Benjamin Franklin
 |
Den h�r artikeln beh�ver fler eller b�ttre k�llh�nvisningar f�r att kunna verifieras. (2014-11) �tg�rda genom att l�gga till p�litliga k�llor (g�rna som fotnoter). Uppgifter utan k�llh�nvisning kan ifr�gas�ttas och tas bort utan att det beh�ver diskuteras p� diskussionssidan. |
Benjamin Franklin, född 17 januari (6 januari enligt gamla stilen, som då gällde i de amerikanska kolonierna) 1706 i Boston i Massachusetts Bay-provinsen i Brittiska Amerika, död 17 april 1790 i Philadelphia, var en amerikansk författare, vetenskapsman, filosof och politiker. Han var en av USA:s grundlagsfäder.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Franklin var yngst i en syskonskara p� 15. N�r han var tio �r fick han sluta skolan och vid tolv b�rjade han som l�rling hos sin bror som arbetade som tryckare p� en lokal tidning. S� sm�ningom fick Franklin sj�lv skriva material till tidningen. Efter ett gr�l med brodern gav han sig iv�g, f�rst till New York och sedan till Philadelphia, dit han kom i oktober 1723. D�r �terupptog han sin syssla som skribent och tryckare; efter ett par m�nader reste han dock till London f�r att s�ka lyckan, men �terv�nde snart till Philadelphia och b�rjade arbeta f�r handelsmannen Thomas Denham. D� Denham avled �terv�nde Franklin till sin tidigare syssla och startade snart ett eget tryckeri d�r han tryckte The Pennsylvania Gazette, till vilken han �ven bidrog med material och anv�nde f�r att f� ut sina �sikter ang�ende reformer han ans�g n�dv�ndiga.
1727 grundade han en diskussionsklubb, "The Junto", som 1743 blev The American Philosophical Society. 1731 startade Franklin, tillsammans med n�gra av The Juntos medlemmar, det f�rsta allm�nna biblioteket i Philadelphia. Det nystartade Library Company best�llde sina f�rsta b�cker 1732. Detta bibliotek blev en stor succ� och med blodad tand �ppnade man bibliotek i andra amerikanska st�der. Nu �gnade Franklin mer och mer tid �t officiella uppdrag; han hade politiska administrativa uppdrag och han organiserade postv�sendet i de amerikanska kolonierna. Han gjorde upp planer f�r en akademi som sedermera skulle utvecklas till University of Pennsylvania. Vid sidan av allt detta bedrev han �ven forskning om elektricitet. 1748 upph�rde Franklin att vara engagerad i tryckeribranschen och han gjorde ett avtal med sin f�rman, David Hill, om att han skulle f� h�lften av verksamhetens vinst under de kommande 18 �ren. Nu hade han en stadig ekonomisk grund att st� p�, och under de kommande �ren skulle han skaffa sig ett anseende bland Europas l�rda. Det handlade om hans uppt�ckter inom elektricitetens omr�de, uppt�ckten av negativ- och positiv laddning och hans uppt�ckt att blixten var str�mf�rande.
Den 15 juni 1752 kan han ha utf�rt det experiment han var mest k�nd f�r, att flyga en drake under ett �skv�der. F�ljande fransmannen Thomas-Fran�ois Dalibards lyckade experiment fr�n den 10 maj samma �r, �r det m�jligt att han f�rs�kte. Det finns dock teorier om att han aldrig faktiskt utf�rde experimentet sj�lv. Andra som f�rs�kte kopiera hans experiment omkom, exempelvis professor George Richmann i Sankt Petersburg. Ett annat omr�de som intresserade Franklin var meteorologi. P� den tiden d� han fortfarande arbetade med att skriva reportage hade han en g�ng bes�kt en marknad i Philadelphia och d�r h�rt ett samtal om ett ov�der p� en annan plats i Pennsylvania. Han drog slutsatsen att detta var samma ov�der som dagen innan dragit fram �ver Philadelphia och att detta m�ste inneb�ra att ov�der kan f�rflytta sig. Franklin var �ven f�rst med att f�resl� inf�rande av �skledare och sommartid.
Politisk verksamhet
[redigera | redigera wikitext],_by_John_Trumbull.jpg)
1751 grundade Franklin och doktor Thomas Bond ett sjukhus, det f�rsta i det som skulle bli USA. Inom politiken gjorde han en stor insats d� han organiserade postv�sendet i de amerikanska kolonierna, bildade den f�rsta frivilliga brandk�ren och gratis bokutl�ning fr�n allm�nna bibliotek. Men hans insatser som politiker v�ger l�tt d� man ser vad han �stadkom som diplomat. Han hade stor betydelse n�r det g�llde f�rbindelserna med Storbritannien och senare �ven med Frankrike. 1754 ledde han Pennsylvanias delegation vid Albanykongressen. Detta m�te mellan flera av kolonierna hade beg�rts av kommerskollegium i England f�r att f�rb�ttra relationerna mellan indianerna och att organisera f�rsvaret mot Frankrike. Franklin f�reslog att kolonierna skulle bilda en union. Detta f�rslag antogs inte men delar av det inf�rlivades sedermera med den amerikanska konstitutionen.
1757 s�ndes han till England f�r att protestera mot deras inblandning i Pennsylvanias inre angel�genheter; han stannade i fem �r f�r att informera allm�nheten och politikerna d�r om f�rh�llandena i Pennsylvania. Franklin uts�gs �ven till hedersdoktor vid Oxfords Universitet f�r sina insatser inom vetenskapen. H�danefter anv�nde han titeln doktor Franklin. V�l hemkommen uts�gs han till medlem i kongressen och gjorde en stor insats vid skrivandet av sj�lvst�ndighetsf�rklaringen.
1776 s�ndes han till Frankrike som s�ndebud f�r USA. Han bodde d�r i ett hus i Parisf�rorten Passy, donerat av Jacques-Donatien Le Ray de Chaumont som skulle bli en viktig allierad till USA under frihetskriget. Under sin tid som diplomat i Paris var en av Franklins roller �ven att agera som minister f�r Sverige, befullm�ktigad av hans majest�t kung Gustav III. Efter krigets slut undertecknade Franklin tillsammans med det svenska s�ndebudet Gustaf Filip Creutz den 3 april 1783 en svensk-amerikansk v�nskaps- och handelstraktat. Franklin stannade i Frankrike till 1785 och han var en popul�r person i den franska societeten. Han var s� popul�r att det blev mode att h�nga upp tavlor med hans portr�tt i sitt hem. N�r han 1785 �terv�nt till Amerika f�r�rades han med att f� sitt portr�tt, m�lat av Joseph Siffred Duplessis, utst�llt vid Smithsonian Institution i Washington D.C.
Nu b�rjade han arbeta f�r att f� slaveriet f�rbjudet inom unionen, och han uts�gs �ven till ordf�rande i The Society for Promoting the Abolition of Slavery and the Relief of Negroes Unlawfully Held in Bondage. 1787, d� han egentligen g�tt i pension, �tog han sig uppdraget att uppr�tta den amerikanska konstitutionen som skulle ers�tta Konfederationsartiklarna. Franklin var den ende som satte sin namnteckning p� alla tre dokument som lett fram till sj�lvst�ndigheten: amerikanska sj�lvst�ndighetsf�rklaringen (1776), Paristraktatet (1783) och konstitutionen. Samma �r f�reslog n�gra pastorer i Lancaster att man skulle bygga ett nytt college som skulle uppkallas efter Franklin. Franklin donerade 200 pund till bygget av Franklin College, som 1853 slogs samman med Marshall College. Numera heter det Franklin and Marshall College.
Schack
[redigera | redigera wikitext]Franklin var en h�ngiven schackspelare. Han spelade schack omkring 1733 och �r d�rmed den f�rsta schackspelaren vars namn �r k�nt i de amerikanska kolonierna.[8]
Begravningen
[redigera | redigera wikitext]Den 17 april 1790 avled Franklin och begravdes i Philadelphia.
Sl�ktingar
[redigera | redigera wikitext]Den amerikanska sk�despelaren Jack Coleman (f�dd 1958) �r i rakt nedstigande led sl�kt med Benjamin Franklin.
�vrigt
[redigera | redigera wikitext]Benjamin Franklins portr�tt finns p� 100-dollarsedeln. Benjamin Franklin var en h�ngiven Frimurare. Han gifte sig 1730 med Deborah Read Rogers, hon dog 1774. Nedslagskratern Franklin p� m�nen och asteroiden 5102 Benfranklin �r uppkallade efter honom.[9][10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ A New Nation Votes: American Electoral Returns, 1788-1825, American Astronomical Society och Tufts University, läs online och läs online, läst: 23 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 152605, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.archives.gov .[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Members of the American Academy Listed by election year, 1780-1799, American Academy of Arts and Sciences, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ John McCrary, Chess and Benjamin Franklin-His Pioneering Contributions Arkiverad 21 december 2010 hämtat från the Wayback Machine. (PDF). Retrieved on April 26, 2009.
- ^ ”Franklin on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2014. Läst 4 november 2023.
- ^ ”Minor Planet Center 5102 Benfranklin” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5102. Läst 5 juli 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Benjamin Franklin.
Wikiquote har citat av eller om Benjamin Franklin.- Benjamin Franklin i Libris
- Autobiography of Benjamin Franklin hos The Electric Franklin
| ||||||||
|