Niger

	Nigers demografi
	Folkmängdens utveckling mellan 1800 och 2021. Källa: Our World in Data.
Folkmängd	23 605 767 (2021 est.)
Befolkningsförändring	3,65 % (2021 est.)
Födelsetal	47,28 födslar/1 000 invånare (2021 est.)
Dödstal	10,09 dödsfall/1 000 invånare (2021 est.)
Summerad fruktsamhet	6,91 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet	68,12 dödsfall/1 000 levande födslar (2021)
Migrationsnetto	-0,66 migranter/1 000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år	50,58 % (2020)
15–64 år	46,73 % (2020)
Könsfördelning
Total könsfördelning	0.98 män/kvinna (2020 est.)
Etnicitet
Majoritetsbefolkning	Hausa 53,1 % (2006 est.)
Etniska minoriteter	Zarma/Songhai 21,2 %, Tuareg 11 %, Fulani (Peuhl) 6,5 %, Kanuri 5,9 %, Gurma 0,8 %, Araber 0,4 %, Tubu 0,4 %, övriga 0,9% (2006 est.)
Språk
Officiella språk	Franska
Talade språk	Franska, Hausa, Djerma
	https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/niger/#people-and-society (2022)

République du Niger
République du Niger
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Fraternité, Travail, Progrès; (franska för "broderskap, arbete, framsteg")
	Nationalsång: La Nigérienne;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Niamey
Officiellt språk	Franska
Demonym	nigerer, nigerier
Statsskick	republik
Självständighet	från Frankrike
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2022 års beräkning
BNP (nominell)	2022 års beräkning
HDI (2021)	▲ 0,400 (189:a)
Valuta	CFA-franc (XOF)
Tidszon	UTC+1
	Topografi
Nationaldag	18 december (Republikens dag)
Nationalitetsmärke	RN
Landskod	NE, NER, 562
Toppdomän	.ne
Landsnummer	227

För andra betydelser, se Niger (olika betydelser).

Niger (franskt uttal: /niʒɛʁ/), formellt Republiken Niger, är en stat i Västafrikas inland, gränsande till Algeriet, Benin, Burkina Faso, Libyen, Mali, Nigeria och Tchad. Landet har sitt namn efter floden Niger, som flyter genom områdets sydvästra hörn. Invånarna kallas nigerer (sing. och plur.).

Historia

Äldre historia

Under hela sin historia har Niger upplevt krig och folkvandringar. I tusen år var landet en del av Sudans gamla kulturområde. På 1400-talet hade ett islamskt tuaregsultanat v�xt fram kring Agadez, medan hausa-folket invaderade s�derifr�n fr�n sin ursprungliga hemtrakt Nigeria. Mots�ttningarna mellan muslimer och den svarta befolkningen ledde till st�ndiga konflikter. Ett hausa-kungarike, Gobir, kunde h�lla st�nd mot tuaregerna p� 1700-talet, men i b�rjan av 1800-talet inf�rlivades det efter ett krig med sultanatet Sokoto. De f�rsta europeiska uppt�cktsresandena, som kom till omr�det p� 1800-talet, kunde ber�tta om st�ndiga oroligheter.

Vid slutet av 1800-talet ockuperades Niger av Frankrike, men dess kontroll �ver landet blev inte total f�rr�n efter f�rsta v�rldskriget. Niger blev fransk koloni 1922 och medlem av den franska v�stafrikanska federationen.

Sj�lvst�ndighetstiden

Efter skapandet av den femte franska republiken den 4 december 1958, blev Niger en autonom stat inom Franska samv�ldet. Franska Niger blev fullt sj�lvst�ndigt fr�n Frankrike den 3 augusti 1960 med Hamani Diori som president. Han f�rbj�d det radikala Sawaba-partiet och landsf�rvisade dess ledare Djibo Bakary, vilket gav landet en viss politisk stabilitet. 1960-talets uppt�ckter av uran i A�r-massivet t�nde hoppet om en starkare ekonomisk framtid f�r Niger. President Diori st�rtades i april 1974 genom en milit�rkupp.

Niger har sedan dess under l�nga perioder styrts av milit�ra kuppregimer. Berbiska tuareger har tidvis f�rt en v�pnad kamp f�r �kade r�ttigheter och sedan 2010-talet har islamistiska extremister genomf�rt v�ldsamma attentat.^[4]

I spetsen f�r den milit�rjunta som tog makten framtr�dde �verste Seyni Kountch�. Hans uppgift blev att inrikta sig p� att bek�mpa verkningarna av den katastrofala torka som under 1970-talet hotat existensm�jligheterna f�r stora delar av befolkningen och som lett till tusentals m�nniskors d�d. Regimen hade anv�nt inkomster fr�n uranbrytning f�r att hj�lpa de av torka drabbade omr�dena.^[5]

1993 h�lls de f�rsta fria, demokratiska valen. 1995 gjordes en freds�verenskommelse med tuaregerna i norr, efter fem �rs uppror. Milit�rkupper 1996 och 1999 f�ljdes av en �verg�ng till civilt styre igen i december 1999.

I november och december 2004 h�lls presidentval d�r den sittande presidenten Mamadou Tandja vann st�d f�r ytterligare fem �r. Enligt internationella observat�rer var valet f�rh�llandevis demokratiskt. 2009 b�rjade dock president Tandja man�vrera f�r att kunna genomf�ra en lag�ndring som skulle ge honom chans till en tredje mandatperiod. Under protesterna som f�ljde uppl�ste han parlament och avskedade sin regering, och ledde i praktiken landet sj�lv, vilket ledde till att Niger diplomatiskt fullkomligt isolerades fr�n omv�rlden. I februari 2010 avsattes han i en milit�rkupp.

Nigers folkvalde president Mohamed Bazoum avsattes i en statskupp och en milit�rjunta tog makten den 26 juli 2023.^[6]

Geografi

Niger �r ett av v�rldens varmaste l�nder, och 80 procent av landets yta �r �ken. Sahara t�cker en avsev�rd del av landets yta, och endast 2 procent kan odlas av den bofasta befolkningen, som ofta ligger i konflikt med nomaderna.^{[k�lla beh�vs]}

Hydrografi

L�gsta punkt: Nigerfloden, 200 meter �ver havet

Klimat

I n�stan hela Niger r�der �kenklimat. Det �r varmt, torrt och dammigt, utom l�ngst nere i s�der d�r det �r tropiskt klimat och savann.

Flora och fauna

Torr savann med gr�s, t�rnbuskar och en liten del torra skogar finns n�stan uteslutande i landets s�dra del. I l�gl�nta omr�den hittas �ven tamarind (Tamarindus indica), baobab, kapok (Ceiba pentandra) och mahognyv�xter.

Beroende p� den karga vegetationen �r landet fattig p� djurarter. I en nationalpark i s�dra Niger lever bland annat lejon, antiloper, giraffer, afrikansk buffel, struts, afrikanska elefanter och flodh�star. I �knen f�rekommer fennek och gaseller. I bergstrakter hittas babianer och manf�r.^{[k�lla beh�vs]}

Naturskydd

N�gra av landets milj�problem �r jorderosion med �tf�ljande �kenspridning och att vilda djur (till exempel elefant, nosh�rning, giraff och lejon) hotas p� grund av tjuvjakt och f�rst�relse av deras livsmilj�. Niger har skrivit under och ratificierat Kyoto-protokollet om klimatf�r�ndring.

I Niger ligger �ven ett av v�rldens st�rsta naturskyddsomr�den, A�r and T�n�r� National Nature Reserve, som upptogs 1991 i UNESCOS v�rldsarvslista.^{[k�lla beh�vs]}

Styre och politik

Se �ven: Lista �ver Nigers presidenter

Administrativ indelning

Huvudartikel: Nigers regioner

Niger �r indelat i sju regioner och ett huvudstadsdistrikt (Niamey). Regionerna �r indelade i 36 departement (d�partements) vilka i sin tur �r indelade i 265 kommuner (communes).

Ekonomi och infrastruktur

Niger är ett fattigt land, placerad på 189:e plats och tredje sist enligt human development index 2022,^[3] med en ekonomi som bygger på jordbruk. Mer än 60 procent av befolkningen räknas som mycket fattig, och inkomstskillnaderna är stora. Fyra femtedelar arbetar inom jordbruk och fiske.

Nästan hälften av regeringens budget härrör från utländska bidragsgivare.^{[källa behövs]} Landet är beroende av utländsk ekonomisk hjälp, och 2000 beviljade Världsbanken lån för att Niger skulle kunna reformera sin ekonomiska politik. En framtida ekonomisk tillväxt kan vara möjlig om man kan utvinna sina naturtillgångar i form av till exempel olja, guld och andra mineraler.

Under 2005 drabbades Niger av svält, och över 3 miljoner människor drabbades av hungersnöd.^{[källa behövs]}

Näringsliv

Energi och råvaror

All elektricitet som produceras i landet framställs av fossila bränslen, och därutöver importeras el.^{[källa behövs]}

Naturtillgångar: uran, kol, järnmalm, tenn, fosfat, guld och petroleum.^{[källa behövs]}

Handel

Tidigare exporterade man en del uran, men efterfrågan har minskat i världen.^{[källa behövs]}

Infrastruktur

Transporter

Det nigeriska vägnätet är cirka 18 900 km långt (2010) och består av 3 912 km asfalterade vägar samt cirka 14 900 km utan vägbeläggning.^[1] Dessutom har landet 30 flygplatser (2013) varav 10 har asfalterade landningsbanor.^[1] Mellan december och april kan 300 km av Nigerfloden användas som farled. Järnväg saknas men är delvis projekterad.

Utbildning och forskning

År 2015 beräknades 80,9 % av befolkningen äldre än 15 år vara analfabeter.^[1]

Analfabetism hos män: 72,7 % (2015)^[1]
Analfabetism hos kvinnor: 89 % (2015)^[1]

Befolkning

Demografi

Statistik

Landets nativitet är mycket hög och d�rf�r �kar befolkningen med genomsnittlig 2,75 procent per �r. Det beror fr�mst p� polygami.^[7] Andelen personer som var yngre �n 15 �r l�g 2008 n�stan vid 50 procent.^[8]

Sedan sj�lvst�ndigheten 1960 �kade folkm�ngden till �ver 12 miljoner m�nniskor, allts� fyra g�nger det ursprungliga v�rdet.

Minoriteter

Se �ven: Kategori:Etniska grupper i Niger

Etniska grupper, 2006 �rs ber�kning:^[1] hausa 53,1 %, djerma/songhai 21,2 %, tuareger 11 %, fulani 6,5 %, kanuri 5,9 %, gourmantche 0,8 %, araber 0,4 % tubu 0,4 % och övriga 1,2 %.

Språk

Språk: franska, hausa, djerma, fula, tamaja

Religion

Religiös tillhörighet: muslimer 80 %, övriga är kristna eller bekännare av inhemska religioner.^[1]

Hälsa, övriga befolkningsdata

År 2014 beräknades andelen av befolkningen i åldern 15-49 med hiv eller aids till 0,49 %.^[1] Till år 2020 hade andelen smittade sjunkit till 0,2 %, totalt 31 000 personer. Antalet avlidna i aids år 2020 beräknades till 1 100.^[9]

Befolkningens medianålder: 15,2 år (2015)^[1]

Mäns medianålder: 15,1 år (2015)^[1]
Kvinnors medianålder: 15,3 år (2015)^[1]

Sociala förhållanden

Befolkningens tillgång till dricksvatten: under 50 %^[10]

Barnarbete är mycket utbrett.^[11]

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	151 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2019	66 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	114 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	189 av 189

Källor

^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Niger”. The World Factbook. CIA. 12 februari 2016. Arkiverad från originalet den 8 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200608090454/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ng.html. Läst 17 februari 2016.
^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
^ [a b] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287,297. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ Landguiden
^ Två miljoner år, berättelsen om människan, utgiven av Det bästa, andra upplagan 1975, 1981; Reader's digest AB, Stockholm; tryckt i Italien.
^ Sydsvenskan 4 augusti 2023
^ Tagesspiegel: UN-Report: Wo lebt es sich am besten, Der Tagesspiegel, 2009-10-06 (tyska)
^ ”Statistisches Bundesamt Deutschland”. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101016170624/http://www.destatis.de/jetspeed/portal/cms/Sites/destatis/Internet/DE/Content/Statistiken/Internationales/InternationaleStatistik/Land/Afrika/Niger,templateId=renderPrint.psml. (tyska)
^ ”Niger” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-02-22. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/niger/#people-and-society. Läst 1 mars 2022.
^ ”Trinkwasserversorgung”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110820035854/http://www.fr-online.de/blob/view/-/4516660/data/2561002/-/Trinkwasser-Versorgung.PDF.pdf. (tyska), besökt 18 september 2010, PDF.
^ ”Child Labor in Niger”. Arkiverad från originalet den 5 december 2008. https://web.archive.org/web/20081205044526/http://www.dol.gov/ilab/media/reports/iclp/tda2001/niger.htm. , Bureau of International Labor Affairs

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Niger.
Bilder & media

[CIAWorldFactbook-1] [a b c d e f g h i j k l m] ”Niger”. The World Factbook. CIA. 12 februari 2016. Arkiverad från originalet den 8 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200608090454/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ng.html. Läst 17 februari 2016.

[imf.org-2] [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.

[hdirapport2022-3] [a b] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287,297. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[4] Landguiden

[5] Två miljoner år, berättelsen om människan, utgiven av Det bästa, andra upplagan 1975, 1981; Reader's digest AB, Stockholm; tryckt i Italien.

[6] Sydsvenskan 4 augusti 2023

[tag-7] Tagesspiegel: UN-Report: Wo lebt es sich am besten, Der Tagesspiegel, 2009-10-06 (tyska)

[8] ”Statistisches Bundesamt Deutschland”. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101016170624/http://www.destatis.de/jetspeed/portal/cms/Sites/destatis/Internet/DE/Content/Statistiken/Internationales/InternationaleStatistik/Land/Afrika/Niger,templateId=renderPrint.psml. (tyska)

[9] ”Niger” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-02-22. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/niger/#people-and-society. Läst 1 mars 2022.

[10] ”Trinkwasserversorgung”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110820035854/http://www.fr-online.de/blob/view/-/4516660/data/2561002/-/Trinkwasser-Versorgung.PDF.pdf. (tyska), besökt 18 september 2010, PDF.

[11] ”Child Labor in Niger”. Arkiverad från originalet den 5 december 2008. https://web.archive.org/web/20081205044526/http://www.dol.gov/ilab/media/reports/iclp/tda2001/niger.htm. , Bureau of International Labor Affairs

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]