Burundi

Republika y'u Burundi R�publique du Burundi
Flagga Statsvapen
Valspr�k: Kirundi:Ubumwe ibikorwa, amajambere (Franska:Unit�, Travail, Progr�s (svenska: Enighet, Arbete, Framsteg)
Nationals�ng: Burundi bwacu
l�ge
Huvudstad		Gitega
St�rsta stad		Bujumbura
Officiella spr�k		kirundi, franska
Demonym		burundier; burundisk
Statsskick		Republik
-	President	�variste Ndayishimiye
-	Regeringschef	Alain-Guillaume Bunyoni
Sj�lvst�ndighet		fr�n Belgien
-	Deklarerad	1 juli 1962
-	Erk�nd	1 juli 1962
Yta
-	Totalt	27 830 km² (146:e)
-	Vatten (%)	7,73 %
Befolkning
-	2016 (juli) års uppskattning	11 553 000 (83:e)
-	2008 års folkräkning	7 877 728
-	Befolkningstäthet	451 inv./km² (29:e)
BNP (PPP)		2017 års beräkning
-	Totalt	8,02 miljarder USD (155:e)
-	Per capita	812,2 USD (185:e)
BNP (nominell)		2017 års beräkning
-	Totalt	3,38 miljarder USD (158:e)
-	Per capita	342,5 USD
Ginikoefficient (2013)		38,6
HDI (2021)		▲ 0,426 (187:e)
Valuta		Burundisk franc (BIF)
Tidszon		UTC+2
Topografi
-	Högsta punkt	Heha, 2 670 m ö.h.
-	Största sjö	Tanganyikasjön
-	Längsta flod	Nilen
Nationaldag		1 juli
Nationalitetsmärke		BU
Landskod		BI, BDI, 108
Toppdomän		.bi
Landsnummer		257

Burundi, formellt Republiken Burundi (kirundi: Republika y'u Burundi, franska: République du Burundi), är en suverän stat i Östafrika. Den är belägen vid den norra ändan av Tanganyikasjön och gränsar till Kongo-Kinshasa, Rwanda och Tanzania.

Historia

Burundi

De första tutsierna antas ha invandrat från Etiopien på 1400-talet och besegrade urinvånarna hutuerna. Med grannlandet Rwanda i norr utgjorde Burundi (i äldre kartböcker från kolonialtiden även kallat Urundi) området Rwanda-Urundi med i stort sett gemensam historia till 1960-talet. Redan på 1700-talet upprättades ett feodalt kungarike under tutsihärskare.

Burundi var en del av kolonin Tyska Östafrika under 1890–1919, men blev med Rwanda ett belgiskt mandatområde mellan 1919 och 1945. FN hade mandatet från 1945 till 1962. 1962 blev Burundi ett självständigt kungadöme (systerstaten Rwanda blev republik). Efter en kupp 1966 infördes republik, men styret blev samtidigt militärdiktatur. Tutsierna, som gynnats under den tidiga kolonialtiden, behöll den politiska makten. De svåra etniska motsättningarna har lett till upprepade blodiga sammanstötningar mellan hutu och tutsi. Hutus utsattes t.ex. för svåra massakrer 1972 och 1988.

Burundis första demokratiskt valda president mördades i oktober 1993, efter fyra månader på sin post. Efter tutsimilitärers mord på den nyligen valde presidenten Melchior Ndadaye (hutu) utbröt en terrorvåg. Sedan dess har omkring 500 000 burundier försvunnit i utbrett, ofta intensivt, etniskt våld mellan hutuer och tutsier. Många hundratusen har flytt, antingen inom landet eller till grannländerna, framför allt Tanzania. Den överenskommelse om maktdelning mellan folkgrupperna som slöts 1994 bröts av en tutsiledd militärkupp 1996. Konflikten beräknas ha kostat tiotusentals människoliv sedan 1995.

I december 2018 bytte Burundi huvudstad, tio år efter ett löfte från presidenten. Den lilla staden Gitega i centrala Burundi tog över rollen som landets politiska huvudstad, medan dåvarande huvudstaden Bujumbura förblev landets ekonomiska centrum.

President Pierre Nkurunziza, som ledde landet i 15 år, dog i juni 2020. Nkurunzizas efterträdare var tidigare rebelledaren Évariste Ndayishimiye. I regeringen ingår personer som Alain-Guillaume Bunyoni och Gervais Ndirakobuca som står på EU:s lista för ovälkomna personer.

Geografi

Burundi är en inlandsstat strax söder om ekvatorn. Landet begränsas i väster av en gren av den östafrikanska gravsänkan Rift Valley med Tanganyikasjön.

• Lägsta punkt: Tanganyikasjön, 772 meter över havet

Topografi

Från sjön höjer sig landet österut till en högplatå, 1 500–2 000 m ö.h., med savann och stäpp. Det tropiska klimatet på strandslätten vid sjön modereras på högplatån som är torrare och mindre het.

Hydrografi

De största vattnen i landet är Tanganyikasjön i sydväst och Kagerafloden. Landets totala vattenyta är 2 180 kvadratkilometer.

Klimat

Allmänt råder tropiskt klimat, men den årliga genomsnittstemperaturen varierar med höjden över havet, från 16 till 23^oC, där de lägsta temperaturerna är på högre höjd. Den genomsnittliga årsnederbörden är ungefär 1200 mm på platåerna och 1400 mm på högre höjder. Vid Tanganyikasjön är nederbörden 750 mm. Det är två regnperioden, varav den längsta varar från februari till maj.

Miljöproblem och naturskydd

Några av landets miljöproblem är jorderosion och för stor skogsavverkning. Endast lite skogbevuxen mark återstår, eftersom det mesta av skogen avverkats för att användas som bränsle. Detta hotar även det djurliv som finns i skogen.^{[källa behövs]}

Enligt uppgifter från 2010 hade landet de tre nationalparker: Kibira, med exempelvis schimpanser, Ruvubu och Rusizi, varav den sistnämnda förvaltas som ett naturreservat. Därtill fanns åtta större naturreservat.

Styre och politik

Författning och styre

Landets författning är från år 2005 men uppdateringar har gjorts, senast år 2020. Av den framgår att:

• Presidenten väljs, från och med år 2020, vart sjunde år i direkta val. Presidenten kan endast väljas om en gång.

• Vicepresidenten ska representera en annan etnisk grupp än presidenten samt ett annat politiskt parti. Innan år 2020 fanns två vicepresidenter, en tutsi och en hutu.

• Premiärministern ska vara en representant från parlamentets största parti. Posten inrättades i samband med revideringen av författningen år 2020.

• Regeringens medlemmar ska vara 60 procent hutuer och 40 procent tutsier. Dessutom ska 30 procent av medlemmarna vara kvinnor.

• Parlamentet har den lagstiftande makten och består av två kammare, en senat och en nationalförsamling. Val hålls vart femte år.

• Senatens ledamöter ska bestå av lika många hutuer som tutsier. Tre platser ska fördelas till minoritetsbefolkningen twa. 30 % av ledamöterna ska vara kvinnor.

• Av nationalförsamlingens platser ska hutuerna tilldelas 60 % och tutsier ska tilldelas 40 % av platserna. Tre platser ska fördelas till twa. 30 % av ledamöterna ska vara kvinnor Nationalförsamlingen ska ha minst 100 platser men kan utökas om det krävs för att uppnå ovanstående fördelning.

Administrativ indelning

Burundi är indelat i 18 provinser: Bubanza · Mairie de Bujumbura · Bujumbura Rural · Bururi · Cankuzo · Cibitoke · Gitega · Karuzi · Kayanza · Kirundo · Makamba · Muramvya · Muyinga · Mwaro · Ngozi · Rumonge · Rutana · Ruyigi

Politik

År 2005 utsåg parlamentet Pierre Nkurunziza, tidigare hutu-rebell i inbördeskriget, till president och fem år senare vann han presidentvalet. Konstitutionen säger att en president inte får inneha ämbetet mer än två mandatperioder (tio år), men eftersom Nkurunziza utsågs men inte valdes till president 2005, ansåg han sig kunna väljas till president i valet 2015, och alltså inneha ämbetet en tredje mandatperiod. Detta ledde våren 2015 till häftiga protester och social oro i landet. Nkurunziza valdes till president 21 juli 2015, och situationen i landet, främst i Bujumbura, var fortfarande instabil. Nkurunziza dog i juni 2020. Hans efterträdare är tidigare rebelledaren Évariste Ndayishimiye.

Rättsväsen

Rättssystemet bygger på en kombination av belgiska, och därmed franska, traditioner och lokal sedvanerätt. Dödsstraffet avskaffades 2009.

Med anledning av de konflikter som drabbat Burundi genomgår landets rättsväsen en reformering under början av 2020-talet.

I varje provinshuvudstad finns provinsdomstolar. Dessutom finns en förstainstansdomstol, en appellationsdomstol samt Högsta domstolen i huvudstaden.

År 2005 beslutade FN:s säkerhetsråd att införa en rad åtgärder för att komma tillrätta med konflikterna i landet. Bland annat beslutades om ett National Truth and Reconciliation Commission samt en specialdomstol för åtal gällande krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter.

F�rsvar

Burundis bev�pnade styrkor best�r av marin och arm�. Dessutom finns semi-milit�r personal varav majoriteten �r lokala miliser. �r 2004 skapades en ny v�pnad styrka, som skulle best� av lika m�nga hutuer och tutsier. I samband med detta ansl�t 20 000 tidigare rebeller.

�r 2018 bestod de v�pnade styrkorna av 30 050 man aktiv personal och den semi-milit�ra styrkan var 21 000 man varav 20 000 utgjordes av lokala miliser.

Arm�n bestod av en stab p� 30 000 man aktiv personal och utrustningen omfattade spaningsfordon och pansarvagnar. Ut�ver detta hade arm�n ett medeltungt artilleri, kortdistansflygv�rnsmissiler och l�tt luftv�rnsartilleri. Arm�n hade ocks� en luftburen komponent best�ende av l�tta flygplan och helikoptrar.

Marinen bestod av en stab p� 50 man aktiv personal, fyra patrullfartyg och tv� landstigningsfartyg.

Burundi har deltagit i Afrikanska unionens insats i Somalia (Amisom) samt i FN:s operation MINUSCA i Centralafrikanska republiken.

Ekonomi och infrastruktur

Burundi �r ett inlandsland fattigt p� naturtillg�ngar och med en underutvecklad industrisektor (ett s.k. U-land). Landets ekonomi domineras av jordbrukssektorn som genererar cirka 30 procent av BNP-v�rdet och syssels�tter �ver 90 % av befolkningen. Burundis fr�msta exportvara �r kaffe och te som st�r f�r 90 % av inkomsterna fr�n utrikeshandeln, �ven om exporten utg�r en relativt liten del av BNP. Dominerande exportmottagare �r Schweiz, Storbritannien, Belgien och Pakistan. Importhandeln domineras av Saudiarabien, Belgien, Kenya och Uganda.

Burundis exportinkomster och dess f�rm�ga att betala f�r importvaror beror framf�rallt p� v�derf�rh�llanden och internationella kaffe- och tepriser. Tutsiminoriteten, som utg�r cirka 14 procent av befolkningen, dominerar kaffehandeln. Huvudsakliga matgr�dor �r kassava, s�tpotatis och ris. Planer finns att utveckla bomull- och risodling p� Imbosl�tten samt att etablera bevattningssystem f�r ris och socker i Mossuoomr�det. Fisket i Tanganyikasj�n har betydelse f�r matf�rs�rjningen. Mineralproduktionen �r l�g, men stora fyndigheter av vanadin och uran prospekteras och olja har uppt�ckts under Tanganyikasj�n och i Ruzizidalen.

Burundis BNP v�xte �rligen med cirka 4 procent mellan 2006 och 2009. Politisk stabilitet och ett fredsavtal i inb�rdeskriget har f�rb�ttrat bist�ndsfl�det och den ekonomiska aktiviteten. Bist�ndsberoende v�ntas best� l�ng tid fram�ver, dels f�r utvecklingsprojekt men �ven f�r att t�cka budget- och handelsunderskott.

Underliggande problem som en h�g fattigdom, l�g utbildningsniv�, ett svagt r�ttssystem och en l�g administrativ kapacitet, riskerar att rasera planerade ekonomiska reformer. 2007 gick landet med i �stafrikanska gemenskapen, vilket v�ntas �ka den regionala handelsvolymen. Burundis stora utmaning f�r ekonomisk tillv�xt blir att beh�lla tillr�cklig skattedisciplin och fred, samt att minska den statliga korruptionen som hindrar en h�lsosam utveckling f�r den privata sektorn genom st�ndigt �ndrade lagar och regler.

Det �r under perioder och i vissa regioner brist p� mat, medicin och elektricitet. Uppemot 90% av barnen g�r i grundskolan.

N�ringsliv

Jord- och skogsbruk, fiske

�r 2017 stod jordbruket f�r 40 % av BNP.

N�stan h�lften av markytan (44 procent) i Burundi �r odlingsbar. I dag �r 9 procent av marken uppodlad och 36 procent anv�nds som betesmark.

Jordbruket och livsmedelsproduktionen har varit de historiska h�rnstenarna i landets ekonomi. �r 2021 sysselsattes cirka 80 % av befolkningen inom jordbruket.

Den viktigaste f�rs�ljningsprodukten fr�n jordbrukssektorn, tillika landets viktigaste exportvara, �r kaffe. �ven bomull och te odlas f�r export.

Jordbrukssektorn �r begr�nsad och underutvecklad och utvecklingen har h�mmats av l�nga avst�nd till hamnar, av konflikter och av ekonomiska sanktioner.

Energi och r�varor

All elektricitet framst�lls av vattenkraft.^{[k�lla beh�vs]}

Torv och ved �r de tv� st�rsta k�llorna till lokal energi. Elproduktionen �r till st�rsta delen hydrogenererad, varav en del importeras.

�r 2022 finns i de oexploaterade mineraltillg�ngarna betydande nickelfyndigheter i den �stra delen av landet och �ven betydande reserver av vanadin, uran och fosfater. Det finns ocks� indikatorer fr�n geologiska bed�mningar om att det kan finnas stora reserver petroleum under Tanganyikasj�n samt i Rusizi-dalen.

Mineralproduktionen �r dock i �nnu begr�nsad. �r 2022 best�r brytningen av mineraler i f�rsta hand av niob, tantal, guld, tenn och wolframit (en k�lla till volfram).

�r 2006 hade Burundi delvis oexploaterade naturtillg�ngar i form av nickel, uran, kobolt, koppar, platina och vanadin. Landet hade flera elproducerande vattenkraftverk och det fanns ocks� odlingsbar mark som �nnu inte var uppodlad.

Industri

�r 2017 stod industrin f�r 16 % av BNP och den var begr�nsad och underutvecklad. Industrins utveckling har, liksom jordbrukets, bromsats av l�nga avst�nd till hamnar, konflikter och ekonomiska sanktioner. Konsumtionsvaruindustrin i Burundi �r dock relativt diversifierad och landet producerar m�bler, textilier och olika typer av hantverk.

Tj�nster och turism

�r 2017 stod servicesektorn f�r 44 % av BNP. Turismen begr�nsas av konflikterna i områden, men anses ha stor potential.

Arbetsmarknad

Den största fackliga centralorganisationen heter Confédération des Syndicats du Burundi och har omkring 12 000 medlemmar.^{[källa behövs]}

Infrastruktur

Vatten

Omkring 40 procent av de urbana hushållen hade år 2001 färskvatten indraget. 77 procent av befolkningen i staden och 42 procent av befolkningen på landet hade tillgång till färskvatten.

Den totala genomsnittliga färskvattenförbrukningen är 38 kubikmeter vatten per person och år (2000), att jämföra med Sveriges 296 kubikmeter per person. 77 procent av färskvattnet går till jordbruk, 6 procent till industrin och 17 procent till hushåll.^{[källa behövs]}

Utbildning och forskning

År 2021 var statens utgifter för utbildningssektorn cirka 16 procent av den statliga budgeten. Utbildningen är gratis.

Läs- och skrivkunnigheten bland Burundis vuxna befolkning var i slutet av 00-talet cirka 80 %. Detta kan jämföras med 1990 då den var 40 %. Förklaringen är de relativt stora satsningar som gjordes på utbildningsområdet under 2000-talet. År 2016 var Läs- och skrivkunnigheten, hos personer 15 år och äldre 85,6 %. Bland männen var andelen 88,2 % och bland kvinnorna var andelen 83,1 %.

Officiellt är den sexåriga grundskolan obligatorisk och börjar vid sju års ålder och år 2010 var 85 procent av barnen i grundskoleåldern inskrivna i skolan. Undervisningsspråket är kurundi.

Gymnasieutbildningen inkluderar yrkes- och lärarutbildning. Den är attraktiv, inträdeskraven är höga och undervisningsspråket är franska. Programmen är tre eller fyra år.

Burundi har ett statligt universitet, Université du Burundi; detta finns i Bujumbura och har cirka 13 000 studenter. Det finns också ett antal privata universitet; dessa är dock mindre.

Etnisk diskriminering i skolan är fortfarande en politiskt känslig fråga, då tutsier under början av 2020-talet fortfarande är överrepresenterade på gymnasie- och universitetsnivå. Eftersom detta ger stora skillnader i utbildningsnivå mellan folkgrupperna, ger det få utvecklingsmöjligheter för majoritetsgruppen hutu samt minoritetengruppen twa. I praktiken innebär det att tutsierna har ett informellt monopol på uppdrag som tjänstemän inom offentlig tjänst. Trots utbrott av etniska stridigheter har de flesta skolor fortsatt att fungera mitt i oroligheterna.

Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster

Cirka 60 procent av befolkningen har tillgång till sjukvård.^{[källa behövs][när?]}

Burundis invånare har begränsad tillgång till sjukvård. Det finns liten tillgång till sjukhusfaciliteter och otillräckligt med medicinsk personal. De civila stridigheterna har dessutom försvårat situationen för sjukvårdspersonalen. Biståndsorganisationer bidrar med sjukvård.

Befolkning

Burundi är ett av kontinentens minsta och fattigaste länder och mycket tättbefolkat.

Demografi

Statistik

Burundis demografi
Lekande barn i provinsen Bururi.
Folkmängd	12 241 065 (2021 est.)
Befolkningsförändring	3,68% (2021 est.)
Födelsetal	35,48 födslar/1 000 invånare (2021 est.)
Dödstal	6,07 dödsfall/1 000 invånare (2021 est.)
Summerad fruktsamhet	5,1 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet	38,96 dödsfall/1 000 levande födslar (2021)
Migrationsnetto	7,35 migranter/1 000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år	43,83 % (2020)
15–64 år	53,11 % (2020)
Etnicitet
Majoritetsbefolkning	Hutu, Tutsi, Twa
Källa: World Factbook (2022)

Könsfördelning (hela befolkningen): 0,99 män per kvinna. (2016)

Minoriteter

År 2022 fanns i Burundi grupperna Hutu, Tutsi och Twa, varav de sistnämnda också kallas Pygméer. År 2017 uppskattades hutu utgöra 85 procent av befolkningen, tutsi 14 procent och twa 1 procent. Därtill tillkom en mycket liten andel européer, cirka &&&&&&&&&&&03000.&&&&&03 000 stycken, och cirka &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 sydasiater.

Burundis tv� st�rsta folkgrupper hutu och tutsi, delar samma spr�k och samma kultur. Skillnaderna best�r i att hutu �r ett jordbrukande folk medan tutsi �r nomader. Den etniska gruppen twa �r ett traditionellt j�gar- och samlarfolk. Twa finns �ver stora delar av Centralafrika.

Hutu, �r ett bantufolk som invandrade redan p� 1000-talet. Tutsi invaderade norrifr�n p� 1400-talet och skapade ett feodalsystem med hutufolket som tv�ngsarbetare. Twa �r omr�dets ursprungsbefolkning.^{[k�lla beh�vs]}

Migration

Historiskt sett har migrationsstr�mmar in och ut fr�n Burundi till �verv�gande del best�tt av flyktingar fr�n v�ldsamma konflikter.

Under 2010-talet har dock mer �n en halv miljon burundiska flyktingar �terv�nt hem fr�n grannl�nderna, fr�mst fr�n Tanzania. Detta har fortsatt under 2020-talet, och �r 2021 var nettomigration 7,35 per 1 000 inv�nare.

Att integrera de �terv�ndande, �ven de som ursprungligen kommer fr�n Burundi men �terv�nt, har varit problematiskt. Detta p� grund av deras l�nga tid i exil, bristen p� mark, en d�lig infrastruktur, fattigdom och arbetsl�shet.

F�rh�llandena i Burundi har f�rs�mrats sedan f�rnyat v�ld br�t ut i april 2015. Detta orsakade �nnu ett utfl�de av flyktingar. F�rutom utvandring av flyktingar har Burundi tagit emot tusentals flyktingar fr�n grannl�nderna, de flesta fr�n Demokratiska republiken Kongo och ett mindre antal fr�n Rwanda.

�r 2017 fanns i Burundi 61 427 flyktingar fr�n Kongo-Kinshasa. 2016 fanns det dessutom 974 stycken statsl�sa i landet. Samma �r fanns 209 202 internflyktingar i landet.

Spr�k

�r 2022 �r kirundi, engelska och franska officiella spr�k. N�stan hela befolkningen ber�knades vid den senaste uppskattningen �r 2008 kunna tala bantuspr�ket kirundi, men endast 29,7 % kunde b�de tala och skriva spr�ket. Samtidigt ber�knades endast 3 % av befolkningen b�de kunna tala och skriva franska, och drygt 1 % kunde b�de tala och skriva engelska. Swahili talas �ven i landet. Folkgrupperna tutsi och twa har �vergivit sina tidigare modersm�l. Det �r ovanligt i Afrika s�der om Sahara att ett gemensamt spr�k anv�nds av olika grupper, p� det s�tt som kirundi anv�nds..

Swahili anv�nds f�retr�desvis vid handel, men talas utbrett i Bujumbura. �ven franskan �r stor i Bujumbura. Swahili talas �ven vid Tanganyikasj�n.^{[k�lla beh�vs]}

Anledningen att franska talas i landet �r ett arv fr�n den belgiska kolonialtiden.

Religion

Enligt skattningar gjorda �r 2016-2017 var �ver 90 % av befolkningen kristna. De var till st�rsta del katoliker, men 35,3 % av befolkningen var protestanter tillh�rande bl.a. Sjundedagsadventisterna. Endast 3,4 % av befolkningen ut�vade islam och ungef�r 5 % traditionella afrikanska religioner.

Burundi �r, �r 2022, ett sekul�rt land med en h�g grad av religionsfrihet.

F�rklaringen till den h�ga andelen kristna i landet beror av tre historiska sk�l. Det f�rsta �r att de f�rsta katolska mission�rerna kom till Burundi �r 1879. Den andra �r att landet varit under belgiskt kolonialstyre. Den tredjer att flera evengelisationskampanjer genomf�rts.

Sociala f�rh�llanden

Med tv� tredjedelar av befolkningen under 25 �r, en median�lder p� 17,7 �r 2020 och ett f�delsetal p� cirka 6 barn per kvinna, kommer Burundis befolkning att forts�tta att expandera snabbt under �rtionden fram�ver. Som referens kan n�mnas att �r 2021 var befolkningstillv�xten 3,68 %. Detta kommer att uts�tta ett fattigt land f�r ytterligare p�frestningar.

Enligt The World Factbook hade Burundi �r 2016 den tredje h�gsta befolkningstillv�xten och det n�st h�gsta antalet barn per kvinna i hela v�rlden.

• Moderns median�lder vid f�rsta barnets f�delse f�r m�drar i �ldern 25-29 �r: 21,5 �r (2017)
• M�drad�dlighet: 548 d�dsfall per 100 000 f�dslar (2017)

H�lsa

De vanligaste d�dsorsakerna, enligt uppgifter fr�n �r 2018, var neonatala tillst�nd f�ljt av nedre luftv�gsinfektioner och diarr�sjukdomar. Matbrist, fattigdom och brist p� rent vatten bidrar till att 60% av barnen var kronisk undern�rda, enligt uppgifter fr�n �r 2022. Brist p� reproduktiva h�lsotj�nster har f�rhindrat en betydande minskning av Burundis m�drad�dlighet och fertilitetstal, som b�da �r bland v�rldens h�gsta.

Hiv och aids �r ett stort h�lsoproblem i Burundi. �r 2020 ber�knades omkring 1 %, totalt 83 000, av den vuxna befolkningen smittad och antalet d�dsfall var 1 700. Detta kan j�mf�ras med �r 2005 d� 150 000 personer var smittade och 14 000 personer dog av aids.

Andelen av den vuxna befolkningen som led av fetma �r 2016 ber�knades till 5,4 %.

�vriga befolkningsdata

Den senaste folkr�kningen h�lls den 16 augusti 2008 och d� uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Burundi (de facto) till 7 877 728 inv�nare, varav 3 838 045 m�n och 4 039 683 kvinnor. Den folkbokf�rda (de jure) befolkningen i folkr�kningen uppgick till 8 053 574 inv�nare, varav 3 964 906 m�n och 4 088 668 kvinnor. Folkr�kningar hade tidigare h�llits 1990 och 1979. Inv�nartalet i Burundi uppskattades i juli 2016 av The World Factbook till 11 099 298 inv�nare, medan F�renta nationerna uppskattade befolkningen 1 juli 2016 till 11 553 000. Enligt en projektion av Burundis regering baserad p� folkr�kningen 2008 utgjorde antalet inv�nare �r 2017 10 400 938 personer.

Kultur

Massmedier

I Burundi finns strikta presslagar som journalister arbetar under.

Journalister utsätts för trakasserier på grund av sin bevakning och vissa journalister har flytt landet. Enligt Reportrar utan gränser domineras medierna till största delen av rädsla, resignation och självcensur.

Radio och television

Radio är den huvudsakliga informationskällan och staten dominerar stationerna. Detta efter att de flesta privatägda stationer stängt efter ett kuppförsök år 2015. De privatägda stationerna har därefter förblivit stängda.

Regeringen förbjöd år 2019 FM-sändningar av BBC World Service efter att ha anklagat den för att sända en dokumentär som de ansåg hade skadat landets rykte. Myndigheterna har också stängt amerikanska statsfinansierade Voice of America (VOA).

Sociala medier används både för att inhämta information och för att sprida desinformation.

Konstarter

Musik och dans

Den traditionella musiken, som varierar något mellan de olika etniska folkgrupperna, spelar under 2020-talets början fortsatt en viktig roll i samhället.

Traditionella instrument är:

• Den stora trågcittran (inanga) som var hovmusikens viktigaste stränginstrument. Den används för solospel och till att ackompanjera bland annat episka och historiska sånger.
• Musikbåge
• Ensträngad fiol
• Tumpiano (ikembe)
• Olika typer av flöjter (umwironke). Dessa spelas oftast av herdepojkar.

Musiken i Burundi är i grunden pentatonisk, även om variationer finns. Sången är byggd på rop–svar-tekniker och är mestadels monofon.

Tutsi-musiken spelade en stor roll vid kunga- och hövdingahoven. Trummorna lyftes fram som symboler för kungamakten. Ett exempel är hyllningsmusiken, som fortfarande framförs, bestående av en ensemble med 25 ingoma-trummor. Sången hos tutsi tyder på arabiskt inflytande.

Twa-polyfona sångstilar med joddeleffekter bryter av mot de andra etniska gruppernas musik.

Litteratur

Burundis litteratur är framför allt skriven på franska och uppkom först efter landets självständighet. Som den första burundiska romanen räknas L'homme de ma colline ("Mannen från min kulle", 1970) av Joseph Cimpaye.

Arkitektur

De traditionella bostäderna är cirkulära enrumshus, ofta dolda av bananträd som reser sig över häckarna i enskilda inhägnader.

Stadsområdena har blandad bebyggelse bestående av byggnader i kolonialstil och mer moderna bostäder.

I början av 2000-talet byggdes bostäder som tog tillvara lokala resurser. De nya bostäderna var avsedda att lindra den kroniska bostadsbristen som delvis orsakats av den höga befolkningstätheten i stadsområden och förvärrats av de stora mängderna återvändande flyktingar.

Idrott

Burundi har sen 1990-talet använt sport i försök att ena landet.

En av de populäraste sporterna är fotboll och Burundi har deltagit i flera afrikanska mästerskap.

Burundi har också duktiga friidrottare. Som exempel kan nämnas Vénuste Niyongabo, som vann Burundis första medalj, en guldmedalj, i 5 000-metersloppet vid OS i Atlanta år 1996.

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Bedömning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Ekonomisk frihet-index 2019	47,7 (Mostly unfree; 100 är bäst)	162 av 180
Reportrar utan gränser	World Press Freedom Index 2019	52,89 (0 är bäst)	159 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	17 (0 är väldigt korrupt, 100 väldigt rent)	170 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	0,423 - Låg mänsklig utveckling	185 av 189
The Economist	Demokratiindex 2018	2,33 - Authoritarian regime (10 är bäst)	153 av 167

Se även

• Banque de la République du Burundi

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Burundi.
  Bilder & media