Hoppa till innehållet

Etiopien

Redigera länkar
Från Wikipedia
För den mytologiska platsen, se Aethiopien.

Ityop'iya Federalawi Demokrasiyawi Ripeblik የኢትዮጵያ ፌዴራላዊ
ዲሞክራሲያዊ ሪፐብሊክ
Flagga Statsvapen
Nationalsång: Whedefit Gesgeshi Woude Henate Ethiopia
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Addis Abeba
Officiellt språk Amhariska är officiellt språk i landet. Afar, oromo, somaliska och tigrinska är officiella språk i enskilda delstater.
Demonym etiopier; etiopisk[1]
Statsskick Federal parlamentarisk republik
 -  President Taye Atske Selassie
 -  Premiärminister Abiy Ahmed Ali
Area
 -  Totalt 1 104 300 km²[2] (26:e)
 -  Vatten (%) 9,44[2]
Befolkning
 -  2016 (juli) års uppskattning 101 853 000[3] (13:e)
 -  2007a års folkräkning 73 750 932 [4][5]
 -  Befolkningstäthet 92,2 inv./km² (ca 100:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 393,84 miljarder USD[6] (55:e)
 -  Per capita ▲ 3 724 USD[6] (160:e)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 156 miljarder USD[6] (59:e)
 -  Per capita ▲ 1 475 USD[6] (173:e)
HDI (2021) ▲ 0,498[7] (175:e)
Valuta birr (ETB)
Tidszon UTC+3[2]
Topografi
 -  Högsta punkt Ras Dashen, 4 533[2] m ö.h.
 -  Största sjö Tanasjön[8], 3 600 km²
 -  Längsta flod Blå Nilen[2], 412 km
Nationaldag 28 maj[2]
Nationalitetsmärke ETH
Landskod ET, ETH, 231
Toppdomän .et
Landsnummer 251[2]
a) Folkräkningen hölls den 28 maj 2007. I regionerna Afar och Somali hölls folkräkningen den 29 november 2007.

Etiopien (amhariska: ኢትዮጵያ, ʾĪtyōṗṗyā), formellt Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien,[1] tidigare Abessinien, är en stat i Östafrika. Angränsande länder är Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sudan och Sydsudan.

Etiopien är Afrikas näst folkrikaste land efter Nigeria och tillsammans med Liberia de enda länderna i Afrika som aldrig koloniserats. Under 1930-talet utkämpades ett krig med Italien. Sedan Eritreas etablerande som egen stat i början av 1990-talet har spända relationer och tidvis öppet krig rått mellan länderna.

Flera viktiga grödor har sitt ursprung i landet, bland annat kaffe och durra. Idrottsnationen Etiopien har fostrat en mängd framstående löpare, inte minst inom långdistanslöpning.

Även om landet har den snabbast växande ekonomin i Afrika,[9] så är Etiopien fortsatt ett av världens fattigaste länder.[10] Förutom fattigdom står Etiopien inför hunger, korruption, svag infrastruktur och dålig tillgång till utbildning (med en analfabetism på 51 procent.)[11]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Etiopiens historia

1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Etiopien är det enda landet i Afrika, förutom Liberia, som aldrig varit under kolonialt styre. Från 1936 till 1941 var landet ockuperat av Italien, men etiopierna lyckades tillsammans med brittiska trupper till slut besegra Italien. Landet var ett kejsardöme fram till 1974, då den siste kejsaren, Haile Selassie, störtades.[2] Därefter styrdes landet av en kommunistisk militärjunta, Derg, till 1987 då en kommunistisk enpartistat utropades, denna föll dock samman 1991 efter ett långt inbördeskrig, och en övergångsregering tog makten under ledning av Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front. Eritrea i norr blev självständigt från Etiopien den 24 maj 1993 efter 30 år av gerillakrig.

Till en början kom Eritrea och Etiopien väl överens, men de blev senare fiender och utkämpade 1998–2000 ett blodigt krig där över 100 000 soldater dog. FN-trupperna som var stationerade där lämnade sedan landet, trots att spänningarna mellan länderna kvarstod.

Åren 1964 och 1977 utkämpades krig mellan Etiopien och Somalia om den omtvistade regionen Ogaden (med en huvudsakligen etniskt somalisk befolkning), vilken utgör en tredjedel av Etiopien. Etiopien vann kriget och besegrade Somalia med stöd av 20 000 sovjetiska och kubanska soldater. Efter dessa krig har Etiopien haft en dålig relation med Somalia.

Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-11)
Motivering: Vad hände mellan år 1977 och år 2000?
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2006 deltar Etiopien i stridigheterna i Somalia p� uppdrag av landets regering. Ockupationen ses som ett krig mot terrorismen och f�r st�d fr�n USA och Ryssland. De har tusentals soldater i Somalia f�r att bek�mpa den islamistiska terroristr�relsen Islamiska domstolarnas h�gsta r�d.

I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagf�rslag som inneb�r att det bist�nd som landet tar emot fr�n andra l�nder inte f�r g� till arbete f�r demokrati och m�nskliga r�ttigheter, utan enbart till ekonomisk utveckling. Detta innebar att bland annat Sverige s�nkte bist�ndet till landet.[12]

Premi�rminister Meles Zenawi dog i augusti 2012. Meles hade styrt sedan 1991, de sista tio �ren allt mer env�ldigt.[13]

I tre decennier dominerades etiopisk politik av den forna EPRDF-alliansen, som ofta kontrollerade landet med h�rd hand. N�r oromoern Abiy Ahmed Ali tilltr�dde som premi�rminister v�ren 2018 inleddes ett politiskt t�v�der och fredsprocessen med Eritrea �terupptogs. Sedan dess har inre splittring och v�ldsutbrott i flera delar av landet satt k�ppar i hjulet f�r reformpolitiken.[14]

Sommaren 2018 inledde Etiopien och Eritrea direkta �verl�ggningar f�r att n� ett fredsavtal. Detta s�gs allm�nt som ett avslutande p� den �ver tv� decennier l�nga konflikten l�nderna emellan.[15][16]

I �ret 2019 fick Etiopiens premi�rminister Abiy Ahmed Nobels fredspris f�r sina insatser att uppn� fred mellan Etiopien och Eritrea.[17]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]
Karta

Landet gr�nsar till Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sydsudan och Sudan. Floden Bl� Nilen rinner upp i Tanasj�n i Etiopien. Sedan Eritrea fick sin sj�lvst�ndighet har Etiopien inte l�ngre n�gon kust.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Etiopien �r h�gl�nt och vulkaniskt. Fr�n R�da havet och s�derut l�per en v�ldig gravs�nka, en del av Rift Valley. Den klyver landet i tv� delar. I det etiopiska k�rnlandet v�ster om s�nkan v�xlar h�gplat�er med djupa dalar. H�gsta toppen �r Ras Dejen (4 620 m) i norra Etiopien. H�r har Bl� Nilen skurit en m�ktig kanjon genom plat�landet. I �ster s�nker sig h�glandet mot Somalia och i nord�st ligger Afartriangeln med Danakil�knen. H�glandet har subtropiskt klimat och temperaturen v�xlar med h�jden �ver havet. Etiopien f�r mest regn i sydv�st. �kenomr�det i nord�st h�r till de hetaste trakterna p� jorden. En stor del av h�glandet best�r av tr�dl�s savann. I dalarna och det regnrika l�glandet finns regnskog.[18]

L�gsta punkt: Denakildepressionen, 125 meter under havets niv�[2]

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

I Etiopien r�der ett tropiskt monsunklimat, som varierar beroende p� landets topografi. L�ngre torrperioder �r vanliga. �stafrikanska riftsystemet �r ett geologiskt aktivt omr�de d�r det f�rekommer jordb�vningar och vulkanutbrott. Sprickan som delar den s�dra delen �r mellan 40 och 60 km bred.

Naturskydd

[redigera | redigera wikitext]

N�gra av Etiopiens milj�problem �r avskogning med �tf�ljande jorderosion och att det r�der brist p� f�rskvatten i vissa omr�den. Avskogningsproblemet har man dock b�rjat vidta �tg�rder mot genom att plantera nya tr�d. Enligt uppgifter fr�n jordbruksministeriet i juli 2010 har skogytan �kat fr�n 3 % till 9 % sedan 2000. Internationella observat�rer �r dock skeptiska till ministeriets siffror.[19]

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Konstitution och styre

[redigera | redigera wikitext]
Se �ven: Lista �ver Etiopiens stats�verhuvuden och Lista �ver Etiopiens premi�rministrar

Etiopiens konstitution �r fr�n �r 1994.

Presidenten v�ljs av de b�da kamrarna vart sj�tte �r, och kan omv�ljas en g�ng. Presidenten har i huvudsak ett ceremoniellt uppdrag. Premi�rministern �r en av ledam�terna i representationsr�det och utses ocks� av r�det. Premi�rministern har den ut�vande makten och utser regering. Denne �r ocks� �verbef�lhavare.[20]

Parlamentet har tv� kammare. Vart femte �r v�ljs 547 ledam�ter i direkta val till representationsr�det i Addis Abeba. Hittills har landet haft fem val (1995, 2000, 2005, 2010, 2015, 2020. N�sta val kommer att h�llas �r 2025.[21][20] Den andra kammaren, federativa r�det, har 154 ledam�ter som v�ljs indirekt av delstatsparlamenten. Mandatperioden f�r dessa �r ocks� fem �r.[20]

Sedan 2018 styrs landet av premi�rminister Abiy Ahmed och V�lf�rdspartiet.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Etiopiens administrativa indelning

Etiopien �r indelat i tv� sj�lvstyrande privilegierade st�der (astedaderoch) och tolv etnisk-baserade regioner (kililoch). Regionerna best�r i sin tur av woredas, som i sin tur best�r av kebeles (grannskapsf�reningar).

Politik

[redigera | redigera wikitext]

Enligt demokratiindex �r Etiopien en auktorit�r regim, och landet rankades �r 2011 p� plats 121 av 167 l�nder.[22]

Demokratin i landet har oftast ifr�gasatts av v�stl�nderna p� grund av att den nuvarande regeringen f�rs�ker f�rsvaga oppositionen i landet efter valet 2005.[23] Framför allt de två största oppositionspartierna Coalition for Unity and Democracy samt United Ethiopian Democratic Forces.

Idag finns det 81 politiska partier registrerade varav 22 av dessa partier har minst ett mandat i parlamentet i Addis Abeba under mandatperioden 2005-2010.

I september 2009 bildades ett nytt block av åtta oppositionspartier.[24]

Internationella relationer

[redigera | redigera wikitext]

Svensk-etiopiska relationer

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1866 har svenska missionärer arbetat i Etiopien.[25] Under 1940-talet byggde Etiopien upp landets flygvapen med bland annat svensk hjälp. Utnämningen av vänsterpartisten Eva Zetterberg till Sveriges ambassadör i Etiopien ledde till en kris i relationen. Etiopiska myndigheter underlät att svara på Sveriges begäran om att få Zetterberg utnämnd till ambassadör.[26] Det har nämnts[12] som en orsak till den etiopiska reaktionen att Eva Zetterberg 2001 kritiserade människorättsläget i landet i en motion till riksdagen.[27] 2005 mottog Etiopien 500 miljoner kronor i bistånd från Sverige. Nivån sänktes därefter och 2011 beräknades biståndet uppgå till 145 miljoner kronor. Till större delen distribueras hjälpen av Förenta nationerna och frivilliga hjälporganisationer.[12] 2010 nedgraderade Etiopien sin Stockholmsambassad till generalkonsulat.[25]

Relationerna länderna emellan blev under sommaren 2011 ansträngda i samband med att de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye häktades den 1 juli efter att olovligt tagit sig in i landet för att göra ett reportage om gerillan i Ogadenprovinsen (ONFL). Journalisterna dömdes i december 2011 för illegal inresa och understödjande av terrorism[28] men benådades den 10 september 2012 och släpptes fria.[29]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Huvudstaden Addis Abeba är landets ekonomiska centrum.

Etiopien är en blandekonomi i en övergångsfas från planekonomi till en mer marknadsinriktad ekonomi.[30] Den offentliga sektorn är mycket stor, och statens inblandning är stor i flera sektorer, som telekommunikation, bankväsendet och eldistribution.[31]

Under 2010-talet växte ekonomin i snitt 9,4 procent per år och växte därmed snabbast på hela kontinenten.[9] Jordbrukssektorn, som tidigare helt dominerat den etiopiska ekonomin, är fortsatt mycket stor och sysselsätter 70 procent av landets arbetskraft.[31] Dock bidrar numera servicesektorn till en större del av bruttonationalprodukten.[31] 2020 var 2,1 procent av den arbetsföra befolkningen arbetslös.[32] 2018 var bruttonationalprodukten 80 292 miljoner amerikanska dollar, en ökning från 63 079 miljoner bara tre år tidigare.[32]

Trots den snabbt växande ekonomin är Etiopien fortsatt ett av världens fattigaste länder.[31] Andelen fattiga har enligt Världsbankens definition minskat från 30 procent till 24 procent mellan 2011 och 2016, men utvecklingen går snabbare i städerna än den gör på landsbygden.[33] FN listar Etiopien som ett av världens minst utvecklade länder.[34]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]
Sektor Andel av BNP[35] Andel av arbetskraften[35]
Jordbruk 34,8 % (2017) 72,7 %

(2013)

Industri 21,6 % (2017) 7,4 %

(2013)

Service 43,6 % (2017) 19,9 %

(2013)

Jord-, skogsbruk och fiske

[redigera | redigera wikitext]

Höglandet har de bördigaste jordarna (av vulkaniskt ursprung). Kaffe är den viktigaste exportgrödan och växer delvis vilt. Av spannmål odlas vete, hirs och det inhemska sädesslaget teff. I det tropiska låglandet produceras bomull och sockerrör. Boskapsskötseln är omfattande, men överbetning är ett problem. Skogarna har till stor del skövlats och jorderosionen är svår. Revolutionen 1974 gjorde slut på kejsartidens feodala ägar- och samhällssystem. Men 1980-talets misslyckade socialistiska reformförsök (med bland annat kollektiv- och statsjordbruk), de svåra torkperioderna (omkring en miljon människor dog av svält 1984–85) och det utdragna inbördeskriget förde landet till ruinens brant.[18]

Energi och råvaror

[redigera | redigera wikitext]

Naturtillgångar: naturgas, vattenkraft, pottaska och små fyndigheter av guld, platina och koppar[2]

Handel

[redigera | redigera wikitext]
Se även: National Bank of Ethiopia

Kaffe är den största exportvaran, och stod 2018/2019 för ungefär 28 procent av landets export.[36] Även många sädesslag och andra livsmedelsprodukter exporteras.[31] Cirka 42 procent av exporten går till Asien, 25 procent till Europa och 21 procent till övriga Afrika.[36]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Transporter

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Etiopiens järnvägsnät och Riksvägar i Etiopien

Etiopien hade år 1999 ett vägnät på omkring 33 297 km varav 3 789 km var asfalterade, motsvarande cirka 11 % av hela landets vägnät. Majoriteten av de största vägarna/motorvägarna var asfalterade. Det var i de centrala, västra, norra och södra delarna av landet där vägarna hade hög standard, men i de nordöstra och i de östra delarna av landet hade vägarna låg standard. Men Etiopiens vägnät ligger över det afrikanska genomsnittet. Det finns vägar i Etiopien som fortsätter ut till grannländerna Sudan, Kenya och till Djibouti.[37]

I nuläget har Etiopien ett järnvägsnät på cirka 681 km, en del av järnvägen Addis Abeba-Djibouti. Den är underutvecklad och i dåligt skick.[2] Järnvägen rustas upp under 2009 - 2010. Regeringen har också planer på en utbyggnad av järnvägsnätet med ca 5000 km.[38]

Etiopien har idag omkring 60 flygplatser varav en fjärdedel är asfalterade.[2] Landet har även fyra internationella flygplatser som är Addis Abeba/Bole, Dire Dawa/T.D. Yilma, Bahir Dar och Mekelle. Ethiopian Airlines är landets största flygbolag samt Afrikas största flygbolag med 80 destinationer världen över. Bole International Airport i Addis Abeba är ett av Afrikas snabbt växande flygplatser både till ytan och antal passagerare.[39]

Utbildning och forskning

[redigera | redigera wikitext]
Läs- och skrivkunnighet 2015[2] 2017[35]
Andel av

befolkningen >15 år

49,1 % 51,8 %
Andel av män > 15 år 57,2 % 57,2 %
Andel av kvinnor >15 år 41,1 % 44,4 %

Etiopien har obligatorisk och gratis grundskola, med undantag för några tillkommande avgifter. Grundskolan är åtta år och börjar vid sju års ålder. Därefter finbs möjlighet att studera vidare i sekundärskola som består av fyra år fördelat på två delar om två år. I grundskolan undervisas det bland annat engelska, modersmål samt amhariska. Universitet och annan högre utbildning finns, men den akademiska friheten omfattas av stora begränsningar.[40]

Fram till början av 1900-talet skedde undervisningen vid missions- och koranskolor. År 1905 kom de första statliga skolorna, och allt fler byggdes fram tills Etiopien ockuperades av Italien år 1936. Under ockupationstiden, som varade fram till år 1941, stängdes många skolor och lärare och elever dog. Men utbildning var ett prioriterat område för Kejsar Haile Selassie som personligen var delaktig i att återuppbygga utbildningssystemet. År 1974 gick 15 % av barnen i grundskoleåldern i skola, även om utbildningen i realiteten endast existerade i städer och tätorter. År 1983 antogs en plan om att analfabetism skulle utrotas och att alla barn skulle ha rätt att gå i skola. Befolkningsutvecklingen i kombination med bristande resurser har dock gjort att detta mål varit svårt att nå och utbildning har varit tvunget att ske i skift.[20]

Under början av 2000-talet gjordes stora framsteg i andelen barn som började skolan. Vid millennieskiftet började 46 % av barnen grundskolan, vilket kunde jämföras med år 2011 då motsvarande siffra var 86 %.[40] Men lärarbristen är fortsatt stor och antalet barn I skolorna ökar samtidigt.[20]

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Etiopien är tätast befolkat i höglandet där de flesta lever som jordbrukare. Socialistregimen gjorde på 1980-talet misslyckade försök att tvångsförflytta människor undan inbördeskriget och samla folket i nya byar. Etniskt är befolkningen mycket blandad och det talas ett hundratal olika språk. Amharerna i det centrala höglandet har dominerat samhällslivet. De är liksom tigrefolken i norr kristna, och tillsammans utgör de båda folkgrupperna nära hälften av invånarna. Oromofolket är den största folkgruppen, ca 40 %. Bland övriga folkgrupper finns somalier i sydöst och nuer i sydväst. Officiellt språk är amhariska.[18]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]
Etiopiens demografi
Folkmängd110 871 031 (2021 est.)
Befolkningsförändring2,5% (2021 est.)
Födelsetal30,49 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal5,7 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
• män65,79 år (2021 est.)
• kvinnor70,06 år (2021 est.)
Summerad fruktsamhet4,07 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet34.62 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto-0.2 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år39,81 % (2020 est.)
15–64 år56,81 % (2020 est.)
Könsfördelning
Total könsfördelning1 man/kvinna (2020 est.)
Källa: World Factbook 2022 https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/ethiopia/#people-and-society

Befolkningens medianålder: 17,8 år (2016)

  • Mäns medianålder: 17,6 år (2016)
  • Kvinnors medianålder: 18,0 år (2016)

Moderns medianålder vid första barnets födelse för mödrar i åldern 25-29 år: 19,6 år (2011)

Ungdomsarbetslöshet: 7,3 % (2013)

  • Hos män: 5,0 % (2013)
  • Hos kvinnor: 9,6 % (2013)

Siffror tagna från CIAs The World Factbook.[2]

Minoriteter

[redigera | redigera wikitext]
Se �ven: Kategori:Etniska grupper i Etiopien
Folkgrupp Andel

(2007)[5]

Andel

(2022)[35]

Oromo 34,48 % 35,8 %
Amhara 26,88 % 24,1 %
Somalier 6,20 % 7,2 %
Tigreaner 6,07 % 5,7 %
Sidama 4,01 % 4,1 %
Gurage 2,53 % 2,6 %
Welaita 2,31 % 2,3 %
�vriga 17,52 % 18,2 %

Migration

[redigera | redigera wikitext]

Etiopien har tagit emot flyktingar fr�n grannl�nderna, fr�mst Eritrea, Somalia och Sudan.

�r 2008 fanns i Etiopien 201 700 flyktingar varav 111 600 kom ifr�n Somalia, 55 400 fr�n Sudan och 23 900 fr�n Eritrea. Antalet �kade under 2008 med 37% j�mf�rt med �ret innan d� 147 300 flyktingar befann sig i landet, enligt organisationen U.S. Committee for Refugees and Immigrants.[41] Enligt UNCHR befann sig i juli 2008 dock endast ca 76 000 registrerade flyktingar i landet.[42]

Flyktingar: 2017 fanns i Etiopien 375 685 flyktingar och asyls�kande fr�n Sydsudan, 249 903 flyktingar fr�n Somalia, 161 398 flyktingar och asyls�kande fr�n Eritrea samt 41 588 flyktingar och asyls�kande fr�n Sudan.

Internflyktingar: 2016 fanns i Etiopien 260 000 internflyktingar som flytt p� grund av gr�nskonflikter med Eritrea 1998-2000, etniska konflikter, strider mellan etiopisk milit�r och separatister i regionerna Somali och Oromia samt naturkatastrofer. De flesta internflyktingar bor i regionen Somali.[2]

Spr�k

[redigera | redigera wikitext]

Spr�k: amhariska, tigrinska, oromiffa eller oromigna, somaliska, arabiska, andra lokala spr�k.[2]

Religion

[redigera | redigera wikitext]
Se �ven: Etiopisk-ortodoxa kyrkan

Religi�s tillh�righet: Kristna 62,8 % (etiopisk-ortodoxa 43,5 %, protestanter 18,6 %, katoliker 0,7 %), muslimer 33,9 %, animister 2,6 %, �vrigt 0,6 %.[5]

Etiopiens kristna �r i knapp majoritet. Kristendomen n�dde landet genom kopterna i Egypten och den etiopiska kyrkan grundades redan p� 300-talet. Den gynnades l�nge av h�rskarklassen och var statskyrka till 1974. Efter revolutionen �r alla religioner formellt likst�llda. Islam har sin tyngdpunkt i �st med centrum i staden Harar. Oromofolket �r delvis islamiskt, liksom somalierna i Ogadenprovinsen i syd�st. En annan minoritet �r de svarta judarna, falasherna, i nordv�st.[18]

H�lsa

[redigera | redigera wikitext]
Se �ven: Hiv och aids i Afrika
Hiv och aids 2014[2] 2020[43]
Andel av befolkningen 1,15 % 0,9 %
Antal 730 300 620 000
D�dsfall per �r 23 400 13 000

Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 3,3 % (2014)

Andel av barn under 5 �rs �lder som �r underviktiga: 25,2 % (2011)

M�drad�dlighet: 353 d�dsfall per 100 000 f�dslar (2015)[2]

Urbanisering

[redigera | redigera wikitext]

Allt fler etiopier s�ker sig idag till st�derna �n f�rr. Den st�rsta orsaken till att allt fler etiopier flyttar till st�derna �r att l�nerna �r h�gre d�r �n p� landsbygden samt att det finns fler jobb att v�lja p� (p� landsbygden �r det mest jordbruk). Huvudstaden Addis Abeba �kade sin folkm�ngd med cirka 30 procent mellan folkr�kningarna 1994 och 2007.[5] Detta har lett till att stora slumomr�den har v�xt fram.

2015 uppskattade The World Factbook att 19,5 % av befolkningen bodde i st�der och andra urbana omr�den.[2]

St�rre st�der

[redigera | redigera wikitext]
1 Addis Abeba, 2 Afar, 3 Amara, 4 Binshangul Gumuz, 5 Dire Dawa, 6 Gambela Hizboch, 7 Hareri Hizb, 8 Oromiya, 9 Somali, 10 Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch, 11 Tigray

Inv�narantal enligt folkr�kningen 2007:[5]

�Centrala Dire Dawa, exklusive glesbygd. Hela Dire Dawas stadsgr�ns omfattade 342 827 inv�nare.

�vriga befolkningsdata

[redigera | redigera wikitext]

Den senaste folkr�kningen h�lls den 29 maj 2007 och d� uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Etiopien (de facto) till 73 750 932 inv�nare, varav 37 217 130 m�n och 36 533 802 kvinnor.[44] Folkr�kningar hade tidigare h�llits 1994 och 1984.[45] Inv�nartalet i Etiopien uppskattades i juli 2016 av The World Factbook till 102 374 044 inv�nare,[2] av F�renta nationerna (befolkning den 1 juli 2016) till 101 853 000,[3] Internationella valutafonden till 92 656 000 inv�nare (f�r �r 2017)[6] samt V�rldsbanken (juli 2016) till 102 403 196 inv�nare.[46] Etiopiens Central Statistical Agency ber�knade att befolkningen uppgick till 94 352 000 inv�nare den 1 juli 2017, varav 47 365 000 m�n och 46 987 000 kvinnor.[47]

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Konstarter

[redigera | redigera wikitext]

Musik och dans

[redigera | redigera wikitext]

Musiken i Etiopien �r mycket varierande. Landets cirka 80 olika etniska grupper �r f�rknippade med sin egen musik. Musiken �r oftast pentatonisk och karakt�riseras av l�nga intervaller mellan vissa toner. Musiken har gamla kristna och muslimska influenser men har �ven p�verkats av folkmusik fr�n andra delar av Afrikas horn, speciellt Sudan och Somalia. En popul�r etiopisk musiker �r Teddy Afro.

Traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Matkultur

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt �r en sammanfattning av Etiopiska k�ket.
En vanlig Etiopisk r�tt: Injera, ett slags tunnbr�d bakade p� teff

Den vanliga etiopiska maten best�r av sm� r�tter eller f�rr�tter av gr�nsaker och k�tt, ofta en gryta eller stuvning som serveras p� injera. Injera �r ett stort surdegsbr�d bakat som ett tunnbr�d p� teffmj�l. Ofta �ter man utan tallrikar och bestick. Man anv�nder ist�llet br�det f�r att ta de olika sm� r�tterna. Det �r �ven vanligt att man �ter tillsammans med andra fr�n samma fat i mitten p� bordet. I omr�dena Amhara och Tigray �r det popul�rt med br�det tihlo som g�rs p� rostat kornmj�l.

Det traditionella etiopiska k�ket innefattar inget fl�sk eller skaldjur eftersom de �r f�rbjudna inom islam, judendomen och etiopisk-ortodoxa kyrkan.[k�lla beh�vs]

Kultursymboler och viktiga personligheter

[redigera | redigera wikitext]
Se �ven: Etiopiens flagga, Etiopiens riksvapen och Etiopiens nationals�ng

I Etiopien finns i nio v�rldsarv som skrivits in p� Unescos lista �ver v�rldsarv. Av dessa �r �tta kulturella v�rldsarv och ett �r en nationalpark.[48] De kulturella v�rldsarven �r: Aksum (1980), Fasil Ghebbi (1979), Harar Jugol (2006), Konsos kulturlandskap (2011), Awash nedre dalg�ng (1980), Omos nedre dalg�ng (1980), Stenhuggna kyrkor (1978) och Tiya (1980). Den listade nationalparken �r Simien Nationalpark som listades �r 1978.[48]

Ruinerna efter Kungariket Aksum �terfinns vid Etiopiens norra gr�ns. Bland de enorma ruinerna finns monolitiska obelisker, gigantiska stelor, kungliga gravar och ruinerna av antika slott.[49]

Ruinerna fr�n f�stningsstaden Fasil Ghebbi omges av en 900 m l�ng mur och utg�rs av  palats, kyrkor, kloster och unika offentliga och privata byggnader psom pr�glats av hinduiska och arabiska influenser.[50]

Den historiska staden Harar �r bel�gen i den �stra delen av Etiopien p� en plat� med djupa raviner omgivna av �knar och savann. Harar Jugol s�gs vara islams fj�rde heligaste stad. D�r �terfinns bland annat 82 mosk�er och 102 helgedomar. Radhusen, med sin exceptionella inredning, �r den mest spektakul�ra delen av kulturarvet.[51]

I Lalibela �terfinns ruinerna av 11 medeltida monolitiska grottkyrkor. Platsen har kallats f�r "Nya Jerusalem", en symbol f�r etiopisk kristendom, och �r fortfarande under b�rjan av 2020-talet en plats f�r pilgrimsvandring.[52]

Idrott

[redigera | redigera wikitext]
Se �ven: Etiopien i olympiska spelen, Etiopiens fotbollsf�rbund, Etiopiens Davis Cup-lag och Etiopiens Fed Cup-lag

terna i Etiopien �r friidrott och fotboll. Etiopiska friidrottare har vunnit m�nga olympiska guld, framf�r allt i l�pning. Dock har landets fotbollslandslag inte lyckats lika bra. Man har ett guld i Afrikanska m�sterskapet 1962 som fr�msta merit.

Framg�ngarna inom friidrotten har varit st�rre. Den kanske fr�msta �r Haile Gebrselassies v�rldsrekord i maraton fr�n 2008 p� tv� timmar, 3 minuter och 59 sekunder. En annan framg�ngsrik l�pare �r Kenenisa Bekele med m�nga framg�ngar p� distanserna 10 000 och 5 000. Andra k�nda etiopiska friidrottare �r: Abebe Bikila, Mamo Wolde, Miruts Yifter, Derartu Tulu, Tirunesh Dibaba, Genzebe Dibaba, Meseret Defar och Gelete Burka. En annan k�nd etiopisk friidrottare �r Abeba Aregawi som sedan 2013 har representerat Sverige i friidrottsm�sterskap.

Internationella rankningar

[redigera | redigera wikitext]
Organisation Unders�kning Rankning
The Economist Demokratiindex 2018[53] 128 av 167
World Bank Group Doing Business Report 2019[54] 159 av 190
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Ekonomisk frihet-index 2019[55] 137 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 173 av 189
Transparency International Korruptionsindex 2018[56] 114 av 180
Reportrar utan gr�nser World Press Freedom Index 2019[57] 110 av 180

Se �ven

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 95. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 10 juli 2017 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] ”Ethiopia”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 3 juli 2017. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224211140/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/et.html. Läst 10 juli 2017. 
  3. ^ [a b] ”Country profile Ethiopia” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Ethiopia. Läst 10 juli 2017. 
  4. ^ ”Ethiopia - Population and Housing Census 2007 - IPUMS Subset” (på engelska). Världsbanken. http://microdata.worldbank.org/index.php/catalog/2747. Läst 23 februari 2017. 
  5. ^ [a b c d e] Central Statistical Agency of Ethiopia; Summary and Statistical Report of the 2007 Population and Housing Census Results (pdf-fil) Arkiverad 14 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b c d e] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  7. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  8. ^ ”Utrikespolitiska institutet, Landguiden: Etiopien”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141031071913/http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Geografi. Läst 25 oktober 2014. 
  9. ^ [a b] ”The World Bank In Ethiopia - Overview”. Världsbanken. Arkiverad från originalet den 21 april 2021. https://web.archive.org/web/20210421123148/https://www.worldbank.org/en/country/ethiopia/overview. Läst 21 april 2021. 
  10. ^ ”Ethiopia Poverty Assessment” (på engelska). Världsbanken. https://www.worldbank.org/en/topic/poverty/publication/ethiopia-poverty-assessment. Läst 18 augusti 2020. 
  11. ^ ”Major problems facing Ethiopia today”. www.africaw.com. https://www.africaw.com/major-problems-facing-ethiopia-today. Läst 18 augusti 2020. 
  12. ^ [a b c] Säll, Ola. Snaran dras åt i Meles Etiopien. Svenska Dagbladet. 14 oktober 2011. Läst 18 oktober 2011
  13. ^ Salö, Freja; Uvhagen, Erik (21 augusti 2012). ”Etiopiens premiärminister död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/etiopiens-premiarminister-dod. Läst 25 oktober 2021. 
  14. ^ ”Etiopen”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/etiopien/. Läst 13 oktober 2021. 
  15. ^ Le Point Afrique (8 juli 2018). ”Diplomatie : les dirigeants éthiopien et érythréen font la paix à Asmara” (på franska). lepoint.fr. http://afrique.lepoint.fr/actualites/diplomatie-les-dirigeants-ethiopien-et-erythreen-font-la-paix-a-asmara-08-07-2018-2234239_2365.php. Läst 18 juli 2018. 
  16. ^ T.G. (17 juli 2018). ”How Ethiopia and Eritrea made peace” (på engelska). The Economist. https://www.economist.com/the-economist-explains/2018/07/17/how-ethiopia-and-eritrea-made-peace. Läst 18 juli 2018. 
  17. ^ ”Abiy Ahmed får Nobels fredspris för sina insatser att uppnå fred mellan Etiopien och Eritrea” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/10/11/abiy-ahmed-far-nobels-fredspris-for-sina-insatser-att-uppna-fred-mellan-etiopien. Läst 13 oktober 2021. 
  18. ^ [a b c d] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  19. ^ Omer Redi (16 september 2010). ”Restoring Ethiopia's Forest Cover”. IPS News. Arkiverad från originalet den 17 september 2010. https://web.archive.org/web/20100917235457/http://www.ipsnews.net/news.asp?idnews=52856. Läst 16 september 2010. 
  20. ^ [a b c d e] ”Etiopien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/etiopien. Läst 19 mars 2022. 
  21. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120308170033/http://nazret.com/blog/index.php/2010/05/24/ethiopia_government_repression_undermine. Läst 30 december 2011. 
  22. ^ Economist Intelligence Unit democracy index 2011 (PDF file)
  23. ^ Landfakta - Sida - Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
  24. ^ ”Sudan Tribune 11 September 2009:Ethiopia opposition parties form new alliance”. Arkiverad från originalet den 12 december 2012. https://web.archive.org/web/20121212061244/http://www.sudantribune.com/spip.php?article32415. Läst 17 september 2009. 
  25. ^ [a b] El Mahdi, Josef. Etiopien stänger ambassaden. 23 oktober 2010
  26. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524192404/http://rod.se.space2u.com/internationellt/sverige-drar-tillbaka-beg%C3%A4ran-om-ambassad%C3%B6r. Läst 18 oktober 2011.  Hermansson, Ralph. Sverige drar tillbaka begäran om ambassadör. Riksdag och departement]
  27. ^ Motion 2001/02:U211 Oromofolket i Etiopien
  28. ^ [Dagens Nyheter 2011-12-22]
  29. ^ DN Arkiverad 13 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  30. ^ ”Ethiopia Moves Toward Privatization. It’s Not about Money. It’s About Tech.”. 10 januari 2017. Arkiverad från originalet den 12 januari 2017. https://archive.today/20170112015334/http://afkinsider.com/136888/ethiopia-moves-toward-privatization-its-not-about-money-its-about-tech-pm-says/. Läst 21 april 2021. 
  31. ^ [a b c d e] ”Ethiopia”. World Fact Book. Arkiverad från originalet den 21 april 2021. https://web.archive.org/web/20210421154941/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/ethiopia/. Läst 21 april 2021. 
  32. ^ [a b] ”UNData Ethiopia”. United Nations Statistics Division. https://data.un.org/en/iso/et.html. Läst 21 april 2021. 
  33. ^ ”Ethiopia Poverty Assessment: Poverty Rate Declines, Despite Challenges”. Världsbanken. 16 april 2020. https://www.worldbank.org/en/country/ethiopia/publication/ethiopia-poverty-assessment-poverty-rate-declines-despite-challenges. Läst 21 april 2021. 
  34. ^ ”UN list of Least Developed Countries”. FN:s konferens om handel och utveckling. https://unctad.org/en/pages/aldc/Least%20Developed%20Countries/UN-list-of-Least-Developed-Countries.aspx. Läst 21 april 2021. 
  35. ^ [a b c d] ”Ethiopia” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-03-14. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/ethiopia/#people-and-society. Läst 19 mars 2022. 
  36. ^ [a b] ”Ethiopia - Country Commercial Guide”. International Trade Administration. 20 juli 2020. Arkiverad från originalet den 21 april 2021. https://web.archive.org/web/20210421044338/https://www.trade.gov/country-commercial-guides/ethiopia-market-overview. Läst 21 april 2021. 
  37. ^ Africa North East, Michelin 2007, Africa North East GeoCenter 1999, Maplandia
  38. ^ BBC News: Ethiopia looks to revive past railway glories
  39. ^ http://www.hotelstravel.com/cgi-bin/airports.cgi?c=Ethiopia
  40. ^ [a b] Pedersen, Jørn Wichne (2021-08-25). ”Skole og utdanning i Etiopia” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Skole_og_utdanning_i_Etiopia. Läst 19 mars 2022. 
  41. ^ https://web.archive.org/web/20090831065119/http://www.refugees.org/countryreports.aspx?__VIEWSTATE=dDwtOTMxNDcwOTk7O2w8Q291bnRyeUREOkdvQnV0dG9uOz4%20UwqzZxIYLI0SfZCZue2XtA0UFEQ%3D&cid=2137&subm=&ssm=&map=&searchtext=&CountryDD%3ALocationList=kenya
  42. ^ UNHCR: Ethiopia Country Operations Profile
  43. ^ ”Ethiopia” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-03-14. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/ethiopia/#people-and-society. Läst 19 mars 2022. 
  44. ^ ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 1. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 10 juli 2017. 
  45. ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a231%3bareaCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 10 juli 2017. 
  46. ^ ”Population, total, data; Ethiopia” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. http://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=ET. Läst 10 juli 2017. 
  47. ^ ”Home” (på engelska). Central Statistical Agency. Arkiverad från originalet den 23 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110223091807/http://www.csa.gov.et/. Läst 10 juli 2017. 
  48. ^ [a b] Centre, UNESCO World Heritage. ”Ethiopia - UNESCO World Heritage Convention” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/statesparties/et. Läst 26 mars 2022. 
  49. ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Aksum” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/15/. Läst 26 mars 2022. 
  50. ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Fasil Ghebbi, Gondar Region” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/19/. Läst 26 mars 2022. 
  51. ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Harar Jugol, the Fortified Historic Town” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/1189/. Läst 26 mars 2022. 
  52. ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Rock-Hewn Churches, Lalibela” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/18/. Läst 26 mars 2022. 
  53. ^ ”The Economist Intelligence Unit's Democracy Index” (på engelska). The Economist. https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/. Läst 8 januari 2020. 
  54. ^ ”Doing Business 2019” (på engelska). World Bank Group. https://www.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/e/ethiopia/ETH.pdf. Läst 8 januari 2020. 
  55. ^ ”Country Rankings: World & Global Economy Rankings on Economic Freedom” (på engelska). Heritage Foundation. https://www.heritage.org/index/country/ethiopia. Läst 8 januari 2020. 
  56. ^ ”Corruption Perceptions Index 2018” (på engelska). Transparency International. Arkiverad från originalet den 27 april 2019. https://web.archive.org/web/20190427092026/https://www.transparency.org/cpi2018. Läst 8 januari 2020. 
  57. ^ ”2019 World Press Freedom Index” (på engelska). Reportrar utan gränser. https://rsf.org/en/ethiopia. Läst 8 januari 2020. 
v • r
Länkar till relaterade artiklar
v • r
Afrika
v • r
Afrikanska unionen (AU)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Etiopien&oldid=56037929”