Stridsvagn

F�r antika stridsvagnar, se h�ststridsvagn.

En svensk stridsvagn 122

En amerikansk M1 Abrams-stridsvagn.

Tv� ryska T-90 stridsvagnar.

Stridsvagn (milit�rf�rkortning: strv) p� sverigesvenska eller pansarvagn (kort psv, efter finska: Panssarivaunu) p� finlandssvenska �r ett pansrat och tungt bestyckat milit�rt stridsfordon som utg�r huvuddelen inom m�nga arm�ers pansarflotta.

Beskrivning

Ben�mningen "stridsvagn"/"pansarvagn" anv�nds ibland felaktigt om alla pansarfordon. En stridsvagn �r en specifik klass av fordon och klassas precis som alla andra markstridsfordon efter deras �mnade roll, snarare �n konstruktion, vilket i sin tur betyder att fordonet beh�ver uppfylla vissa krav p� eldkraft, skydd och mobilitet.

Definition

Den moderna definitionen av en stridsvagn �r ett pansrat v�lskyddat landfordon (antingen hjul- eller bandg�ende) med god r�rlighet b�de p� v�g och i terr�ng, bestyckad med en grovkalibrig (>60 mm) eldr�rspj�s samt kulsprutebev�pning, som under g�ng, med god verkan, 360� grader runt fordonet, kan spana efter och nedk�mpa b�de stillast�ende och g�ende markm�l, oavsett skyddsniv�, med kort tidsintervall mellan uppt�ckt och eldgivning. De skall kunna verka b�de som infanterist�d men framf�r allt �ven som egen separat styrka, vilket i m�nga fall kr�ver en viss klass av r�rlighet och skydd. Ytterligare krav till�ggs beroende p� stridsvagnstyp, till exempel l�tt stridsvagn eller huvudstridsvagn.

Det b�r �ven n�mnas att olika l�nder har olika fordonsklassifikationer och kan klassa historiska fordon annorlunda �n andra l�nder. Ett bra exempel p� detta �r stridsvagn 103 som klassades som stridsvagn i Sverige, trots att den skulle klassats som pansarv�rnskanonvagn i m�nga andra l�nder. Historiskt blev detta dock ett popul�rt �mne n�r den kom i bruk och flera l�nder gjorde om sitt klassifikationssystem.

Ben�mning

Sverige: Ut�ver felaktig anv�ndning av ben�mningen stridsvagn i Sverige anv�nds ibland ben�mningen "pansarvagn" ist�llet f�r stridsvagn. Detta �r prim�rt allm�nspr�k d� Sveriges f�rsvarsmakt enbart anv�nder ben�mningen stridsvagn. Trots detta har ben�mningen pansarvagn historiska betydelser. N�r Sverige f�rst inf�rskaffade stridsvagnar under b�rjan av 1920-talet ben�mndes de f�rst pansarvagn. Men d� man inledde f�rs�k med pansarbilar under samma period s� omben�mndes fordonstypen till stridsvagn. Ordet pansarvagn anv�nds dock ibland som samlingsnamn p� vagnar i ett pansart�g.

Finland: I Finland inom den finlandssvenska milit�rterminologin anv�nds dock ben�mningen pansarvagn, d� typen heter "panssarivaunu" p� finska.

Internationellt: I internationella sammanhang anv�nds ordet "tank", vilket anses som det ursprungliga ordet f�r fordonstypen (se avsnittet F�rsta v�rldskriget). Ben�mningen tank anv�nds framf�r allt i engelskan, men �ven p� ryska, kinesiska och flera andra spr�k med sm� variationer. Detta har gjort att ordet tank har blivit relativt vanligt i dagligt spr�k och inom popkultur.

Utvecklingshistoria

Stridselefanter har till stor del anv�nts som stridsvagnar f�re modern tid. De f�rs�gs ofta med ett torn p� ryggen f�r b�gskyttar eller spjutkastare.

Konceptet bakom stridsvagnen, att genom en kombination av slagkraft, skydd och r�rlighet kunna bryta fiendens linjer och snabbt intr�nga p� djupet, h�rr�r l�ngt tillbaka i tiden och str�cker sig fr�n de tidiga h�stdragna vagnarna via tungt rytteri s�som katafrakter och elefanter som emellan�t haft l�tt artilleri som ballistor och culveriner (en sorts tidig kanon) monterade i ryggtornet till senare pansarrytteri s�som kyrassi�rer och de polska husarerna.

F�repok

Leonardos stridsvagn

En tidig f�rfader till den moderna stridsvagnen designades under ren�ssansen av Leonardo da Vinci. Fordonet som p� italienska kallas Carro armato di Leonardo, �versatt p� svenska till Leonardos stridsvagn, var en vagn med fyra vevdrivna hjul t�ckt av en skyddad kaross i form av ett runt cirkust�lt av tr� och j�rnplattor. Dess bev�pning skulle best� av ett ok�nt antal l�tta kanoner runt om vagnens bas. Vagnen kom dock aldrig att byggas och dess konstruktion skulle nog gjort den till ett mer psykologiskt vapen �n ett faktiskt d�dande vapen.

Introduktionen av pansarskeppen ledde till id�er om olika landskepp f�r att dominera slagf�lten, exempelvis i H.G. Wells The Land Ironclads och V�rldarnas krig, men ist�llet blev pansart�g och pansarbilar n�sta steg i utvecklingen. Pansart�gen var ytterst effektiva i att snabbt kunna f�rflytta stor eldkraft som var v�l skyddad, men var bundna till j�rnv�gsn�tet, som dessutom kunde saboteras. Den begr�nsningen saknade pansarbilen som genom f�rbr�nningsmotorn int�g b�rjade realiseras under b�rjan av 1900-talet men de var enbart splitterskyddade med l�tt bev�pning och var n�stan om�jliga att k�ra i terr�ng p� grund av h�g vikt.

B�da dessa fordon var effektiva n�r de v�l kunde f�rflytta sig p� slagf�ltet men d� de hade mycket begr�nsad mobilitet, speciellt p� slagf�lt som l�g utanf�r det fasta v�gn�tverket, beh�vdes en ny typ av fordon. D� inget utvecklat land l�g i aktivt gr�nskrig vid 1900-talets b�rjan fanns det v�ldigt lite tryck fr�n d�tidens �verbef�lhavare att l�gga resurser p� att utveckla ett s�dant fordon. Trots detta p�b�rjades flera tidiga stridsvagnsprojekt p� privat niv�.

Burstyns Motorgesch�tz

Burstyns Motorgesch�tz

Ett tidigt stridsvagnsprojekt som utvecklades p� privat niv� var en konstruktion vid namn Motorgesch�tz (motorpj�s) som hade konstruerats av �sterrikaren G�nther Burstyn �r 1911. Denna konstruktion var extremt nyt�nkande och skulle onekligen ha varit ett f�r sin tid mycket v�lfungerande (kanske till och med historie�ndrande) fordon om det hade realiserats.

Burstyn fick iden till projektet n�r han 1903 fick �ka med i en pansrad torpedb�t och t�nkte vad man skulle kunna �stadkomma med dessa p� land. N�gra �r senare 1906 b�rjade hans ide verkligen ta fart n�r han fick se den �sterrike-ungerska pansarbilen Austro-Daimler Panzerwagen. Han f�rstod d� att det var ett s�dant fordon han ville skapa fast med m�jligheten att kunna korsa skyttegravar och andra sv�ra hinder. N�got �r senare fick han se hur �sterrikiska milit�ren hade f�st plattor runt hjulen p� artilleripj�ser f�r att minska marktrycket vilket gav honom iden till att skapa ett band av dessa och tr� detta �ver ett flertal hjul f�r att minska marktrycket s� mycket som m�jligt. Burstyn b�rjade genast arbeta p� en konstruktion av larvband samt fordonet som skulle b�ra dessa och denna konstruktion var klar 1911. Larvbandet kallade han Gleitb�nder (glidband) och fordonet fick det redan n�mnda namnet Motorgesch�tz. Det b�r n�mnas att larvbandet redan var patenterat i USA vid denna tidpunkt men d� ok�nt f�r G�nther.

Motorgesch�tz var konstruerad som en klassisk stridsvagn med kanontorn och larvband med motorn och kopplingen l�ngst bak i fordonet, dock med undantaget f�r fyra stycken bommar, tv� d�r bak och tv� d�r fram som vardera hade ett hjul i �nden. Detta var en uppfinning av G�nther f�r att ge fordonet m�jlighet att korsa �ven de st�rsta av t�nkbara skyttegravar. Han skickade sina ritningar till den �sterrike-ungerska f�rsvarsstaben f�r att se ifall de ville k�pa hans design men de var inte intresserade d� de inte l�g i n�got krig och s�g inte heller hur man skulle bruka detta fordon. G�nther kom inte att f�rs�ka f� igenom sin design senare vid f�rsta v�rldskrigets utbrott d� han fruktade att �ter f� avslag.

Mendeleevs stridsvagn

Mendeleevs stridsvagn

Under samma period som Burstyns Motorgesch�tz konstruerade en rysk ingenj�r vid namn Vasiliy Mendeleev en �vertung stridsvagn p� drygt 170 ton som var utformad som en pansarv�rnskanonvagn med en 120 mm �rlogskanon. �ven denna hade ritningar klara 1911, med larvband av egen konstruktion, men blev aldrig realiserad p� grund av flera tekniska aspekter bortom den obrukliga vikten av 170 ton.

F�rsta v�rldskriget

Tank Mark I hane

Tank Mark IV hane

Tysk A7V.

Under f�rsta v�rldskriget blev ett fordon som stridsvagnen snabbt n�dv�ndigt d� det man trodde skulle bli ett klassiskt krig med f�rgglada uniformer och koordinerade skottsalvor snabbt blev ett skyttegravskrig med ingenmansland och artilleribombardering utan slut.

De som tog det f�rsta steget att utveckla en stridsvagn var britterna som 1915 skapade "Little Willie", en motoriserad metall�da med modifierade larvf�tter fr�n den amerikanska Holtbandtraktorn. Little Willie kom aldrig l�ngre �n att agera koncepttest d� dess larvf�tter inte var l�nga nog att korsa skyttegravar. En ny design ritades upp som inte bara hade l�ngre larvband utan de tr�ddes runt hela fordonets siluett f�r att ge maximal terr�ngframkomlighet. D� man f�rv�ntade sig att detta nya fordon skulle beh�va skjuta mot flera m�l samtidigt gav man det bastioner p� sidorna av vagnen med kanoner eller kulsprutor. P� grund av detta fick fordonstypen till en b�rjan namnet landskepp men d� man blev orolig att Tyskland skulle f� nys om detta och lista ut vad fordonet var byggt p� detta namn gav man fordonet en t�ckmantel vid namn tank (som en vattentank) d� detta inte skulle l�ta lika misst�nkt. Som extra f�rs�kring kom man p� en bortf�rklaring som sa att dessa var sj�lvg�ende vattentankar som skulle g� till Ryssland.

Denna nya stridsvagn var klar 1916 och fick beteckningen Tank Mark I. Den gjordes i tv� versioner, honor och hanar. Honorna var bev�pnade med kulsprutor medan hanarna var bev�pnade med kanoner. Redan i slaget vid Somme i september 1916 anv�ndes 49 brittiska stridsvagnar f�r f�rsta g�ngen i strid. Dessa kom som en skr�ckinjagande �verraskning f�r tyskarna som inte hade n�gon aning hur man skulle kontra dessa fordon. Trots denna moraliska effekt var dock stridsvagnarnas taktiska framg�ngar mycket begr�nsade p� grund av mekaniska haverier och d�lig sikt inifr�n stridsrummet.

Tyskarna b�rjade snabbt utveckla taktiker och nya vapen f�r att kontra dessa stridsvagnar. Artilleripj�ser och stormkanoner sattes upp f�r att kunna skjuta direkt eld och soldater b�rjade modifierade sina patroner genom att ta ut kulan ur hylsan f�r att sedan ladda om den omv�nt med st�rre drivladdning. Detta �kade mynningshastigheten, som med hj�lp av den nu trubbiga kulan, kunde sl� igenom Tank Mark I:s pansar p� korta avst�nd. Denna taktik hade fr�n b�rjan utvecklats f�r att sl� ut prickskyttesk�ldar men kom nu ist�llet att bli Tysklands f�rsta pansarv�rn. Dock kom dessa omv�nda patroner att bli problematiska d� den h�gre drivladdningen gjorde patronen os�ker och flera soldater fick s�tta livet till n�r patronen exploderade inuti patronl�get. Ist�llet utvecklades en dedikerad pansarprojektil i 8 mm Mauser som fick beteckningen Spitzgeschoss mit Kern (spetskula med k�rna) som hade ungef�r samma effekt men var mycket s�krare.

P� grund av detta b�rjade britterna konstruera en ny stridsvagn vid namn Tank Mark IV som hade tjockare pansar. Dessa anv�ndes f�r f�rsta g�ngen i Slaget vid Cambrai vilket var f�rsta g�ngen stridsvagnar anv�ndes i st�rre skala. 324 stridsvagnar sattes in och visade stridsvagnarnas m�jlighet att skapa genombrott i linjerna n�r de sattes in i stor skala. Framg�ngarna kunde dock inte utnyttjas fullt ut d� infanteriet inte klarade av att f�lja med de framryckande stridsvagnarna, som �ven saknade kulsprutor att bek�mpa fientligt infanteri med och enbart var bev�pnad med kanoner.

Under slutet av 1917 hade �ven tv� nya stridsvagnar kommit in i leken, den tyska A7V och den franska FT-17. Den tyska A7V var mycket problematisk och kom enbart att produceras i begr�nsat antal. Detta gjorde att Tyskland b�rjade er�vra brittiska stridsvagnar i varierande skick och renovera dem med tysk utrustning och bev�pning. Dessa kom att f� namnet "Beutepanzer" (bytesstridsvagn). Hittills hade tyskarna anv�nts det brittiska ordet tank men nu hade de kommit p� en egen ben�mning f�r fordonet vid namn panzer (pansar).

Under 1918 gjorde tyskarna en motattack med sina Beutepanzer som chockade britterna som nu beh�vde sl�ss mot sina egna stridsvagnar. D� slag med stridsvagn mot stridsvagn tidigare hade varit mycket s�llsynt hade hon- och hanvagnsprincipen fungerat bra men nu n�r tyskarna �ven hade m�nga stridsvagnar beh�vde man g�ra hermafroditer som bar b�de kanon- och kulsprutebev�pning s� man alltid kunde sl� ut fientligt pansar.

Renault FT-17

P� den franska sidan hade man som ovan n�mnt utvecklat en l�tt stridsvagn vid namn FT-17. Denna stridsvagn var v�rldens f�rsta l�tta stridsvagn och var menad att attackera fienden i stor numer�r under en genombrytning innan fienden hann gr�va nya skyttegravar. �ven britterna hade konstruerat en l�ttare stridsvagn som blev Medium Mark A Whippet som byggde p� samma principer. Av dessa visade sig FT-17 vara banbrytande d� den var den f�rsta massproducerade stridsvagnen med fj�dring och kanontorn. Detta koncept var inte nytt med h�nvisning till f�repoken men detta var den f�rsta g�ngen detta hade realiserats och satts i bruk.

Under krigsslutet kom Tyskland �ven att ta fram v�rldens f�rsta pansarv�rnsgev�r i form av 13,2 mm tankgewehr m/1918 (13,2 mm pansarv�rnsgev�r modell 1918). Detta var i princip en uppskalad version av Mausers klassiska infanterigev�r som sk�t en 13,2 mm patron konstruerad att sl� igenom 25 mm av pansar p� 250 meter. Denna patron skulle �ven anv�ndas f�r luftv�rn och f�r detta syfte utvecklades �ven en tung kulspruta vid namn Maschinengewehr 18 TuF (Tank und Flieger "stridsvagn och flyg").

Under slutspurten innan vapenstillest�ndet i Compi�gneskogen 1918 hade Tyskland �ven b�rjat konstruera flera uppf�ljare till A7V och �ven börjat planera svetsade stridsvagnar, något som inte blev vanligt förrän på 1940-talet. En av dessa konstruktioner var LK II som kom att bli Sveriges första stridsvagn strv fm/21.

Mellankrigstiden

Under första världskriget användes stridsvagnarna främst som stöd för infanteriet, och under mellankrigstiden uppkom två olika skolor inom pansartrupperna. Enligt den franska doktrinen skulle stridsvagnarna främst användas för att bekämpa fientliga kulsprutenästen och som understöd för infanteriet. Enligt den andra skolan som utvecklades av Basil Liddell Hart och J.F.C. Fuller i Storbritannien, skulle pansartrupperna utgöra kärnan i snabba, mekaniserade förband. Dessa teorier anammades av Heinz Guderian, som snabbt efter nazisternas maktövertagande kom att bygga upp de nya tyska pansartrupperna efter dessa principer. I Frankrike kämpade Charles de Gaulle förgäves för att vinna gehör för tankegångarna.

Efter kriget hade Tyskland i Versaillesfreden förbjudits att tillverka och använda stridsvagnar. Tyskland fann sig dock inte i förbudet och utvecklade stridsvagnar genom hemligt samarbete med andra länder som Sverige och Sovjetunionen.

Bara Italien hade stridsvagnar under det andra italiensk-abessinska kriget (1935–1936). Etiopierna hade inget pansarvärn, men lyckades vid olika tillfällen ändå motstå de lätta italienska L3/35-stridsvagnarna.

Under det spanska inbördeskriget mötte kulsprutebeväpnade stridsvagnar från Tyskland (Panzer I) och Italien (L3/35) tyngre beväpnade och pansrade sovjetiska stridsvagnar (som T-26) i strid. De tyska och italienska stridsvagnarna hade inte mycket att sätta emot de sovjetiska stridsvagnarna. Sovjetunionen drog dock slutsatsen att pansarvärnskanonen var överlägsen stridsvagnen och kom fram till att de behövde stridsvagnar med tjockare pansar och tyngre beväpning (för att kunna avfyra effektivare spränggranater mot pansarvärnskanoner). Detta var en av faktorerna som ledde till utvecklingen av den senare så viktiga T-34.

Kina hade ett fåtal tyska Panzer I och italienska L3/35-stridsvagnar under det andra kinesisk-japanska kriget (1937–1945). Japanernas stridsvagnar var dem överlägsna.

I det Sovjet-japanska gränskriget 1938–1939 stred stridsvagnar återigen med varandra. De sovjetiska stridsvagnarna (BT, T-26) var överlägsna sina japanska motparter. Detta sporrade japanerna att utveckla en stridsvagn med bättre beväpning som kunde tränga igenom stridsvagnspansar, Typ 97 Shinhōtō Chi-Ha^(en).

I Vinterkriget (1939–1940) mellan Finland och Sovjetunionen hade finländarna ett fåtal föråldrade stridsvagnar, plus ett antal som erövrades från de sovjetiska styrkorna under krigets gång. Sovjetunionens huvudsakliga stridsvagnar var den lätta T-26, den mellantunga T-28 (med tre torn) och den tunga T-35 (fem torn). Stridserfarenheter visade att stridsvagnar med flera torn inte hade någon fördel, dessa höjde således stridsvagnens profil i onödan. De finländska pansarvärnsvapnen visade sig kunna slå ut T-28, och den försågs med tyngre pansar inför den sista sovjetiska offensiven där de användes för att slå igenom Mannerheimlinjen. Erfarenheterna från vinterkriget gjorde att Sovjetunionen satsade på stridsvagnar med ett torn istället för de med flera torn: den tunga KV-1 och den medeltunga T-34.

Andra världskriget

Finländsk Panzerkampfwagen IV Ausf J

Sovjetisk T-34-85.

Under andra världskriget blev stridsvagnen en förutsättning för den rörliga krigföringen. Utvecklingen av stridsvagnar gick snabbt under kriget. I början hade många länder lätta stridsvagnar, som endast var beväpnade med kulsprutor. Vid krigets slut fanns stridsvagnar som vägde 40–70 ton och som var beväpnade med grovkalibriga kanoner (~80–122 mm). Två kända stridsvagnsslag från denna tid är slaget vid Kursk, som betraktas som världshistoriens största pansarslag, och slaget vid El-Alamein.

Kriget började med invasionen av Polen. Polen hade cirka 150 lätta 7TP-stridsvagnar (beväpnade med en 37 mm kanon) och 500 TKS-tanketter (beväpnade med en kulspruta). Mot dem stod 2 400 tyska stridsvagnar. Styrkan hade en viktig förstärkning av tjeckiska stridsvagnar (Panzer 35(t) och Panzer 38(t), båda beväpnade med en 37 mm kanon) som erövrades efter Münchenöverenskommelsen 1938. I styrkan ingick Panzer I (beväpnad med kulsprutor, numerärt största del av styrkan), Panzer II (20 mm automatkanon), Panzer III (50 mm kanon) och Panzer IV (kort-pipig 75 mm kanon).

Efterkrigstiden

Moderna stridsvagnar består i regel av ett chassi med drivning och motor. På chassit är vanligtvis monterat ett vridbart torn med en kanon. Besättningen varierar (3–4 man) och består vanligen av minst en vagnchef, en skytt och en förare. Om kanonen laddas manuellt tillkommer en laddare. Endast föraren sitter i chassit.

Stridsvagnshistorik per nation

Då stridsvagnens historia är så bred kan man dela upp den i underkategorier för att lättare finna kunskap och förstå den. Bra exempel på detta är att fokusera på stridsvagnens historia hos en specifik nation. Då kan man till exempel enklare förstå varför vissa stridsvagnar utformades eller användes som de gjorde. Det är även lärorikt från en extern vinkel, till exempel en nations militära historia.

Stridsvagnshistorik i Storbritannien

För stridsvagnshistorik i Storbritannien under första världskriget se artikelns avsnitt "Utvecklingshistoria: Första världskriget".

Brittiska stridsvagnar under andra världskriget

När andra världskriget bröt ut 1939 var Englands pansarstyrkor inte mycket att skryta med. Trots att man varit med om att uppfinna stridsvagnen och därmed inlett en ny fas i den moderna krigföringen, var utvecklingen av det nya vapnet anmärkningsvärt långsam. Både bland politiker och militärer fanns motståndare till stridsvagnen, den var dyr att tillverka och många var ovilliga att frångå det traditionella sättet att föra krig, med infanteri som långsamt nöter ut varandra. Så sakteliga kom emellertid utvecklingen igång.

Till att börja med koncentrerade man sig på lätta vagnar, de första som konstruerades var öppna enmansvagnar beväpnade med en kulspruta. De var dock för små för att riktig räknas som stridsvagnar och den första riktigt lätta stridsvagnen som konstruerades efter första världskriget var Royal Ordnance Factory’s Light Tank A3E1. Det var en tremannavagn med två kulspruteförsedda torn, ett framtill och ett baktill. A3E1 var en försöksvagn och utvecklingen ledde vidare till Carden-Lloyd/Vickers Light Tank Mk I, som togs i tjänst 1930. Den modifierades i flera omgångar under så gott som hela trettiotalet och den sista versionen hade beteckningen Mk VI C. Besättningen bestod av tre man, föraren i fronten, vagnchef och skytt i tornet. Beväpningen utgjordes av två kulsprutor monterade parallellt i tornet. Totalt fanns omkring ettusen att tillgå när kriget bröt ut i september 1939. De användes på flera krigsskådeplatser, men led svårt av sitt tunna pansar och sin klena beväpning.

Den medeltunga stridsvagnen representerades i stort sett av Vickers Medium Tank Mk I och II, där den sistnämnda var en vidareutveckling av den förstnämnda. De var beväpnade med en 47-millimeters kanon och sex 7,7-millimeters kulsprutor monterade på olika ställen på vagnskroppen och i tornet. Kanonen på Mk II hade längre eldrör och högre mynningshastighet, vilket gav bättre genomslagskraft. Dessutom hade Mk II tjockare pansar och pansarplåtar som skyddade bandaggregatet.

Fram till mitten av trettiotalet var britterna ganska nöjda med sina två stridsvagnskategorier, lätta och medeltunga, men den politiska utvecklingen i världen och den tekniska utvecklingen i Tyskland tvingade fram en omvärdering. Den medeltunga stridsvagnen ersattes av snabba kryssningsstridsvagnar och kraftigt pansrade infanteristridsvagnar.

Stridsvagnshistorik i Sverige

1920 – 1930

Stridsvagn fm/21

Den första svenska stridsvagnen var stridsvagn fm/21. De var halvfärdiga tyska stridsvagnar som, under ententens kontrollkommission, smugglades ut ur Tyskland 1920 och monterades i Oskarshamn. Dessa var för få i antal för att fungera som en egen styrka men kom att effektivt användas för att utveckla taktik och förståelse för användning av stridsvagnar i Sverige. 1929 modifierades ett antal Stridsvagn fm/21 med svenska motorer för att bli stridsvagn m/21-29.

1930 – 1945

Stridsvagn m/42

Under slutet av 1920-talet och framåt började Sverige utveckla egna stridsvagnar. Dessa utvecklades primärt, delvis med tysk hjälp, av företaget Landsverk. Trots att företaget inte hade någon tidigare erfarenhet av varken pansarfordon eller stridsfordon kom Landsverk att stå för några av de absolut mest avancerade stridsvagnskonstruktionerna för sin tid. Bland annat byggde de världens första stridsvagn med svetsat hölje, vilket blev Landsverk L-10, i Sverige betecknad Stridsvagn m/31. Inte långt senare var de först med att göra en stridsvagn med torsionsupphängning, Landsverk L-60. Tack vare Landsverks utvecklingsarbete kunde Sverige, trots begränsningar, bygga upp en egen stridsvagnskår under andra världskriget. Se Stridsvagn m/38, Stridsvagn m/39, Stridsvagn m/40, Stridsvagn m/42.

Även utländska stridsvagnskonstruktioner köptes inför andra världskriget, specifikt två tjeckoslovakiska modeller sedan betecknade Stridsvagn m/37 och Stridsvagn m/41.

1945 – 1965

Stridsvagn 102

Efter kriget behövde Sverige fler stridsvagnar än vad som kunde produceras i Sverige och även fortare än vad utvecklingen tillät. Kriget hade ökat hastigheten av stridsvagnsutvecklingen utomlands markant, vilket hade gjort att de stridsvagnar som Sverige utvecklat innan och under kriget blev omoderna ganska snabbt efter att de tagits i bruk. På grund av detta behövde man snabbt ta fram en plan för införskaffning av nya stridsvagnar. Man ville primärt köpa in utländska modeller, ifall inhemsk produktion inte skulle vara möjlig. Man kom fram till att man ville köpa in en utländsk lätt stridsvagn och medeltung stridsvagn för att sedan utveckla en ny toppmodern stridsvagn i Sverige.

Landsverk fick i uppdrag att utveckla chassit till den nya svenska stridsvagnen medan Bofors fick uppdraget att utveckla tornet och beväpningen. Projektet döptes till Emil, men fick sedermera täckmanteln Kranvagn, ofta nerkortat till KRV. Som utländsk lätt stridsvagn var man intresserad av den franska AMX-13, vilken man testade under längre period i Frankrike. Som utländsk medeltung stridsvagn ville man ha den brittiska Centurion. Från början ville Storbritannien inte sälja vagnen till Sverige, då man ville fokusera på att bygga upp sina egna styrkor och allierade, men då man behövde pengar efter kriget ändrades detta snabbt, och Sverige fick köpa Centurion i större antal. Då man ansåg att Centurionvagnarna var tillräckliga för Sveriges stridsvagnsbehov, valde man att inte köpa AMX-13. Ganska snart gick även projekt Emil i stöpet på grund av sambandsproblem med Bofors, varav Centurion, då betecknad stridsvagn 81, fick ta rollen som Sveriges enda moderna stridsvagn.

Ganska snabbt insåg man dock att antalet stridsvagn 81 inte vara tillräckligt, varav man valde att så gott som möjligt uppgradera äldre svenska stridsvagnar med nyare utrustning och beväpning. Det enda av dessa projekt som gick igenom var stridsvagn 74, där man tagit en stridsvagn m/42 och försett den med nytt torn för att kunna bära en pansarvärnskanon. Stridsvagn 74 var dock enbart en nödlösning och var på många sätt en undermålig stridsvagn för sin tid. Detta gjorde att Sverige på nytt bad Storbritannien om att få köpa fler Centurionvagnar, denna gång den modernare Centurion Mk.10 med kraftigare pansar och beväpning. Storbritannien gick med på köpet och Sverige fick ett större antal Centurion Mk.10, sedan betecknade stridsvagn 101. En bit inpå 1960-talet uppgraderades även stridsvagn 81 med samma beväpning som stridsvagn 101 och ombetecknades då som stridsvagn 102.

1965 – 1986

Stridsvagn 103

Efter att projekt Emil skrotades påbörjade man utvecklingen av en ny inhemsk stridsvagn. Detta ledde till stridsvagn S, sedan betecknad stridsvagn 103. Denna svenskproducerade stridsvagn utgjorde ett avsteg i den militära ingenjörskonsten då den saknade torn, en så kallad tornlös stridsvagn. Detta gav stridsvagnen en mycket låg profil och därmed bra skydd, men innebar också att den var tvungen att stanna för att kunna rikta och ge eld. Trots sin utformning var stridsvagn 103 avsedd för anfallsstrid. Detta då arméns pansarbrigader var anfallsbrigader med uppgift att gå till motanfall mot fientliga brohuvuden och luftlandsättningar. Vagnen togs i bruk 1965 och kom att vidareutvecklas i 3-huvudvarianter fram till 1986.

De svenska Centurionvagnarna kom att fortsätta tjänstgöra efter att stridsvagn 103 kommit i bruk. För att fortsätta fungera med nya tider kom de att modifieras åtskilliga gånger under sin tjänsteperiod. En större modifikation gjordes under 1980-talet då man försåg både stridsvagn 101 och 102 med reaktivt pansar, sedan betecknade 101R och 102R. Under samma period gjordes ytterligare en uppgradering på ett antal stridsvagn 102. Man bytte ut motorn och diverse utrustning för att uppnå en någorlunda tidsenlig standard gentemot utländska typer. Dessa betecknades stridsvagn 104. Ytterligare ett moderniseringsförsök gjordes på de svenska Centurionvagnarna mot slutet av deras tjänsteperiod, där man bland annat bytte upphängning och introducerade fler uppgraderingar. Denna typ skulle kallas stridsvagn 105 men då Sverige fick möjlighet att införskaffa Leopard 2, skrotades projektet och Centurionvagnarna avvecklades.

1986 – 1994

Stridsvagn 104

Sedan man utvecklat stridsvagn 103 på 1960-talet hade Sverige påbörjat flera olika stridsvagnsprojekt för att en dag ersätta stridsvagn 101, 102 och 103. Ingen av dessa projekt kom att avslutas, men andan att än en dag utveckla en inhemsk stridsvagn hölls vid liv. Detta ledde till att man under 1980-talet påbörjade ytterligare ett stridsvagnsprojekt för framtida bruk. Detta projektet kom sedermera att få projektnamnet "Stridsvagn 2000". Stridsvagn 2000 var planerad att vara Sveriges huvudstridsvagn inpå 2000-talet och var en mycket avancerad konstruktion för sin tid. Pansaret var i toppklass och beväpningen likaså.

Trots Stridsvagn 2000-projektets potential valde man i och med Sovjetunionens fall 1991 att inskaffa en utländsk stridsvagnstyp. Detta projektet fick namnet "Stridsvagn NY" ("Strv ny") och innefattade flera prover med utländska stridsvagnstyper. De typer som testades var M1 Abrams, Leopard 2 och Leclerc. Leopard 2 vann "Strv NY"-tävlingen och 1994 valde man att nästa generations stridsvagn i Sverige skulle baseras på denna.

1994 – 2022

Stridsvagn 122

Efter projektet "strv NY" påbörjades projekteringen av en svensk version av Leopard 2A5 "Improved" som skulle kunna produceras inhemskt på licens. I väntan på dessa vagnar lånades ett större antal Leopard 2A4 in från Tyskland för att agera övergångsfordon medan de äldre Centurion- och S-vagnarna togs ur bruk. De inlånade Leopard 2A4 blev i Sverige betecknade stridsvagn 121, medan den svenska versionen av Leopard 2A5 Improved betecknades stridsvagn 122.

Stridsvagn 122 levererades runt år 2000 och ersatte då direkt stridsvagn 121. Majoriteten av stridsvagn 121 skickades tillbaka till Tyskland för vidareförsäljning. Stridsvagn 122 skiljer sig huvudsakligen från stridsvagn 121 i skydd och inre system. Stridsvagn 122 har till exempel datoriserat ledningssystem, bättre optik, backningskamera och ett nytt lokaltelefonsystem, LTS90, som ersätter det gamla LTS10. Försök fanns att renovera stridsvagn 121 till en standard som systematiskt efterliknade stridsvagn 122. En prototyp kallad stridsvagn 121B producerades men projektet skrotades efter viss tid. Majoriteten av stridsvagn 121 skickades tillbaka till Tyskland för vidareförsäljning.

Idag består kärnan av de svenska pansarförbanden av stridsvagn 122. De förekommer i två huvudsakliga versioner, 122A och 122B, där Bertilversionen har extra minskydd bland annat. Dessa undergår idag (2022) ett renoveringprojekt (RENO) där de periodvis uppgraderas till 122C och 122D (122A och 122B respektive).

Stridsvagnar i svensk tjänst

Land	Ursprung	Beteckning	Varianter	År	Huvudbeväpning
Kejsardömet Tyskland	LK II	Strv fm/21		1921-1930	6,5 mm ksp
Kejsardömet Tyskland/ Sverige	LK II	Strv m/21-29		1930-1939	6,5 mm ksp
Sverige	L-10	Strv m/31		1935-1939	37 mm kan
Tjeckoslovakien/ Sverige	CKD AH-IV	Strv m/37		1938-1953	8 mm ksp
Sverige	L-60	Strv m/38		1938-1957	37 mm kan
Sverige	L-60	Strv m/39		1941-1957	37 mm kan
Sverige	L-60	Strv m/40	L, K	1942-1960	37 mm kan
Tjeckoslovakien/ Sverige	TNH Sv CKD	Strv m/41		1942-1960	37 mm kan
Sverige	Lago	Strv m/42	TM, TH, EH, TV	1943-1960	75 mm kan
Storbritannien	Centurion	Strv 81	(mk 3), (mk 5)	1953-1964	84 mm kan
Sverige	Lago	Strv 74	H, V	1957-1981	75 mm kan
Storbritannien/ Sverige	Centurion	Strv 101	101, 101R	1959-1992	105 mm kan
Storbritannien/ Sverige	Centurion	Strv 102	102, 102R	1964-1992	105 mm kan
Sverige	Strv S	Strv 103	A, B, C, D	1967-1997	105 mm kan
Storbritannien/ Sverige	Centurion	Strv 104		1984-1994	105 mm kan
Storbritannien/ Sverige	Centurion	Strv 105		1993	105 mm kan
Tyskland	Leopard 2	Strv 121	A, B	1994-2011	120 mm kan
Tyskland/ Sverige	Leopard 2	Strv 122	A, B, B+, C, D	1995-Idag	120 mm kan

Klasser av stridsvagnar

Historiskt har det inom den internationella stridsvagnsterminologin funnits flera klasser av stridsvagnar som representerar stridsvagnens roll eller generella utformning. Dessa klasser har ofta namngivits efter vikt men h�nvisar egentligen till vagnens roll �ven om denna �r bunden till en viss viktklass. I andra fall har man rent av namngett klasserna efter deras roll.

Bortom detta har olika l�nder haft olika antal av stridsvagnsklasser. Till exempel hade Frankrike och Storbritannien enbart 2 klasser av stridsvagnar under krigs�ren. Dessa var infanteriunderst�dsvagnar (engelska infantry tank) och kavalleristridsvagnar (engelska cruiser tank). Men i andra l�nder som Sovjetunionen hade man betydligt mycket fler klasser under krigs�ren. I Sovjetunionen hade man 5 klasser av stridsvagnar. Dessa var spaning-, infanteriunderst�d-, kavalleri-, f�rst�rkning- och specialstridsvagnar.

I Sverige har man normalt inte anv�nt fler termer �n enbart "stridsvagn". Detta beror prim�rt p� att Sverige p� grund av ekonomiska sk�l inte brukat mer �n en roll av stridsvagn �t g�ngen. Dock s� har Sverige alltid n�ra f�ljt pansarutvecklingen runt om i v�rlden och d�rf�r finns det termer f�r stridsvagnsklasser som Sverige aldrig har brukat. Bortom detta har Sverige experimenterat med nya ben�mningar under historian och under 50-talet kallades pansarv�rnskanonvagnar med kanontorn f�r pansarv�rnsstridsvagnar, kort pvstrv.

I moderna arm�er finns enbart l�tta stridsvagnar och huvudstridsvagnar; med undantag f�r n�gra exempel, �vriga klasser �r historiska. Medeltunga och tunga stridsvagnar s�g bred anv�ndning under andra v�rldskriget, d�r ikoniska vagnar s�som den amerikanska M4 Sherman och den tyska Panzerkampfwagen VI Tiger I dominerade slagf�ltet.

Bortom olika typer av stridsvagnar finns det �ven m�nga andra liknande pansarfordon vars utformning och anv�ndning kan korsa �ver till stridsvagnar som bland annat pansarv�rnskanonvagnar, infanterikanonvagnar och stridsfordon.

Landskepp

Ett landskepp typ Tank Mark VIII.

Engelska: Landship, Tyska: Landkreuzer, Franska: Cuirass� terrestre, Spanska: Crucero terrestre

Ett landskepp �r en historiskt ovanlig stridsvagn som best�r av ett st�rre pansarfordon med bestyckning i samma stil som ett klassiskt �rlogsfartyg, det vill s�ga flera kulsprutor och kanoner i antingen kasematter, kanontorn eller b�dadera. Deras roll �r lik en �vertung stridsvagn d� de ska sl�ss mot flera m�l samtidigt men skiljer sig i flera principdetaljer som att de prim�rt ska anv�ndas som ett offensivt vapen ist�llet f�r ett defensivt vapen. De �r historiskt ofta st�rre och framf�r allt l�ngre �n konventionella stridsvagnar d� ett av deras prim�ra roller �r att korsa skyttegravar.

Historiskt anv�ndes prim�rt landskepp under f�rsta v�rldskriget och kom att bli v�rldens f�rsta stridsvagnar att se strid. De anv�ndes prim�rt av britterna men �ven tyskarna kom att bruka en del. Se: Historia > F�rsta v�rldskriget. Efter kriget blev landskepp ovanliga d� de existerande designerna var konstruerade specifikt f�r skyttegravskrig och i princip alla hann f�rsvinna fr�n tj�nst innan andra v�rldskriget drog ig�ng. Trots detta kom ett par designer att konstrueras under andra v�rldskriget d� man trodde att kriget kunde f�rvandlas till ett skyttegravskrig likt f�rsta v�rldskriget.

Britterna kom att bygga ett par uppf�ljare till de konstruktioner de byggde under f�rsta v�rldskriget vilket blev TOG I och II. Dessa var landskepp p� hela 81 ton som skulle ha kanonbev�pning i b�de torn och kasematt. D� kriget aldrig blev ett skyttegravskrig skrotades dessa projekt innan krigets slut. I Nazityskland kom man ocks� att projektera landskepp vilket kom att leda till Landkreuzer P-1000 Ratte. Ratte var ett s� kallat "Landschlachtschiff" (Landslagskepp) och var designad som en gigantisk stridsvagn p� 1000 ton och skulle varit bestyckad med flera olika torn och vapen, bland annat ett torn fr�n ett slagskepp. P� grund av de resurser som skulle beh�vts f�r att bygga och bruka P-1000 Ratte kom den aldrig att byggas.

Typen �r idag f�r�ldrad.

L�tt stridsvagn

En l�tt stridsvagn typ AMX-13.

Engelska: Light tank, Tyska: Leichter Panzer, Franska: Char l�ger, Spanska: Tanque ligero

En l�tt stridsvagn �r en stridsvagn som inte ska v�ga s�rskilt mycket f�r att l�tt kunna transporteras och strida i terr�ng d�r tyngre fordon inte kan k�ra. P� grund av detta �r l�tta stridsvagnar ofta mycket sm� med lite pansar och en bev�pning som i m�nga fall inte klarar av att bek�mpa tuffare m�l som stridsvagnar med mycket pansar. Detta brukar dock backas upp med en f�r sin vikt kraftig motor som ger den l�tta stridsvagnen bra hastighet och mobilitet. P� grund av de ovann�mnda egenskaperna anv�nds l�tta stridsvagnar prim�rt f�r spaningsuppdrag och infanteriunderst�d. �ven om typen inte �r f�r�ldrad h�ller de effektivt p� att ers�ttas av stridsfordon i modern tid d� dessa fyller samma roller och mer.

Ett annat namn f�r denna klass �r kavalleristridsvagn d� dessa stridsvagnar ersatte det h�stburna kavalleriet i m�nga arm�er.

Medeltung stridsvagn

En medeltung stridsvagn typ M4A3E8.

Engelska: Medium tank, Tyska: Mittelschwerer Panzer, Franska: Char moyen, Spanska: Tanque medio

En medeltung stridsvagn �r en stridsvagn som prim�rt ska fylla rollen som infanterist�d men ska �ven kunna bek�mpa fientliga stridsvagnar. De har d�rf�r m�ttligt med pansar och en grov kanon som kan skjuta effektiva spr�nggranater och pansarprojektiler. �ven r�k och lysgranater ska finnas. De ska �ven kunna transporteras relativt l�tt och vara snabba nog att enkelt kunna komma in och ur strid. N�r dessa m�l �r uppfyllda brukar dessa stridsvagnar vara varken speciellt tunga eller l�tta och d�rf�r har de f�tt namnet medeltung stridsvagn.

Ett annat namn f�r denna klass �r infanteriunderst�dsvagn p� grund av dess ovann�mnda roller. Dock s� har vissa stridsvagnar som annars skulle klassas som l�tta och tunga stridsvagnar klassats som infanteriunderst�dsvagn p� grund av sin menade roll p� slagf�ltet. Ett par bra exempel �r den annars l�tta stridsvagnen T-26 och den annars tunga stridsvagnen Churchill.

Typen �r i dagsl�get mycket ovanlig d� n�stan alla har blivit ersatta av huvudstridsvagnar.

Tung stridsvagn

En tung stridsvagn typ IS-3.

Engelska: Heavy tank, Tyska: Schwerer Panzer, Franska: Char lourd, Spanska: Tanque pesado

En tung stridsvagn �r en stridsvagn som effektivt ska kunna bek�mpa och vara os�rbar mot alla typer av markm�l. De har d�rf�r mycket pansar, speciellt p� fronten, och en grov kanon som g�r att den enkelt kan bek�mpa andra stridsvagnar och fortifikationer. De anv�nds ofta som en typ av genombrottsfordon som k�r rakt igenom en fientlig linje och motst�r fientlig eld och returnerar den. P� grund av allt pansar och den ofta mycket tunga kanonen brukar tunga stridsvagnar som namnet antyder vara mycket tunga och stora och �r d�rf�r ofta mycket l�ngsamma. Detta g�r dem mer s�rbara f�r angrepp fr�n bomb- och attackflygplan. De brukar �ven ha problem med att k�ra fast d� de l�tt sjunker ner i mjuk terr�ng och �r s� tunga att det kan beh�vas flera andra fordon f�r att dra loss dem. I m�nga fall har tunga stridsvagnar haft problem med mekaniska haverier d� den tunga vikten ger alltf�r stora p�k�nningar p� komponenter som motor, v�xell�da och hjulupph�ngning.

I dagsl�get �r typen f�r�ldrad och anv�nds inte av n�got modernt land eller styrka i v�rlden.

�vertung stridsvagn

En �vertung stridsvagn typ O-I.

Engelska: Super-heavy tank, Tyska: �berschwerer Panzer, Franska: Char super-lourd, Spanska: Tanque superpesado

En �vertung stridsvagn �r en historiskt s�llsynt stridsvagn d� den �r n�stintill om�jlig att bygga och f� i bruk. Den har extremt mycket pansar, �r extremt stor och brukar v�ga �ver 100 ton. De har ocks� i n�stan alla fall mer �n en kanon och ofta mer �n ett torn. Deras roll p� slagf�ltet �r att vara ett mobilt fort som ska kunna bek�mpa flera m�l samtidigt. Av de v�ldigt f� �vertunga stridsvagnar som har konstruerats har v�ldigt f� byggts och bara en har tagits i drift.

Eftersom i princip ingen �vertung stridsvagn har tagits i drift �r typen f�r�ldrad.

Huvudstridsvagn

En huvudstridsvagn typ Leopard 2a5.

Engelska: en:Main battle tank, Tyska: de:Kampfpanzer, Franska: fr:Char de combat principal, Spanska: es:Tanque de batalla principal

En huvudstridsvagn �r dagens moderna stridsvagn och typen har ersatt de medeltunga och tunga stridsvagnarna i alla moderna l�nder. De ska uppfylla alla roller som en stridsvagn ska uppfylla. De ska ha en grov kanon som ska effektivt kunna bek�mpa alla typer av markm�l och i vissa fall �ven helikoptrar. Detta g�rs genom att kanonen kan avfyra flera olika typer av ammunition. Pansaret ska minst kunna st� emot pansarprojektiler fr�n de vanligaste typerna av automatkanoner f�r sin tid men i de flesta fallen skyddar pansaret p� en huvudstridsvagn �ven fr�n dedikerade pansarv�rnskanoner och pansarv�rnsrobotar. En huvudstridsvagn ska �ven vara s� snabb som m�jligt b�de fram och bak�t och i m�nga fall kan de t�vla mot l�tta stridsvagnar. Det enda en huvudstridsvagn inte kan g�ra �r att �ka i extremt mjuk terr�ng som en l�tt stridsvagn kan. De brukar ofta v�ga lika mycket som en tung stridsvagn.

Tornl�s stridsvagn

En tornl�s stridsvagn typ stridsvagn 103C.

Engelska: Turretless tank, Tyska: Turmloser Panzer, Franska: Char sans tourelle, Spanska: Tanque sin torre

En tornl�s stridsvagn �r baserat p� ett tornl�st chassi d�r bev�pning �r fast lagrad i chassit och riktning sker genom att hela fordonet man�vreras. F�r h�jning och dumpning av kanonen tiltas hela vagnen fram�t och bak�t, vilket �stadkoms genom en justerbar hydraulisk upph�ngning, alternativt att bev�pning tiltas med tappar och liknande.

Moderna stridsvagnar

Bev�pning

En finl�ndsk Leopard 2A4

P� moderna stridsvagnar best�r bestyckningen vanligtvis av en grovkalibrig h�gtryckskanon utan r�ffling det vill s�ga sl�tborrad (vanligen med kaliber omkring 120 mm). Kanonen �r gyrostabiliserad f�r att m�jligg�ra tr�ffs�ker eldgivning under f�rflyttning (det vill s�ga man kan skjuta samtidigt som man k�r). Mynningshastigheten �r mycket h�g, ofta �ver 1500 m/s. Detta f�r att kunna skjuta pilammunition mot fientliga stridsvagnar. En pil �r en smal, l�ng och fenstabiliserad projektil i ett mycket h�rt och tungt material som kan sl� genom flera decimeter tjock pansarpl�t tack vare den h�ga hastigheten. Sovjet utvecklade ocks� en pansarv�rnsrobot f�r avfyrning genom kanonen. L�tta stridsvagnar kan ha en kanon med l�gre mynningshastighet som skjuter pansarspr�nggranater. Stridsvagnar har ocks� spr�nggranater f�r att bek�mpa trupp.

Kanonen kan antingen laddas f�r hand (manuellt) eller med maskinhj�lp (automatiskt). Vid manuellt laddade kanoner tillkommer normalt en laddare i tornet (�ven om det finns historiska sm� vagnar d�r kanonen laddas av vagnchef eller skytt). Rysk- och fransktillverkade vagnar �r utrustade med automatladdade kanoner och klarar sig s�ledes med endast tre mans bes�ttning. Med en man mindre i tornet kan tornet g�ras smalare och l�gre vilket ger en kompaktare profil som i sin tur ger en mindre m�lyta och b�ttre skydd samt en l�ttare vagn. Laddningsf�rloppet blir �ven uth�lligare med automatladdade kanoner. Automatladdarna kr�ver dock noggrant underh�ll f�r att vara p�litliga.

Kanonen hanteras i f�rsta hand av skytten. Vagnchefen kan dock om han �nskar sj�lv skjuta med kanonen genom sina egna riktmedel. Vagnchefens riktmedel f�r att hantera kanonen �r dock inte ofta lika bra som skyttens.

F�rutom kanonen (huvudvapnet) utrustas stridsvagnar i regel med en kulspruta som f�ljer kanonen (parallellkopplad) som betj�nas av skytten. Vagnchefen har en egen kulspruta p� torntaket som p� en del vagnar �r fj�rrman�vrerad och kan anv�ndas �ven n�r luckan �r st�ngd. Vissa vagnar har �ven en extern kulspruta f�r skytten som ocks� kan fj�rrman�vreras.

R�rlighet

En stridsvagn har mycket god terr�ngframkomlighet med ett s� kallat bandaggregat och ofta en mycket kraftig huvudmotor. Bandaggregatet best�r av ett flertal b�rhjul som rullar inom ett kedjeliknande metallband p� varje l�ngsida av vagnen. Fordonet drar sig fram l�ngs bandet med ett kuggf�rsett drivhjul i skrovets fram- eller bakkant (beroende p� var motorn och v�xell�dan sitter). I andra �nden sitter ett sp�nnhjul som h�ller bandet str�ckt s� att det inte kr�nger av under k�rning. Tack vare bandaggregatet f�r vagnen gott grepp i lera och jord, och ett f�rh�llandevis l�gt marktryck �ven om vagnen i sig kan vara mycket tung, ibland �ver 60 ton.

Skydd

T-14 Armata

Stridsvagnar �r rej�lt skyddade mot tung vapenverkan och i �vrigt v�l skyddade mot atom-stridsmedel, biologiska och kemiska stridsmedel (NBC-stridsmedel). Vidare skyddas vagnen mot elektromagnetiska vapen (ing�r delvis i atomvapenskyddet) och optiska vapen s�som laser. En del av skyddet �r vagnens r�rlighet eftersom en vagn som hela tiden r�r sig �r sv�rare att tr�ffa.

Exempel p� moderna stridsvagnar

•  Ryssland T-14 Armata
•  Ryssland T-90
•  USA M1 Abrams
•  Tyskland Leopard 2
•  Sverige stridsvagn 122
•  Storbritannien Challenger 2
•  Japan Type 10
•  Japan Type 90
•  Frankrike Leclerc
•  Israel Merkava
•  Sydkorea K2 Black Panther
•  Iran Zulfiqar MBT
•  Indien Arjun
•  Polen PT-91

Historiskt viktiga stridsvagnar per nation

 Storbritannien

• Tank Mark I:Den f�rsta stridsvagnen att s�ttas i strid n�gonsin.
• Tank Mark IV: En v�lanv�nd stridsvagn under f�rsta v�rldskriget.
• Tank Mark V: En v�lanv�nd stridsvagn under f�rsta v�rldskriget.
• Mk A Whippet: En v�lanv�nd stridsvagn under f�rsta v�rldskriget.
• Vickers 6-Ton: En mycket lyckad exportstridsvagn.
• Infantry Mk II Matilda: En v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget.
• Infantry Mk IV Churchill: En v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget.
• Cruiser Mk VIII Cromwell: En v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget.
• Cruiser Tank Comet I: v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget.
• Sherman Firefly: Den f�rsta allierade stridsvagnen som effektivt kunde sl� ut tyska tynga stridsvagnar frontalt p� l�nga avst�nd under andra v�rldskriget.
• Centurion: V�rldens f�rsta stridsvagn att klassas som en huvudstridsvagn. Den �r �ven en mycket lyckad exportstridsvagn som har varit i effektivt tj�nst i �ver 70 �r runt om i v�rlden.
• Chieftain: �k�nd f�r att vara Storbritanniens misslyckade svar till Sovjetunionens nya huvudstridsvagnar under 60-talet. Den var menad att kunna drivas p� vilket br�nsle som helst ifall tredje v�rldskriget skulle bryta ut. Flera l�nder, d�ribland Sverige, stod p� k� f�r att f� k�pa vagnen men n�r den kom blev det en stridsvagn som inte ens kunde k�ra upp p� transportvagnarna p� grund av dess multibr�nslemotor.

 Nazityskland

• Panzerkampfwagen I: En v�lanv�nd stridsvagn under spanska inb�rdeskriget och andra v�rldskriget.
• Panzerkampfwagen II: En v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget.
• Panzerkampfwagen III: En v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget.
• Panzerkampfwagen IV: En v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget.
• Panzerkampfwagen V Panter: V�rldens f�rsta stridsvagn som skulle kunna klassas som en huvudstridsvagn. Klassades dock bara som medeltung stridsvagn av den tyska krigsmakten.
• Panzerkampfwagen VI Tiger: �k�nd tung stridsvagn under andra v�rldskriget som fick ett rykte f�r att vara o�vervinnerlig av de allierade stridsvagnsbes�ttningarna.

 Tyskland

• Leopard 1: En mycket lyckad exportstridsvagn som har varit i effektivt tj�nst i �ver 50 �r runt om i v�rlden.
• Leopard 2: En mycket lyckad exportstridsvagn som anv�nds av m�nga l�nder i modern tid.

 USA

• M4 Sherman: En v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget och en av anledningarna till att de allierade vann kriget. Den �r �ven en mycket lyckad exportstridsvagn som anv�ndes effektivt i �ver 50 �r runt om i v�rlden. Den �r teoretiskt fortfarande i tj�nst i vissa delar av v�rlden men d� enbart som en kulturell symbol eller en fattigmans stridsvagn.
• M26 Pershing: En mycket lyckad exportstridsvagn.
• M46 Patton: En av de huvudstridande stridsvagnarna under koreakriget. Den �r �ven en mycket lyckad exportstridsvagn.
• M47 Patton II: En mycket lyckad exportstridsvagn.
• M48 Patton III: En av de huvudstridande stridsvagnarna under vietnamkriget. Den �r �ven en mycket lyckad exportstridsvagn.
• M60: En mycket lyckad exportstridsvagn.
• M1 Abrams: En av de huvudstridande stridsvagnarna under gulfkriget. Den �r �ven en mycket lyckad exportstridsvagn som anv�nds av flera l�nder i modern tid.

 Sovjetunionen

• T-37: Detta var v�rldens f�rsta amfibiska stridsvagn att massproduceras. Den kom att byggas i 1200 exemplar och kom att prestera relativt bra under r�tt f�rh�llanden. Till exempel fungerade vagnen bra under vinterkriget d� de ganska enkelt kunde �ka �ver alle de hundratals sj�arna och floderna i Finland.
• BT-2: Detta var en sovjetisk l�tt stridsvagn byggd p� Christie-upph�ngningen och kom att bli den f�rsta i ett l�ngt led av Sovjetiska stridsvagnar att anv�nda denna upph�ngning. BT-2 var f�r sin tid den snabbaste stridsvagnen i v�rlden och kunde komma upp i 100 km/h p� v�gar. Dock bev�pnad med en svag 37 mm kanon och svagt pansar denna stridsvagn ans�gs redan fr�n b�rjan vara f�r svag f�r d�tidens slagf�lt och producerades enbart i 650 exemplar. Trots detta kom de dock att spela en stor roll i Sovjet-japanska gr�nskriget under slaget om Chalchin-Gol d� deras snabbhet gjorde dem o�tkomliga f�r japanskt pansarv�rn.
• BT-5: Detta var en f�rb�ttrad BT-2 med en mycket gr�vre 45 mm kanon l�nad fr�n T-26. BT-5 kom att se tj�nst med Sovjetunionen fr�n 1933 och tillverkas i �ver 1800 exemplar. De kom att se strid f�r f�rsta g�ngen 1937 d� de spelade en stor roll i spanska inb�rdeskriget. De kom �ven att spela en stor roll i Sovjet-japanska gr�nskriget d�r de under till exempel slaget om Chalchin-Gol var f�r snabba f�r japanskt pansarv�rn.
• BT-7: Den sista BT stridsvagnen att byggas i st�rre nummer, BT-7 var av svetsad konstruktion och kom att byggas i n�stan 5000 exemplar. Som sina �ldre br�der BT-7 kom att anv�ndas flitigt under Sovjet-japanska gr�nskriget och speciellt under slaget om Chalchin-Gol d� 400 BT-7 sattes i strid. De kom senare att spela en stor roll i invasionen av Polen 1939 och vinterkriget. Vagnen b�rjade f�rst bli f�r�ldrad under operation Barbarossa d� �ver 2000 BT-7 blev f�rst�rda. Trots detta och att de snart blev ersatta av T-34 kom BT-7 att anv�ndas p� alla fronter fram till slutet av andra v�rldskriget.
• T-26: T-26 var Sovjetunionens f�rsta stridsvagn att produceras p� enorm skala. Denna lilla stridsvagn var ursprungligen en klon av Vickers 6-Ton stridsvagn men kom senare att uppgraderas med ett tv�manskanontorn bev�pnad med en 45 mm 20-K kanon, den kraftfullaste stridsvagnskanonen i sin klass f�r sin tid. Mellan 1931 och 1941 producerades �ver 10 000 T-26, ett rekord f�r sin tid. De kom att se strid i flera olika krig och slag under sin tj�nst som till exempel Sovjet-japanska gr�nskriget och �stfronten under andra v�rldskriget men associeras nog klassiskt mest med spanska inb�rdeskriget och vinterkriget d�r de stod f�r majoriteten av de involverade stridsvagnarna. F�rutom de olika grundvarianterna av T-26 byggdes det flera andra typer av vagnar p� chassit som artilleritraktorer och infanterikanonvagnar som till exempel SU-5.
• T-28: T-28 var en av v�rldens f�rsta medeltunga stridsvagnar att massproduceras.
• T-34: En v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget.
• KV-1: En v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget.
• IS-2: En v�lanv�nd stridsvagn under andra v�rldskriget.
• IS-3: En tung stridsvagn med mycket tjockt och v�lsluttande pansar som gjorde den till den mest skyddade stridsvagnen f�r sin tid. Den kom att f�r�ndra stridsvagnsv�rlden d� �ven de mest moderna stridsvagnarna under de tidiga �ren av dess tj�nst inte ens kunde penetrera den p� mycket kort avst�nd framifr�n och detta ledde till att hela v�stv�rlden b�rjade utveckla nya pansarv�rnskanoner och robotar f�r att kunna bek�mpa IS-3.
• T-54: En av de mest producerade stridsvagnarna i historien. Den har exporterats till ett flertal l�nder och tagit del i flera av olika krig under kalla kriget.
• T-55: En av de mest producerade stridsvagnarna i historien. Den har exporterats till ett flertal l�nder och tagit del i flera av olika krig under kalla kriget. Den �r fortfarande i aktiv tj�nst med flera l�nder idag.
• T-62: En av de mest producerade stridsvagnarna i historien. Den har exporterats till ett flertal l�nder och tagit del i flera av olika krig under kalla kriget. Den �r fortfarande i aktiv tj�nst med flera l�nder idag.
• T-64: En av de mest producerade stridsvagnarna i historien. Den har exporterats till ett flertal l�nder och tagit del i flera av olika krig under kalla kriget. Den �r fortfarande i aktiv tj�nst med flera l�nder idag.
• T-72: En av de mest producerade stridsvagnarna i historien. Den har exporterats till ett flertal l�nder och tagit del i flera av olika krig under kalla kriget. Den �r fortfarande i aktiv tj�nst med flera l�nder idag.
• T-80: En lyckad exportstridsvagn.

 Ryssland

• T-90: Den f�rsta Ryska stridsvagnen att se tj�nst. Ers�ttaren f�r Sovjetunionens T-72 och T-80 denna stridsvagn �r Ryska federationens nuvarande huvudstridsvagn och har exporterats till ett flertal l�nder.

 Australien

• AC I Sentinel: Detta var en stridsvagn fr�n andra v�rldskriget och var den f�rsta stridsvagnen med ett fullt gjutet skrov. Gjutna skrov var ingen ny ide men hade tidigare inte utf�rts f�r hela skrovet utan enbart i delar som senare f�stes ihop. Ett fullt gjutet skrov �r starkare �n ett skrov ihopsatt med svetsning eller bultning/nitning d� svetsningar och bultar/nitar l�tt kan spricka vid anslag. Helgjutna skrov som d� helt undviker svetsning eller bultning �r d� mycket starkare konstruktioner i grunden. Helgjutna eller n�stan helgjutna skrov kom att bli relativt vanliga hos vissa l�nder efter andra v�rldskriget som till exempel USA som anv�nde konstruktionen p� alla Patton stridsvagnar till exempel.

 Sverige

• Landsverk L-10: Denna stridsvagn var den f�rsta stridsvagnen i v�rlden med svetsat pansar. Den svetsade konstruktionen gjorde vagnen l�ttare j�mf�rt med bultade eller nitade konstruktioner vilket hade en intern st�llning f�r pansarplattorna att f�stas p�. Svetsade stridsvagnar blev f�rst vanliga under b�rjan av andra v�rldskriget.
• Landsverk L-60: Detta var den f�rsta stridsvagnen med torsionsfj�dring. Denna typ av fj�dring var mycket effektiv och gjorde det mycket bekv�mare att �ka i vagnen i h�rd terr�ng eller h�ga hastigheter j�mf�rt med andra typer av fj�dringar. Efter andra v�rldskriget blev torsionsfj�dring standard inom stridsvagnar.
• Stridsvagn 103: Detta var den f�rsta stridsvagnen utan torn. Detta var ett nytt koncept f�r sin tid d� enbart pansarv�rnskanonvagnar, infanterikanonvagnar och bandhaubitsar hade byggts med liknande konfiguration tidigare. Detta fick v�rlden att omdefiniera vad en stridsvagn �r. Tidigare hade en stridsvagn prim�rt definierats runt om i v�rlden som ett pansrat fordon med larvf�tter och kanontorn. Med stridsvagn 103:s ankomst omdefinierades termen stridsvagn som en roll och inte en typ av fordon. Om ett fordon kan uppfylla alla roller av en stridsvagn och anv�nds som en stridsvagn �r det en stridsvagn. Detsamma gjordes f�r andra fordonsroller som till exempel pansarv�rnskanonvagnar. Detta ledde till att det idag till exempel finns stridsvagnar och pansarv�rnskanonvagnar med hjul vilka hade annars definierats som pansarbilar. Bortom att inte ha ett torn var �ven huvudkanonen fast i skrovet likt fast bev�pning p� stridsflygplan vilket inte hade gjorts f�rut. Detta för att kunna ha en kraftfull automatladdare som gav vagnen den snabbaste eldhastigheten för sin kaliber i världen. För att kunna sikta med denna behövda man svänga och elevera hela vagnen vilket gjordes med en ny typ av upphängning som fick vagnen att elevera. Denna upphängning drevs av en gasturbin som även strv 103 var först i världen med att ha. Detta ledde till en mycket effektiv stridsvagn för försvar och ett flertal länder kom att kopiera designen eller inspireras av designen för sina egna stridsvagnar som till exempel den japanska Typ 74 vilket lånade iden med en eleverande upphängning eller M1 Abrams vilket lånade iden med en gasturbin.

 Frankrike

• Renault FT: Detta var en av de absolut första stridsvagnarna och den första stridsvagnen med modern stridsvagnskonfiguration, det vill säga med ett roterande torn på taket och med motor och koppling längst bak i vagnen. Bortom sin innovativa konfiguration kom den att agera som en mycket effektiv kraft under första världskriget och senare under de tidiga åren av mellankrigstiden då den exporterades ett tiotal länder som till exempel Finland och agerade som många länders första stridsvagn. Även Sverige köpte in ett par testvagnar. Den kom även att byggas på licens i flera länder som till exempel Italien under beteckningen Fiat 3000 som även kom att bli deras första stridsvagn.
• Char B1: En fransk tung stridsvagn designad under 1930-talet. Trots att vagnen hade många problem, som ett enmanstorn och huvudbeväpning i skrovet, hade vagnen mycket tjockt pansar för sin tid. Under den tyska invasionen av Frankrike under andra världskriget kunde majoriteten av tyska stridsvagnar inte penetrera denna stridsvagn med konventionell ammunition vilket ledde till av de tvingades använda deras 8,8 cm flak 36 luftvärnskanon som en pansarvärnskanon. Det ledde till att de såg behovet av att ha grova pansarvärnskanoner samt sin egen tunga stridsvagn vilket ledde till ett långt led av historiskt viktiga tyska pansarvärnskanoner och utvecklingen av Tysklands första tunga stridsvagn Panzerkampfwagen VI Tiger I.
• AMX-13: Detta var en av Frankrikes första stridsvagnar att massproduceras efter andra världskriget. Den blev en trotjänare i Frankrike och en mycket lyckad exportvagn då den såldes till flera tiotals länder under kalla kriget. Vagnen var även den första stridsvagnen att se tjänst med ett oscillerande torn vilket gav den stora uppgraderingsmöjligheter för beväpning vilket kom att hjälpa den stanna i tjänst ända fram till modern tid då man ganska enkelt kunde installera nya moderna kanoner i vagnen med tiden.

 Tjeckoslovakien

• Škoda-ČKD LT vz. 35: Detta var en lyckad exportvagn under 1930-talet. Den köptes av ett flertal länder som Rumänien, Bulgarien och Tjeckoslovakien. Efter att Tjeckoslovakien invaderats av Nazityskland tog tyskarna över produktionen av vagnen och satte den i tjänst som Panzerkampfwagen 35(t). Dessa tjänade som övergångsvagnar för den tyska armen innan de fick in stora nummer av Panzerkampfwagen III
• Škoda-ČKD TNH serien av stridsvagnar: Skodas/CKD:s TNH serie av stridsvagnar var en storsäljare på exportmarknaden under sent 1930-tal. De konstruerades i flera varianter och köptes av flera länder som Iran, Litauen, Peru, Schweiz, Slovakien, Sverige och Tjeckoslovakien samt några fler. Efter att Tjeckoslovakien invaderats av Nazityskland tog tyskarna över produktionen av vagnen och satte den i tjänst som Panzerkampfwagen 38(t) och producerade den i över tusen exemplar vilket senare ledde till ett flertal undervarianter baserade på chassit som till exempel de ökända pansarvärnskanonvagnarna Marder III och Jagdpanzer 38(t) som visade sig vara extremt effektiva och billiga konstruktioner.

 Folkrepubliken Kina

• Typ 59: Detta är en kinesisk licenstillverkad T-54 med mindre modifieringar och har tillverkades i 9500 exemplar i ett flertal varianter. Förutom kinesisk tjänst har vagnen exporterades till ett flertal länder som till exempel Nordvietnam och Irak som använde vagnen i strid under Vietnamkriget och Gulfkriget.
• Typ 62: Den här stridsvagnen är Kinas första originella stridsvagn att se tjänst. Typ 62 utvecklades ur en längre periods projekt och slutade som en lätt stridsvagn baserad på Typ 59 och är i princip en mindre och lättare version av Typ 59. Som Typ 59 har den även sett tjänst utanför Kina. Den har exporterats till ett flertal länder däribland Nordvietnam som använde den i Vietnamkriget.
• Typ 63: Den här stridsvagnen är Kinas andra originella stridsvagn att se tjänst. Typ 63 utvecklades som Typ 62 ur en längre periods projekt och slutade som en lätt stridsvagn baserad på den ryska PT-76 och är i princip en PT-76 med samma torn som Typ 62. Som Typ 62 har den även sett tjänst utanför Kina. Den har exporterats till ett flertal länder däribland Nordvietnam som använde den i Vietnamkriget.
• Typ 69: Ytterligare en Kinesisk stridsvagn som har tillverkats i stort antal i flera varianter som har sett tjänst runt om i världen. Byggd i över 3000 exemplar Typ 69 har sett tjänst i ett flertal länder varav flera länder (däribland Kina) använder vagnen än idag. Historiskt är vagnen betydande för sin roll i Iran–Irak-kriget då båda sidorna använde vagnen mot varandra. Iraks överlevande vagnar kom senare att användas som deras huvudstridsvagn i Gulfkriget.

Se även

• Stridsvagnar under andra världskriget
• Pansarvärn

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Stridsvagn.
  Bilder & media