• Antal barn/kvinna: 2,15 (2016)
• Befolkningens median�lder: 27,7 �r (2016)
  • M�ns median�lder: 26,9 �r (2016)
  • Kvinnors median�lder: 28,4 �r (2016)
• Befolkningens medellivsl�ngd vid f�dseln: 73,7 �r (2016)
  • M�ns medellivsl�ngd vid f�dseln: 71,7 �r (2016)
  • Kvinnors medellivsl�ngd vid f�dseln: 75,9 �r (2016)
• Analfabetism: 5,5 % (2015)
  • Hos m�n: 2,7 %
  • Hos kvinnor: 8,3 %
• Ungdomsarbetsl�shet: 8,8 % (2013)
  • Hos m�n: 8,3 % (2013)
  • Hos kvinnor: 9,3 % (2013)
• Andel �verviktiga hos den vuxna befolkningen: 20,4 % (2014)
• Andel underviktiga barn under 5 �rs �lder: 3,1 % (2010)

Siffror tagna fr�n The World Factbook.

Perus befolkning best�r till �ver 50 procent av indianer. Den st�rsta etniska gruppen �r quechua, en grupp till vilken n�ra h�lften av landets inv�nare r�knas. En annan stor etnisk grupp �r aymara. Perus indianska befolkning bor i huvudsak p� h�glandet och i landets bergstrakter vid Andernas sluttningar. Den spanskspr�kiga delen av befolkningen utg�r mellan 30 och 35 procent. Det finns i Peru �ven minoriteter av japaner, kineser och italienare. En procent av befolkningen �r afroamerikaner.

I de indianska befolkningsgrupperna �r fattigdomen utbredd. Djup ekonomisk n�d p� landsbygden har f�ranlett massiv inflyttning till de st�rre kustn�ra st�derna, s�rskilt huvudstaden Lima. Inflyttningen har medf�rt �kad social n�d och �kad kriminalitet.

Religion

Muralm�lning, Se�or de los Milagros.

I Peru �r katolicismen den st�rsta religionen. Enligt folkr�kningen 2007, bek�nner sig 81,3 % av befolkningen �ver 12 �r till katolicismen, 12,5 % till de evangeliska kyrkorna, 3,3 % tillh�r andra religioner och 2,9 % angav ingen religi�s tillh�righet.

En av de viktigaste religi�sa manifestationerna �r Se�or de los Milagros, vars bild fr�n tiden f�r vicekungad�met Peru f�rs ut i procession p� gatorna i Lima under oktober m�nad varje �r. Denna helgonbild har f�tt hyllningar fr�n p�ven Johannes Paulus II och Benedictus XVI. Det �r en av de st�rsta religi�sa manifestationerna i v�rlden. I Peru liksom i resten av Latinamerika finns ytterligare hyllningar till korset liksom till jungfru Maria och Virgin del Chapi, Virgen del Carmen, Virgen de la Puerta, och s� vidare.

I Peru finns det 45 kyrkliga omr�den, d�ribland sju �rkestift. Kardinal och �rkebiskop i Lima �r Juan Luis Cipriani.

Spr�k

Spanska �r modersm�l f�r 80,3 % av peruaner �ldre �n 5 �r och �r det st�rsta spr�ket i landet. Spanskan fungerar parallellt med flera olika modersm�l, det viktigaste �r quechua, som talas av 16,5 % av befolkningen (1993). Andra inhemska spr�k talas av 3 % och utl�ndska spr�k av 0,2 %

Kultur

Den peruanska kulturen har sina huvudsakliga r�tter i spanska och amerindiska traditioner, �ven om den ocks� har p�verkats av olika etniska grupper fr�n Afrika, Asien och Europa. Perus konstn�rliga tradition g�r tillbaka till bearbetad keramik, textilier, skulptur och guldsmideri i de pre-kolumbianska kulturerna. Inkorna ut�vade dessa arbeten och n�dde �ven arkitektoniska resultat inklusive byggandet av Machu Picchu. Barocken dominerade inom konsten i vireinatet, trots att den blev modifierad av inhemska traditioner. Under denna period, fokuserades konsten huvudsakligen p� religi�sa teman, de m�nga kyrkorna fr�n denna period och m�lningar fr�n Cuscoskolan �r bevis p� detta. Konsten stagnerade efter sj�lvst�ndigheten fram till uppkomsten av indigenism under f�rsta h�lften av 1900-talet. Fr�n 1950-talet har den peruanska konsten varit eklektisk och p�verkats av b�de internationella och lokala str�mningar.

Litteratur

Peruansk litteratur har sina f�rsta r�tter i det anonyma dramat Ollantay, vars ursprung �r f�rlorat i en v�rld med Inkariket likav�l som "Taki", en term p� quechua som omfattar litteratur, dans och musik.

Spanjorerna tog fr�n Spanien med sig kupletter, romanser och visor. De anpassades efter det nya landet och samma sak skedde med poesin, oratorier och teaterpj�ser och �ven n�r det g�llde f�rel�sningar inom juridik och vetenskap. Fr�n b�rjan var verken geografiskt obest�mda, men med tiden och med separationen fr�n Spanien utvecklades nya nationella teman vilket kom att bli b�rjan p� vad man kan anse som peruansk litteratur.

Peruansk litteratur har, som alla kulturella och konstn�rliga manifestationer, genomg�tt flera stadier, som p�verkades av r�relser eller str�mningar nationellt och internationellt. De omv�lvande h�ndelserna i historien blev till inspiration f�r konstn�rer som speglade respektive epok i sina verk, d�r flera str�mningar utm�rker sig.

Den f�rsta boken om Anderna skrevs av Bartolom� Ruiz 1528. De f�rsta kr�nikorna om er�vringen kom 1534, La conquista del Per� llamada la Nueva Castilla av Crist�bal de Mena, och La verdadera relaci�n de la conquista del Per� av Pizarros sekreterare Francisco de Xerez.

Det f�rsta boktryckeriet i Peru (Antonio Ricardo) startade 1584 och antalet tryckerier �kade sedan l�ngsamt. Kostnaden f�r att trycka b�cker var h�g och m�nga b�cker kom att tryckas i Spanien (till exempel Vegas Comentarios Reales) och �ven i andra europeiska l�nder. F�rutom tryckkostnader inverkade politisk och ideologisk kontroll samt p�verkan fr�n inkvisitionen. B�cker kom i m�nga fall forts�tta att cirkulera som handskrifter.

Senare under b�rjan av 1600-talet m�rks i f�rsta hand Inca Garcilaso de la Vega med sin Comentarios Reales de los Incas och Guaman Poma med Nueva Cor�nica y Buen Gobierno. Senare, framtr�dde Juan de Espinosa Medrano i den quechiska litteraturen och Caviedes, densamme Espinosa och Peralta i den kastilianska.

Fr�n den republikanska eran finns flera representanter f�r den peruanska ber�ttelsen som Felipe Pardo y Aliaga och Manuel Segura Ascencio, men den st�rsta f�rfattaren fr�n 1800-talet �r Ricardo Palma med sina ber�mda Tradiciones Peruanas. H�jdpunkter under 1900-talet �r poeten C�sar Vallejo tillsammans med m�nga andra avantgardister som Martin Ad�n. Motsvarande namn f�r indigenism �r Ciro Alegria och Jos� Maria Arguedas och f�r stadsromanen Julio Ram�n Ribeyro, Alfredo Bryce Echenique och Mario Vargas Llosa.

Gastronomi

Ceviche, en typisk r�tt fr�n det peruanska k�ket.

Det peruanska k�ket anses vara ett av de mest varierade och originella i v�rlden. Tack vare det prekoloniala arvet fr�n inkariket, amazonk�ket, spanska k�ket, afrikanska k�ket s�v�l som det franska, kantonesiska, japanska och senare �ven italienska k�ket har h�r skett en stor blandning, tillsammans med la criolla, till en gastronomi fr�n "fyra kontinenter i ett enda land". Den erbjuder en betydande variation av typiska och kulinariska peruanska r�tter i st�ndig utveckling. Enligt den franska tidningen Le Monde har gastronomin i Peru en mycket framtr�dande plats; p� v�rldsniv� r�knas det som ett av de tre stora k�ken i v�rlden, vid sidan av Kina och Frankrike, medan det i internationella gastronomiska t�vlingar �ven konkurrerar med det indiska k�ket.

Musik

Marinera fr�n norra Peru.

Musiken i Peru �r resultatet av influenser fr�n m�nga �rhundraden. Det finns m�nga olika genrer av peruansk musik: den andinska, den creolska och afroperuanska musiken ("criolla") och musiken i den peruanska djungeln (Amazonas). Dessa kan i sin tur delas in i musik och danser fr�n peruanska kusten, Anderna och den peruanska regnskogen. Criollamusiken vid kusten �r mycket varierad, eftersom det �r just denna region som haft och har st�rst andel mestiser, k�nd som m�sica criolla, i vilken ocks� �terfinns de afroperuanska danserna.

L�ngs den mittersta kuststr�ckan, fr�mst vid Lima, finns stadsmusiken fr�n �ldre tiders Lima, den peruanska valsen (vals criollo) (popul�r i andra l�nder, fr�mst i Argentina bland de tangofr�lsta). I Lima finns ocks� den graci�sa zamacueca eller marinera Lime�a (ursprunget till andra cuecas och zambas). Bland dessa finns varianter och utvidgningar som canto de Jarana och la resbalosa. S�dra centrala kustpartiet (Ca�ete, Chincha, Ica och Nasca) erbjuder afroperuansk musik. De mest framtr�dande typerna �r el festejo och el land�, andra exempel �r toro mata och el panalivio.

I norr finns den nordliga criollamusiken. Fr�n omr�dena La Libertad och Lambayeque kommer den k�nda marineran; som spelas i orkester med trummor och trumpeter. Denna marinera �r, till skillnad fr�n den tidigare n�mnda, inte f�r salongen, utan �r mycket f�rgstark och glad, och f�rekommer mycket n�r det g�ller popul�ra festivaler inklusive n�r man har t�vlingar med den peruanska pasoh�sten. L�ngst fr�n norr i Piura, Lambayeque och Tumbes kommer la cumanana (med inslag fr�n mulatter och afroperuaner), vidare den k�nsliga agitanado tondero fr�n Piura och el triste som m�nga g�nger f�rekommer i ett uttryck typiskt f�r norra Peru: "triste con fuga de Tondero ("ledsen till ett stycke tondero").

Omr�dena i sierra sur (dvs. de s�dra anderna i Peru) sin Huancavelica, Ayacucho, Apurimac, Cusco och Puno karakteriseras av huayno (detta g�ller ocks� den norra delen av bolivianska Altiplano). Fr�n Cuscoomr�det kommer muliza, el condor pasa och fr�n Arequipa kommer yarav� arequipe�a. Mellersta delen av Anderna som Cerro de Pasco, Ancash och Jun�n �r k�nda f�r sin glada huayllas. Typiska representanter f�r denna genre �r Pio Pio och Huylas Macho. Inom de andinska traditionella festivalerna, �r den mest k�nda Inti Raymi, som vid Sacsayhuaman, i utkanten av Cusco, ih�gkommer ceremonier och ritualer fr�n Inkariket och hyllar guden Inti (inkafolkets solgud). Inti Raymi firas den 24 juni varje �r.

Urarina shaman, 1988.

Internationella rankningar

Organisation	Unders�kning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	45 av 180
Reportrar utan gr�nser	Pressfrihetsindex 2019	85 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	105 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	82 av 189

Se även

• spanska, quechua, aymara

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Peru, 16 maj 2006.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Peru, 3 september 2008.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från spanskspråkiga Wikipedia, Perú, 10 september 2008.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Peru.
  Bilder & media