Tchad

République du Tchad جمهوريّة تشاد
Flagga Statsvapen
Valspråk: Unité - Travail - Progrès (franska för "Enighet - Arbete - Framsteg")
Nationalsång: La Tchadienne
läge
Huvudstad (även största stad)		N'Djamena
Officiella språk		Arabiska, franska
Statsskick		Republik
-	President	Mahamat Idriss Déby
-	Premiärminister	Allamaye Halina
Självständighet		från Frankrike
-	Erkänd	11 augusti 1960
Area
-	Totalt	1 284 000 km² (22:a)
-	Vatten (%)	1,9 %
Befolkning
-	2024 (maj) års uppskattning	19 093 595 (66:e)
-	Befolkningstäthet	14,9 inv./km² (182:a)
BNP (PPP)		2023 års beräkning
-	Totalt	48,301 miljarder USD (128:e)
-	Per capita	2 620 USD (129:e)
BNP (nominell)		2023 års beräkning
-	Totalt	18,697 USD (146:e)
-	Per capita	1 014 USD (171:a)
HDI (2022)		▲ 0,394 (190:e)
Valuta		CFA-franc (XAF)
Tidszon		UTC+1
Topografi
-	Högsta punkt	Emi Koussi, 3 415 m ö.h.
-	Största sjö	Tchadsjön, 1350m³ km²
-	Längsta flod	Chari, 949km km
Nationaldag		11 augusti
Landskod		TD, TCD, 148
Toppdomän		.td
Landsnummer		235

Tchad (franska: Tchad; arabiska: تشاد, Tašād), officiellt Republiken Tchad (franska: République du Tchad; arabiska: جمهوريّة تشاد, Jumhūriyyat Tašād), är en stat i Centralafrika. Den gränsar till Libyen i norr, Sudan i öster, Centralafrikanska republiken i söder, Kamerun och Nigeria i sydväst, samt Niger i väster. Norra delen av Tchad ligger i Saharaöknen. Tchad indelas i tre större geografiska regioner: en ökenzon i norr, ett torrt Sahelbälte i mitten och en mer fruktbar savann i söder. Tchadsjön, som landet är uppkallat efter, är den största våtmarken i Tchad och den näst största i Afrika. Tchads högsta topp är Emi Koussi i Sahara, och den klart största staden är huvudstaden N'Djamena. Tchad bebos av över 200 olika etniska och språkliga grupper. Franska och arabiska är de officiella språken. Islam är den mest spridda religionen.

Med början under det sjunde årtusendet f.Kr. flyttade stora grupper av människor in i Tchadsänkan. Vid slutet av det första årtusendet f.Kr. uppkom och föll en serie stater och imperier i Tchads Sahelbälte, som alla var inriktade på att kontrollera transsaharahandelsvägarna som passerade genom området. Frankrike fullbordade sin erövring av området 1920 och införlivade det som en del av Franska Ekvatorialafrika. År 1960 fick Tchad självständighet under ledning av François Tombalbaye. Hans politik väckte missnöje i den muslimska norra delen av landet, vilket kulminerade i att ett långvarigt inbördeskrig utbröt 1965. År 1979 erövrade rebellerna huvudstaden och gjorde slut på söderns hegemoni. Rebellernas befälhavare stred dock inbördes tills Hissène Habré besegrade sina rivaler. Han störtades 1990 av sin general Idriss Déby. Under senare år har Darfurkonflikten i Sudan spritts över gränsen och destabiliserat landet.

Efter Idriss Debýs död 2021 tog hans son generalen Mahamat Déby tog över makten. Många politiska partier är aktiva i Tchad, men makten ligger stadigt i händerna på familjen Déby och partiet Mouvement patriotique du Salut. Tchad plågas fortsatt av politiskt våld och återkommande försök till statskupper. Det är ett av de fattigaste och mest korrumperade länderna i Afrika. De flesta tchadier lever i fattigdom och bedriver jordbruk och boskapsskötsel för husbehov. Sedan 2003 har råolja blivit landets främsta källa till exportinkomster, istället för den traditionella bomullsindustrin.

Historia

Huvudartikel: Tchads historia

Förhistoriska fynd av stor betydelse har gjorts i Tchad. Ett omkring 7 miljoner år gammalt fossil upptäcktes 2001 i Sahel. Enligt upptäckarna tillhör fossilet den äldsta kända medlemmen (arten) i det mänskliga släktträdet. Forskarna kallade den nya arten för Sahelanthropus tchadensis. Under sjunde årtusendet f.Kr. var de ekologiska förhållandena i den norra hälften av nuvarande Tchad gynnsamma för mänsklig bosättning, och regionen upplevde en kraftig folkökning. Några av de viktigaste arkeologiska fyndorterna i Afrika finns i Tchad, främst i Borkou-Ennedi-Tibesti-regionen. Vissa fyndorter är från före 2000 f.Kr. I �ver 2000 �r har Tchads�nkan varit bebodd av jordbrukande och bofasta folk. Omr�det blev en m�tesplats f�r civilisationer. Den tidigaste av dessa var den legendariska Sao, k�nd fr�n f�rem�l och muntliga historier. Sao besegrades av Kanemriket, det f�rsta och mest l�ngvariga av de riken som utvecklades i Tchads Sahelb�lte vid slutet av f�rsta �rtusendet e.Kr. Kanems och dess efterf�ljares makt grundades p� kontroll �ver transsaharahandelsv�garna som passerade genom omr�det. Dessa stater, som �tminstone outtalat var muslimska, ut�kade aldrig sin kontroll till de s�dra gr�sl�nderna f�rutom f�r att g�ra r�der f�r att ta slavar. Under medeltiden blev Tchad en m�tesplats f�r muslimska handelsm�n och m�nga subsahariska stammar.

1800- och 1900-talshistoria

Frankrike gick in i Tchad 1891 och den franska koloniala expansionen ledde till att Territoire Militaire des Pays et Protectorats du Tchad bildades �r 1900. Vid �r 1920 hade Frankrike s�kerst�llt fullst�ndig kontroll �ver kolonin. Det franska styret i Tchad k�nnetecknades av brist p� politiska initiativ f�r att ena territoriet och av l�ngsam modernisering. Fransm�nnen s�g kolonin i f�rsta hand som en oviktig k�lla till outbildad arbetskraft och obearbetad bomull. Frankrike inf�rde storskalig bomullsproduktion �r 1929. Den koloniala administrationen i Tchad var allvarligt underbemannad och tvungen att anv�nda sig av den franska f�rvaltningens s�msta f�rm�gor. Endast den s�dra delen styrdes effektivt och i norr och �ster fanns fransm�nnen endast till namnet. Fr�mst utbildningsv�sendet led skada av denna f�rsummelse. Efter andra v�rldskriget gav Frankrike Tchad st�llning som territoire d'outre-mer och dess inv�nare fick r�tt att v�lja representanter till Frankrikes nationalf�rsamling och Tchads nationalf�rsamling. Det st�rsta politiska partiet var Parti Progressiste Tchadien (PPT), baserat i den s�dra halvan av kolonin. Den 11 augusti 1960 gavs Tchad sj�lvst�ndighet med PPT:s ledare, Fran�ois Tombalbaye, som f�rste president.

Genom att besegra och d�da Rabih az-Zubayr den 22 april 1900 i slaget vid Kouss�ri avl�gsnade Frankrike ett stort hinder f�r kolonisering av Tchad.

15 000 tchadiska soldater stred f�r de fria franska styrkorna under andra v�rldskriget.

Tv� �r senare f�rbj�d Tombalbaye oppositionspartierna och uppr�ttade ett enpartisystem. Tombalbayes autokratiska styre och ok�nsliga vansk�tsel f�rst�rkte sp�nningarna mellan olika etniska grupper. �r 1965 inledde muslimer ett inb�rdeskrig. Tombalbaye st�rtades och d�dades 1975, men upproret fortsatte. �r 1979 er�vrade rebellgrupperna huvudstaden och all central makt i landet br�t samman. V�pnade grupper, m�nga fr�n upproret i norr, stred om makten. S�nderfallet i Tchad ledde till att Frankrikes st�llning i landet kollapsade. Libyen gick in f�r att fylla maktvakuumet och blev inblandat i inb�rdeskriget. Libyens �ventyr fick ett katastrofalt slut 1987. Den franskst�dde presidenten Hiss�ne Habr� v�ckte ett enat gensvar av aldrig tidigare sett slag fr�n tchadierna och tvingade bort den libyska arm�n fr�n Tchad.

Habr� konsoliderade sin diktatur genom ett maktsystem som vilade p� korruption och v�ld. Det uppskattas att 40 000 m�nniskor d�dades under hans styre. Presidenten gynnade sin egen etniska grupp daza och diskriminerade sina tidigare allierade, zaghawa. Hans general, Idriss D�by st�rtade honom 1990. D�by f�rs�kte f�rsona rebellgrupperna och �terinf�rde flerpartisystemet. I en folkomr�stning 1996 godk�nde tchadierna en ny konstitution och D�by vann samma �r med l�tthet presidentvalet som hade flera kandidater.

2000-talets historia

D�by omvaldes f�r en andra presidentperiod p� fem �r 2001. Oljeutvinning i Tchad p�b�rjades 2003 och medf�rde f�rhoppningar om att Tchad �ntligen skulle f� m�jligheter till fred och v�lst�nd. Ist�llet f�rv�rrades de inre mots�ttningarna och ett nytt inb�rdeskrig br�t ut. D�by modifierade ensidigt konstitutionen f�r att avskaffa begr�nsningen med maximalt tv� presidentperioder. Detta f�r att han skulle kunna omv�ljas f�r den tredje presidentperiod p� fem �r. D�rigenom orsakade han ett ramaskri i det civila samh�llet och hos oppositionspartierna. �r 2006 omvaldes s� D�by f�r en tredje presidentperiod i ett val som oppositionen bojkottade. Det etniskt motiverade v�ldet i �stra Tchad har �kat. UNHCR har varnat f�r att ett folkmord, liknande det som skett i Darfurkonflikten, kan intr�ffa i Tchad.

S�kerhetsl�get i Tchad �r sv�rbed�mt. Det finns en antydan till stabilitet, fred och till viss del demokrati och utveckling men det �r en stabilitet som till stor del �r beroende av den sk�ra maktbalansen mellan olika etniska och religi�sa grupper. Trots detta och trots m�ngder av flyktingar fr�n grannl�nder anses Tchad vara ett av regionens mer stabila l�nder. Landet �r dock ett av de fattigaste i v�rlden. Bristande tillg�ng p� mat och vatten �r de st�rsta problemen, liksom l�g utbildningsniv� och bristf�llig sjukv�rd. Sedan 2015 har Tchad aktivt engagerat sig i kampen mot Boko Haram tillsammans med ber�rda grannl�nder. Undantagstillst�nd r�der i Lac-regionen vid Tchadsj�n, efter ett antal d�d beg�ngna av Boko Haram under 2015 n�ra huvudstaden. Boko Haram utk�mpar ocks� strider i regionen mot Tchadsj�n.

I april 2021 dog president Idriss D�by. Han hade styrt landet med j�rnhand sedan december 1990, och var d�rmed en av Afrikas l�ngst styrande ledare. D�bys 37-�rige son Mahamat Idriss Deby Itno, en fyrstj�rnig general, ersatte den bortg�ngna presidenten.

Geografi

Tchad

Tchad är Afrikas femte största land. Det är något mindre än Peru och något större än Sydafrika, och ungefär lika stort som Niger. Tchad saknar kust mot havet, och ligger i norra centrala Afrika, mellan 8° och 24° nord och mellan 14° och 24° öst, söder om Libyen. Landet har en 5 968 kilometer lång gräns med Kamerun, Centralafrikanska republiken, Libyen, Niger, Nigeria och Sudan.

Landets huvudstad ligger 1 600 km från närmaste kusthamn.

På grund av detta avstånd från havet och att landet till stor del har ökenklimat kallas Tchad ibland "Afrikas döda hjärta".

Som en följd av kolonialperioden sammanfaller Tchads gränser inte fullständigt med naturliga gränser.

Topografi

Den dominerande företeelsen i landskapet är en vidsträckt sänka som avgränsas av bergskedjor i norr, öster och söder. Tchadsjön, som landet är uppkallat efter, är återstoden av en jättelik sjö som för 7 000 år sedan upptog 330 000 km² av Tchadsänkan.

Trots att den under början av 2000-talet täcker endast 17 806 km² (som mest) och dess yta undergår kraftiga årstidsväxlingar, är sjön Afrikas näst största våtmark.

Emi Koussi, en inaktiv vulkan i Tibestibergen som når 3 414 meter över havet, är den högsta punkten i Tchad och i Sahara.

Hydrografi

Tchadsjön på en satellitbild från 2001. Högst upp visas förändringarna från 1973 till 1997.

Tchadsjön, en mycket grund sjö, var en gång i tiden Afrikas näst största sjö, men har under de senaste decennierna minskat betydligt till cirka 10 procent av sin forna storlek.

Klimat

Tchad indelas i tre distinkta zoner, från savannen i söder till Saharaöknen i norr.

Varje år korsas Tchad från söder till norr av ett tropiskt vädersystem som kallas intertropiska fronten. Detta för med sig en regnperiod som varar från maj till oktober i söder och från juni till september i Sahel.

Variationer i lokal nederbörd skapar tre större geografiska zoner. Sahara ligger i landets norra tredjedel. Den årliga nederbörden där är under 50 millimeter, och Borkou i Tchad är det torraste området i Sahara. Växtligheten i detta bälte är knapp. Bara enstaka spontana palmdungar överlever och är de enda som gör det söder om Kräftans vändkrets.

Sahara ersätts av ett Sahelbälte i centrala Tchad, där nederbörden varierar från 300 mm till 600 mm per år. I Sahel ger en stäpp med törniga buskar (mestadels akacior) gradvis plats åt en savann i Tchads sudanesiska zon i söder. Den årliga nederbörden i detta bälte är över 900 mm.

Områdets höga gräs och vidsträckta sumpmarker gör det gynnsamt för fåglar, reptiler och stora däggdjur. Tchads större floder – Chari, Logone och dessas bifloder – flyter genom de sydliga savannerna från sydöst in i Tchadsjön. Endast 3 procent av Tchad är odlingsbar mark, och landet har inga permanenta odlingar.

Styre och politik

Konstitution och styre

Tchads konstitution fastslår en stark, verkställande gren ledd av en president som dominerar det politiska systemet. Presidenten har befogenhet att utse premiärministern och regeringen och utövar avsevärt inflytande över utnämningar av domare, generaler, provinstjänstemän och chefer för Tchads statliga företag.

I händelse av allvarligt och omedelbart hot kan presidenten i samråd med nationalförsamlingen utlysa undantagstillstånd.

Presidenten väljs av folket för en femårig mandatperiod. År 2005 avskaffades begränsningen i antal möjliga omval.

Efter att begränsningen avskaffats kan presidenten vara kvar vid makten efter den tidigare gränsen på två mandatperioder.

Nationalförsamlingen är lagstiftande och består av 155 ledamöter valda på fyra år. Nationalförsamlingen håller ordinarie sessioner två gånger om året, och kan hålla särskilda sessioner när den kallas av premiärministern.

Ledamöterna väljer ordförande vartannat år. Ordföranden måste underteckna eller avslå nystiftade lagar inom 15 dagar.

Nationalförsamlingen måste godkänna premiärministerns regeringsprogram och kan genom misstroendeomröstning tvinga premiärministern att avgå. Om nationalförsamlingen förkastar regeringens program två gånger på ett år kan dock presidenten upplösa församlingen och utlysa nyval. I praktiken utövar presidenten avsevärt inflytande över Nationalförsamlingen genom sitt parti, Mouvement Patriotique de Salut (MPS), som har en stor majoritet.

De flesta av Débys viktigaste rådgivare tillhör den etniska gruppen zaghawa, men även personer från södern och från oppositionen är företrädda i regeringen.

Administrativ indelning

Tchad �r sedan 2008 indelat i 22 regioner. F�re 2008 var 18 regioner. Detta system inf�rdes 2003 som ett led av decentraliseringsprocessen, d� regeringen avskaffade de tidigare 14 prefekturerna. Varje region leds av en guvern�r, som utses av presidenten. Inom regionerna finns 61 departement som administreras av prefekter. Departementen indelas i 200 underprefekturer (sous-pr�fectures), som i sin tur best�r av 446 kantoner.

Det planeras att kantonerna ska ers�ttas av communaut�s rurales, men det juridiska och regelm�ssiga ramverket har �nnu inte f�rdigst�llts. F�r att f� lokalbefolkningen att spela en aktiv roll i sin egen utveckling ger konstitutionen utrymme f�r decentraliserat styre. D�rf�r anges i konstitutionen att varje administrativ underindelning ska styras av valda lokala f�rsamlingar, men inga lokala val har �gt rum, och de kommunalval som planerats f�r 2005 har skjutits upp upprepade g�nger.

Politik

Innan oppositionspartier blev till�tna 1992 var D�bys MPS det enda lagliga partiet i Tchad. Sedan dess har 78 registrerade politiska partier blivit aktiva. �r 2005 st�dde oppositionspartier och m�nniskor�ttsorganisationer en bojkott av folkomr�stningen som gav D�by r�tt att st�lla upp f�r omval f�r en tredje presidentperiod.

Det rapporterades om utbredda oegentligheter i registreringar av v�ljare och regeringsstyrd censur av oberoende medier under valr�relsen. Korrespondenter bed�mde presidentvalet 2006 som en ren formalitet, d� oppositionen ans�g att valet var ett sk�mt och d�rf�r bojkottade det.

D�by m�ter v�pnat motst�nd fr�n grupper som �r djupt splittrade av mots�ttningar mellan ledare men f�renade i sin m�ls�ttning att st�rta honom. Dessa styrkor stormade den 13 april 2006 huvudstaden, men slogs till slut tillbaka.

Det st�rsta utl�ndska inflytandet i Tchad har Frankrike, som h�ller 1000 soldater i landet. D�by �r beroende av fransm�nnen f�r att sl� tillbaka rebellerna, och Frankrike ger Tchads arm� logistiskt st�d och hj�lp med underr�ttelseverksamhet, av fruktan f�r att stabiliteten i omr�det ska bryta samman fullst�ndigt. Trots detta anstr�ngdes de fransk-tchadiska relationerna av att Tchad gav det amerikanska bolaget Exxon r�tt att borra efter olja 1999.

R�ttsv�sende

Tchads r�ttssystem �r baserat p� fransk civilr�tt och tchadisk sedvaner�tt d�r den senare inte inkr�ktar p� allm�n ordning eller p� konstitutionens garanti om j�mlikhet. Trots konstitutionens garanti om r�ttsligt oberoende utn�mns de flesta viktiga jurister av presidenten. De h�gsta r�ttsliga instanserna, H�gsta domstolen och F�rfattningsr�det, har varit fullt fungerande sedan 2000. H�gsta domstolen utg�rs av chefsdomaren, som utses av presidenten, och 15 andra ledam�ter som utses p� livstid av presidenten och nationalf�rsamlingen. F�rfattningsr�det best�r av nio domare som v�ljs f�r nio�riga f�rordnanden. Det har befogenhet att granska lagstiftning, f�rdrag och internationella avtal innan de antas.

Korruption

Korruptionen �r utbredd p� alla niv�er i samh�llet. Transparency Internationals �rliga korruptionsindex 2005 angav Tchad som v�rldens mest korrumperade land, och det fick bara en n�got mer gynnsam bed�mning �r 2018.

Ekonomi och infrastruktur

Kvinnor i Mao, d�r vatten ombes�rjs med ett vattentorn. Tillg�ng till rent vatten �r ofta ett problem i Tchad.

FN:s Human Development Index (2022) rankar Tchad som en av de fattigaste l�nderna i v�rlden, med 84,2 % av befolkningen levande i fattigdom �r 2019.

�ratal av inb�rdeskrig har skr�mt bort utl�ndska investerare. De som l�mnade Tchad mellan 1979 och 1982 har f�rst nyligen b�rjat �terf� f�rtroendet f�r landets framtid. �r 2000 inleddes st�rre direkta utl�ndska investeringar i oljesektorn, vilket st�rkte landets ekonomiska m�jligheter.

N�ringsliv

Jord- och skogsbruk, fiske

�ver 80 % av Tchads befolkning �r beroende av jordbruk och boskapssk�tsel f�r sin �verlevnad. De gr�dor som odlas och de platser d�r hjordar h�lls best�ms av det lokala klimatet. I de sydligaste 10 procenten av territoriet ligger landets mest fruktbara odlingsland, med rika sk�rdar av durra och hirs. I Sahel v�xer endast de h�rdigare varieteterna av durra, och dessa med mycket l�gre avkastning �n i s�der. � andra sidan �r Sahel idealisk betesmark f�r stora hjordar av kommersiell boskap och f�r getter, f�r, �snor och h�star. Saharas utspridda oaser ger bara en del dadlar och b�nor. F�re utvecklingen av oljeindustrin dominerades industrin och arbetsmarknaden av bomull, som stod f�r ungef�r 80 % av exportinkomsterna.

Bomull �r fortfarande en av de fr�msta exportvarorna, men exakta siffror �r inte tillg�ngliga. Rehabilitering av Cotontchad, ett st�rre bomullsf�retag som drabbades av en nedg�ng i v�rldsmarknadspriserna p� bomull, har finansierats av Frankrike, Nederl�nderna, Europeiska unionen, och International Bank for Reconstruction and Development (IBRD). Detta statligt �gda f�retag f�rv�ntas nu bli privatiserat.

Energi och r�varor

Tchads energisektor har lidit av �ratals vansk�tsel av det statliga vatten- och elektricitetsf�retaget STEE, som tillhandah�ller elektricitet till 15 % av huvudstadens inv�nare och t�cker endast 1,5 % av befolkningen som helhet.

De flesta tchadier br�nner biobr�nsle som tr� och g�dsel f�r att utvinna energi.

Industri

ExxonMobil leder ett konsortium av Chevron och Petronas som har investerat 3,7 miljarder dollar f�r att utveckla oljereserverna i s�dra Tchad, reserver som ber�knas till en miljard tunnor. Konsortiet b�rjade 2000 att bygga ut ett stort oljef�lt, och �ven bygga pipelines till omv�rlden. Oljeproduktionen b�rjade 2003 med f�rdigst�llandet av en pipeline (delvis finansierad av V�rldsbanken) som f�rbinder oljef�lten i s�der med terminaler p� Kameruns Atlantkust. Som villkor f�r att ge sitt st�d kr�vde V�rldsbanken att 80 % av oljeint�kterna skulle g� till utvecklingsprojekt. I januari 2006 suspenderade V�rldsbanken sitt l�neprogram n�r Tchads regering besl�t att minska denna andel. Den 14 juli 2006 undertecknade V�rldsbanken och Tchad en avsiktsf�rklaring om att Tchads regering �ronm�rker 70 % av sina utgifter f�r prioriterade fattigdomsbek�mpningsprogram.

Handel

Tchad deltar i Banque Centrale des �tats de l'Afrique Centrale och Centralafrikas ekonomiska och monet�ra gemenskap (CEMAC).

Infrastruktur

Transporter

En bro �ver floden Bragoto

Inb�rdeskriget hejdade utvecklingen av infrastrukturen f�r transporter, och �r 1986 hade Tchad bara 30 kilometer asfalterade v�gar. V�gn�tet har senare f�rb�ttrats genom flera projekt och omfattade �r 2004 550 kilometer. Trots detta �r v�gn�tet begr�nsat; v�garna �r ofta oanv�ndbara under flera m�nader om �ret. Tchad har inga egna j�rnv�gar utan �r starkt beroende av Kameruns j�rnv�gsn�t f�r att transportera export- och importvaror till och fr�n hamnen i Douala.

Huvudstaden N'Djamena har en internationell flygplats med regulj�ra direktflygningar till Paris och till flera afrikanska st�der. Runt om i landet finns ett trettiotal civila flygplatser.

Post, telefoni och Internet

Telekommunikationssystemet �r grundl�ggande och dyrt. Fast telefoni tillhandah�lls av det statliga telefonbolaget SotelTchad. Endast 14 000 fasta telefonlinjer finns i hela Tchad, vilket �r en av l�gsta telefont�thetsniv�erna i v�rlden.

Vatten

Tchads st�der har allvarliga sv�righeter med kommunal infrastruktur. Endast 48 % av stadsborna har tillg�ng till dricksvatten och endast 2 % till grundl�ggande sanitet.

Utbildning och forskning

Att bedriva undervisning i Tchad st�ter p� betydande problem p� grund av landets utspridda befolkning och en viss grad av tveksamhet fr�n f�r�ldrars sida inf�r att skicka sina barn till skolan. Fast skolan �r obligatorisk g�r bara 68 % av pojkarna mer �n n�gra �r i skolan och �ver h�lften av befolkningen �r analfabeter. H�gre utbildning ges vid Universitetet i N'Djamena.

�r 2015 var 59,8 % av den vuxna befolkningen analfabeter.

• Analfabetism hos m�n: 51,5 % (2015)
• Analfabetism hos kvinnor: 68,1 % (2015)

Sjukv�rd, andra viktiga samh�llstj�nster

En tchadisk f�rlossningsavdelning. Fast�n den f�rb�ttras �r Tchads infrastruktur fortfarande mycket mindre utvecklad �n landets nordliga grannars.

Befolkning

Demografi

Statistik

Tchads demografi
En flicka från Ouaddaï.
Folkmängd	17 414 108 (2021 est.)
Befolkningsförändring	3,12 % (2021 est.)
Födelsetal	40,45 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal	9,45 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Summerad fruktsamhet	5,57 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet	67,02 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto	-0,13 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år	47,43 % (2020 est.)
15–64 år	50,15 % (2020 est.)
Språk
Officiella språk	Franska och Arabiska
Källs: World Factbook (2022) https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/chad/#people-and-society

24,1 % av befolkningen var bosatta i urbaniserade områden år 2022.

Enligt uppgifter från mitten av 00-talet var befolkningen ojämnt fördelad. Befolkningstätheten var 0,1 personer per km² i Borkou-Ennedi-Tibesti-regionen i Sahara men 52,4 personer per km² i Logone Occidental. I huvudstaden var den ännu högre. Ungefär hälften av landets befolkning bodde i den södra femtedelen av dess territorium, vilket gjorde denna till den mest tätbefolkade regionen. Stadslivet var nästan begränsat till huvudstaden, vars befolkning mestadels ägnade sig åt handel. De andra större städerna var Sarh, Moundou, Abéché och Doba, vilka är mindre urbaniserade men växte snabbt och tillsammans med huvudstaden ansågs de vara en avgörande faktor för ekonomisk tillväxt.

• Befolkningens medianålder: 17,4 år (2015)
  • Mäns medianålder: 16,4 år (2015)
  • Kvinnors medianålder: 18,4 år (2015)

Minoriteter

En stamdelegation

Tchad har cirka 200 distinkta etniska grupper, vilka skapar skiljaktiga sociala strukturer. Den koloniala administrationen och de självständiga regeringarna har försökt införa ett nationellt samhälle, men för de flesta tchadier förblir det lokala eller regionala samhället det viktigaste inflytandet utanför den närmaste släkten. Folken i Tchad kan ändå klassificeras efter de geografiska område där de bor. I söder lever bofasta folk såsom sara, landets största etniska grupp, vars huvudsakliga sociala enhet är ätten. I Sahel lever bofasta folk sida vid sidan med nomadiska folk, såsom araberna, landets näst största etniska grupp. Den norra delen av landet bebos av nomader, främst toubouer.

Migration

Sedan 2003 har 230 000 sudanesiska flyktingar flytt till östra Tchad från det krigsdrabbade Darfur. Tillsammans med de 172 000 tchadier som har förflyttats av inbördeskriget i öster har detta genererat ökade motsättningar bland folkgrupperna i området.

Språk

Landets officiella språk är franska och arabiska, men över 100 språk och dialekter talas. På grund av den viktiga roll som spelas av kringresande arabiska handelsmän och bofasta köpmän i lokalsamhällen och då Tchad under en lång tid har haft ett kommersiellt och religiöst utbyte med Sudan och Egypten har många i landets norra delar blivit mer och mer arabifierade, och många talar "tchadarabiska", eller tourkou, som har blivit ett lingua franca.

Religion

Enligt folkräkningen från 1993 var 54 % av tchadierna muslimer, 20 % katoliker, 14 % protestanter, 10 % animister, och 3 % ateister. Ingen av dessa religiösa traditioner är monolitisk. Animism omfattar en mångfald olika förfaders- och plats-inriktade religioner vilkas uttryck är högst specifika. Islam uttrycks på olika sätt, fastän den kännetecknas av en ortodox uppsättning trosuppfattningar och ceremonier. Kristendomen kom till Tchad först med fransmännen. Liksom tchadisk islam är den synkretistisk och tar upp delar av förkristna trosuppfattningar. Muslimerna är till stor del koncentrerade till norra och östra Tchad, och animister och kristna bor i första hand i södra Tchad och Guéra. Konstitutionen sörjer för en sekulär stat och garanterar religionsfrihet. Olika religiösa grupper samexisterar i allmänhet utan problem.

Sociala förhållanden

Polygyni är vanligt förekommande och 39 % av kvinnorna lever i sådana äktenskap. Detta gillas av lagen, som automatiskt tillåter polygami om inte makarna anger att detta är oacceptabelt i samband med giftermålet. Fastän våld mot kvinnor är förbjudet är våld i hemmet vanligt. Kvinnlig könsstympning är förbjuden, men är en vitt spridd och djupt rotad tradition. Cirka 45 % av Tchads kvinnor genomgår ingreppet. De högsta andelarna finns hos araber, hadjarai och ouaddaier (90 % eller mer). Lägre procentandelar har angivits från sara (38 %) och toubou (2 %). Kvinnor har inte samma tillgång till utbildning som män, vilket gör det svårt för dem att konkurrera om de relativt få arbetena i den formella sektorn. Fastän egendoms- och arvsrätten, som grundas på fransk rätt, inte diskriminerar mot kvinnor, avgör lokala ledare de flesta arvstvister till männens fördel, i enlighet med traditionell praxis.

Hälsa, övriga befolkningsdata

�r 2015 ber�knades andelen vuxna med hiv eller aids till 2,53 %.

�r 2014 ber�knades andelen av den vuxna befolkningen som led av fetma till 6,6 %.

Andelen underviktiga barn under fem �r ber�knades �r 2010 till 30,3 % (2010).

Kultur

Massmedia

Konstitutionen f�rsvarar yttrandefrihet, men regeringen har regelbundet begr�nsat denna r�ttighet, och b�rjade i slutet av 2006 att genomf�ra ett system med f�rhandscensur av medierna.

Press och f�rlag

Tidningar finns i begr�nsad m�ngd och spridning. L�sekretsen �r liten p� grund av transportkostnader, l�g l�skunnighetsgrad och fattigdom.

Radio och television

TV-mottagning finns endast i N'Djamena. Den enda TV-stationen �r den statliga TeleTchad. Radio har mycket st�rre r�ckvidd och det finns 13 privata radiostationer.

Konstarter

Musik och dans

Tchadierna spelar musikinstrument som kinde, en sorts b�gharpa, kakaki, en l�ng metalltrumpet, och hu hu, ett str�nginstrument med kalebasser som klangl�dor. Andra instrument och kombinationer av dem �r mer knutna till vissa etniska grupper: sarafolket f�redrar visselpipor, balafoner, harpor och kodjo-trummor, och kanembufolket kombinerar ljud fr�n trummor med ljud fr�n fl�jtliknande instrument.

En tchadisk skr�ddare s�ljer traditionella kl�nningar.

Musikgruppen Chari Jazz bildades 1964 och satte ig�ng Tchads moderna musikscen. Senare har mer k�nda grupper som African Melody och International Challal f�rs�kte blanda modernitet och tradition. Popul�ra grupper som Tibesti har h�llit sig fastare till sitt arv genom att utg� fr�n sai, en traditionell musikstil fr�n s�dra Tchad. Folket i Tchad har vanligen inte uppskattat modern musik, men under 1990-talet utvecklades ett st�rre intresse som har gynnat spridning av CD-skivor och musikkassetter med tchadiska artister. Piratkopiering och bristande upphovsr�ttsskydd utg�r problem f�r en fortsatt utveckling av musikindustrin i Tchad.

Litteratur

Liksom i andra Sahell�nder har litteraturen i Tchad lidit av en ekonomisk, politisk och andlig torka som har drabbat dess mest k�nda f�rfattare. Tchadiska f�rfattare har tvingats att skriva fr�n exil och har framst�llt litteratur som domineras av teman om politiskt f�rtryck och historia. Sedan 1962 har 20 tchadiska f�rfattare skrivit ungef�r 60 sk�nlitter�ra verk. Bland de mest internationellt k�nda f�rfattarna finns Joseph Brahim Se�d, Baba Moustapha, Antoine Bangui och Koulsy Lamko. �r 2003 publicerade Tchads enda litteraturkritiker, Ahmat Taboye, sin Anthologie de la litt�rature tchadienne f�r att sprida kunskap om Tchads litteratur internationellt och bland ungdomar och f�r att uppv�ga bristen p� bokf�rlag och marknadsf�ring.

Film

Utvecklingen av en tchadisk filmindustri har lidit av inb�rdeskrigets h�rjningar och bristen p� biografer. Det finns bara en biograf i hela Tchad. Den f�rsta tchadiska spelfilmen, dramadokument�ren Bye Bye Africa, gjordes 1999 av Mahamat Saleh Haroun. Hans senare film Abouna fick bra kritik, och hans Daratt vann juryns stora specialpris vid den 63:e filmfestivalen i Venedig. Issa Serge Coelo regisserade Tchads tv� andra filmer, Daresalam och DP75: Tartina City.

Traditioner

Helgdagar och h�gtider

Helgdagar

Datum	Svenskt namn
1 januari	Ny�rsdagen
1 maj	F�rsta maj
25 maj	Afrikanska befrielsedagen
11 augusti	Sj�lvst�ndighetsdagen
1 november	Alla helgons dag
28 november	Republikens dag
1 december	Frihets- och demokratidagen
25 december	Juldagen

P� grund av sin stora m�ngfald av folk och spr�k har Tchad ett rikt kulturarv. Tchads regering har aktivt befr�mjat tchadisk kultur och nationella traditioner genom att �ppna Tchads nationalmuseum och Tchads kulturcentrum. Sex allm�nna helgdagar firas under �ret, och bland de r�rliga helgdagarna finns den kristna annandag p�sk och de muslimska h�gtiderna Eid ul-Fitr, Eid ul-Adha och Eid Milad Nnabi.

Matkultur

Hirs �r stapelf�dan i Tchad. Det anv�nds till att g�ra bollar som doppas i s�ser. I norr kallas denna r�tt alysh och i s�der biya. Fisk �r popul�rt och behandlas och s�ljs vanligtvis antingen som salanga (soltorkad och l�ttr�kt Alestes och Hydrocynus) eller som banda (r�kt st�rre fisk). Carcaje �r en popul�r s�t dryck som utvinns ur hibiskusblad. Alkoholdrycker saknas i norr men �r popul�ra i s�dern, d�r folk dricker hirs�l, som kallas billi-billi n�r det framst�lls av r�d hirs och coshate n�r det g�rs av vipphirs.

Kultursymboler och viktiga personligheter

Jacqueline Moudeina �r en människorättsaktivist och advokat som var drivande i att den tidigare diktatorn Hissène Habré hölls ansvarig för brott mot mänskliga rättigheter, krigsbrott samt tortyr.

Idrott

Fotboll är Tchads mest populära sport. Landets landslag får stor uppmärksamhet under internationella tävlingar, och tchadiska fotbollsspelare har spelat i franska lag. Basket och fribrottning utövas i stor utsträckning, den senare av brottare iklädda traditionella djurhudar och täckta med damm.

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Bedömning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Ekonomisk frihet-index 2019	49,93 (Repressed; 100 är bäst)	159 av 180
Reportrar utan gränser	World Press Freedom Index 2019	36,71 (0 är bäst)	122 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	19 (0 är väldigt korrupt, 100 väldigt rent)	165 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	0,401 - Low human development	187 av 189
The Economist	Demokratiindex 2018	1,61 - Authoritarian regime (10 är bäst)	163 av 167

Se även

• Tchad TD01

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Tryckta källor

• (franska) Alphonse, Dokalyo (2003); "Cinéma: un avenir plein d’espoir", Tchad et Culture 214.
• "Background Note: Chad". Juni 2007. USA:s utrikesdepartement. Läst 2007-11-12.
• (franska) Bambé, Naygotimti (april 2007); "Issa Serge Coelo, cinéaste tchadien: On a encore du travail à faire", Tchad et Culture 256.
• Botha, D.J.J. (december 1992); "S.H. Frankel: Reminiscences of an Economist", The South African Journal of Economics 60 (4): 246–255.
• Boyd-Buggs, Debra & Joyce Hope Scott (1999); Camel Tracks: Critical Perspectives on Sahelian Literatures. Lawrenceville: Africa World Press. ISBN 0-86543-757-2
• "Chad". Country Reports on Human Rights Practices 2006, 6 mars 2007. Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor, U.S. Department of State.
• "Chad". Country Reports on Human Rights Practices 2004, 28 februari 2005. Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor, U.S. Department of State.
• "Chad". International Religious Freedom Report 2006. 15 september 2006. Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor, U.S. Department of State.
• "Chad". Amnesty International Report 2006. Amnesty International Publications.
• "Chad" (PDF). African Economic Outlook 2007. OECD. Maj 2007. ISBN 978-92-64-02510-3
• "Chad" (PDF). Women of the World: Laws and Policies Affecting Their Reproductive Lives - Francophone Africa. Center for Reproductive Rights. 2000
• "Chad (2006)". Freedom of the Press: 2007 Edition. Freedom House, Inc.
• "Chad - 2006". World Press Freedom Review - 2006. International Press Institute.
• "Chad". Human Rights Instruments. United Nations Commission on Human Rights. 12 december 1997.
• "Chad". Encyclopædia Britannica. (2000). Chicago: Encyclopædia Britannica, Inc.
• "Chad, Lake". Encyclopædia Britannica. (2000).
• "Chad - Community Based Integrated Ecosystem Management Project" (PDF). 24 september 2002. Världsbanken.
• "Chad: A Cultural Profile" (PDF). Cultural Profiles Project. Citizenship and Immigration Canada. ISBN 0-7727-9102-3
• "Chad Urban Development Project" (PDF). 21 oktober 2004. Världsbanken.
• "Chad: Humanitarian Profile - 2006/2007" (PDF). 8 januari 2007. Office for the Coordination of Humanitarian Affairs.
• "Chad Livelihood Profiles" (PDF). Mars 2005. United States Agency for International Development.
• "Chad Poverty Assessment: Constraints to Rural Development" (PDF). Världsbanken. 21 oktober 1997. Läst 2007-11-12.
• "Chad (2006)". Country Report: 2006 Edition. Freedom House, Inc.
• "Chad and Cameroon". Country Analysis Briefs. Januari 2007. Energy Information Administration.
• "Chad leader's victory confirmed", BBC News, 14 maj 2006.
• "Chad may face genocide, UN warns", BBC News, 16 februari 2007.
• (franska) Chapelle, Jean (1981); Le Peuple Tchadien: ses racines et sa vie quotidienne. Paris: L'Harmattan. ISBN 2-85802-169-4
• Chowdhury, Anwarul Karim & Sandagdorj Erdenbileg (2006); Geography Against Development: A Case for Landlocked Developing Countries. New York: United Nations. ISBN 92-1-104540-1
• Collelo, Thomas (1990); Chad: A Country Study, 2d ed. Washington: U.S. GPO. ISBN 0-16-024770-5
• (franska) Dadnaji, Dimrangar (1999); La decentralisation au Tchad
• Decalo, Samuel (1987); Historical Dictionary of Chad, 2 ed. Metuchen: The Scarecrow Press. ISBN 0-8108-1937-6
• East, Roger & Richard J. Thomas (2003); Profiles of People in Power: The World's Government Leaders. Routledge. ISBN 1-85743-126-X
• Dinar, Ariel (1995); Restoring and Protecting the World's Lakes and Reservoirs. World Bank Publications. ISBN 0-8213-3321-6
• (franska)Gondjé, Laoro (2003); "La musique recherche son identité", Tchad et Culture 214.
• "Chad: the Habré Legacy". Amnesty International. 16 oktober 2001.
• Lange, Dierk (1988). "The Chad region as a crossroad" (PDF), i UNESCO General History of Africa - Africa from the Seventh to the Eleventh Century, vol. 3: 436–460. University of California Press. ISBN 978-0-520-03914-8
• (franska) Lettre d'information (PDF). Délégation de la Commission Européenne au Tchad. N. 3 september 2004.
• Macedo, Stephen (2006); Universal Jurisdiction: National Courts and the Prosecution of Serious Crimes Under International Law. University of Pennsylvania Press. ISBN 0-8122-1950-3
• (franska) Malo, Nestor H. (2003); "Littérature tchadienne : Jeune mais riche", Tchad et Culture 214.
• Manley, Andrew; "Chad's vulnerable president", BBC News, 15 mars 2006.
• "Mirren crowned 'queen' at Venice", BBC News, 9 september 2006.
• (franska) Ndang, Tabo Symphorien (2005); "A qui Profitent les Dépenses Sociales au Tchad? Une Analyse d'Incidence à Partir des Données d'Enquête" (PDF). 4th PEP Research Network General Meeting. Poverty and Economic Policy.
• Nolutshungu, Sam C. (1995); Limits of Anarchy: Intervention and State Formation in Chad. Charlottesville: University of Virginia Press. ISBN 0-8139-1628-3
• Pollack, Kenneth M. (2002); Arabs at War: Military Effectiveness, 1948–1991. Lincoln: University of Nebraska Press. ISBN 0-8032-3733-2
• "Republic of Chad - Public Administration Country Profile" (PDF). United Nations, Department of Economic and Social Affairs. November 2004.
• (franska) République du Tchad - Circonscriptions administratives. Government of Chad.
• Spera, Vincent (8 februari 2004); "Chad Country Commercial Guide -- FY 2005". USA:s handelsdepartement.
• "Symposium on the evaluation of fishery resources in the development and management of inland fisheries". CIFA Technical Paper No. 2. FAO. 29 november - 1 december 1972.
• (franska) "Tchad". L'évaluation de l'éducation pour tous à l'an 2000: Rapport des pays. UNESCO, Education for All.
• (franska) "Tchad: vers le retour de la guerre?" (PDF). International Crisis Group. 1 juni 2006.
• (franska) Tetchiada, Sylvestre; "Le pétrole au coeur des nouveaux soubresauts au Tchad", IPS, 16 december 2006.
• Världsbanken (14 juli 2006). World Bank, Govt. of Chad Sign Memorandum of Understanding on Poverty Reduction. Pressmeddelande. Läst 2007-11-12.
• Wolfe, Adam; "Instability on the March in Sudan, Chad and Central African Republic", PINR, 6 december 2006.
• World Population Prospects: The 2006 Revision Population Database. 2006. United Nations Population Division.
• The World's 10 Poorest Countries. Media for Global Development. Läst 2007-11-12.
• "Worst corruption offenders named", BBC News, 18 november 2005. Läst 2007-11-12.
• Young, Neil (August 2002); An interview with Mahamet-Saleh Haroun, writer and director of Abouna ("Our Father").

Externa länkar

På svenska

• UI:s landguide

På franska

• regeringens officiella hemsida
• Histoire du Tchad
• Portail de l'actualité tchadienne
• Tchad pays de la « Françafrique »
• Human Rights Watch - Tchad (droits de l'homme)
• Dossier TCHAD du Portail Humanitaire

På engelska

• AllAfrica.com - Chad
• Nyheter och länkar
• BBC News Country Profile - Chad
• US State Department - Chad
• World Bank -- Chad Summary Data, Statistics & Sources
• World Bank -- Chad Data Profile
• Columbia University Libraries - Chad
• Open Directory Project - Chad
• Stanford University - Africa South of the Sahara: Chad
• Yahoo! - Chad