Julius Evola
| Julius Evola | |
 | |
| F�dd | Giulio Cesare Andrea Evola 19 maj 1898[1][2][3] Rom |
|---|---|
| D�d | 11 juni 1974[1][2][4] (76 �r) Rom |
| Begravd | Campo Verano |
| Medborgare i | Italien och Kungariket Italien |
| Utbildad vid | ITI L.Da Vinci La Sapienza  |
| Syssels�ttning | Poet[5][6], filosof[5][6], m�lare[5], f�rfattare[6], alpinist |
| Arbetsgivare | Sicherheitsdienst |
| Webbplats | fondazionejuliusevola.com/ |
| Redigera Wikidata | |
Julius Evola, Giulio Cesare Andrea Evola, f�dd 19 maj 1898 i Rom, d�d 11 juni 1974 i Rom, var en italiensk reaktion�r kulturfilosof och f�rfattare som i unga �r var en del av dadaismen och som senare kom att f�respr�ka vad som kallats radikal traditionalism.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Julius Evola utvecklades till en anh�ngare av esoterik och den traditionella skolan inom filosofi.
F�re och under andra v�rldskriget underh�ll Evola kontakter med vissa personer och institutioner inom de fascistiska och nationalsocialistiska r�relserna och staterna i Europa, s�som J�rngardet och Corneliu Codreanu och tyska SS. Han var dock aldrig aktiv inom n�gon av organisationerna och blev tidvis direkt motarbetad av den fascistiska regimen i hemlandet.
I andra v�rldskrigets slutskede skadades Evola i ett bombangrepp mot Wien och var invalidiserad under �terstoden av sitt liv.
Efter kriget skrev han en rad b�cker som gavs ut p� sm� f�rlag och som inspirerade de organiserade fascisterna, inklusive de v�pnade och militanta s�dana, men han h�ll sj�lv distansen till det �teruppr�ttade Italienska fascistpartiet MSI.[7]
Evolas b�cker och artiklar handlar fr�mst om mystik, religion och historia, och �r pr�glade av rasism, aristokratism, antimodernism och en antidemokratisk h�llning.[8] Han la stor tonvikt p� det kulturella och har varit en av inspirationsk�llorna till den postrasistiska h�gerradiklismen och den identit�ra r�relsen.[9]
Evolas texter fick kritik i italienska medier efter terrorattentatet mot j�rnv�gsstationen i Bologna 1980 med 85 d�da, vilket utf�rdes av italienska fascister fr�n Nuclei Armati Rivoluzionari (NAR). P� polisens lista med misst�nka politiker och aktivister efter bombd�det fanns Evolas l�rjunge Roberto Fiore, som f�respr�kade den tredje positionen. I polisf�rh�r av attentatsm�nnen framkom att de var starkt influerade av Evolas ideer.
Evolas inflytande �ver europeisk fascism och dess t�nkare har ocks� varit fortsatt stort, till exempel hos den ryske filosofen och mystikern Alexander Dugin.[10]
F�rfattarskap
[redigera | redigera wikitext]I boken Gli uomini e le rovine (Bland m�nniskorna och ruinerna, 1953) behandlade han fr�gan om m�jligheten att en ny h�gerradikal motst�ndsr�relse skulle kunna genomf�ra de materiella och andliga �teruppbyggnaden efter de fascistiska l�ndernas kollaps under andra v�rldskriget.[7]
I den mest k�nda boken Cavalcare la tigre (Att rida tigern, 1961) argumenterade han f�r att moderniteten i form av demokrati, liberalism, konsumism och globalisering o.s.v. b�st bek�mpades inifr�n. Sammanbrottet f�r modernismen skulle komma av sig sj�lv och ur ruinerna av detta skulle ett hierarkiskt idealsamh�lle kunna skapas.[7]
I Umberto Ecos roman Foucaults pendel (i synnerhet kapitel 20) f�rekommer Evolas t�nkande som en av de str�mningar som kritiskt behandlas.
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Arte astratta: Posizione teorica, 10 poemi, 4 composizioni. (Roma: P. Maglione & G. Strini, 1920) Online (International Dada Archive)
- Revolt Against the Modern World: Politics, Religion, and Social Order in the Kali Yuga (italienska: Rivolta contro il mondo moderno) 1934
- Ride the Tiger (italienska: Cavalcare la tigre) 1974
- Metafisica del sesso (1983)
- The metaphysics of sex : eros and the mysteries of love (Rochester: Vt. Inner Traditions International, 1991)
Se �ven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Biblioth�que nationale de France, BnF Catalogue g�n�ral : �ppen dataplattform, l�s online, l�st: 10 oktober 2015.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ [a b] Julius Evola, RKDartists (p� engelska), RKDartists-ID: 26901, l�s online.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00060488, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Catalogo Vegetti della letteratura fantastica, NILF-ID: 16299.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] BeWeB, BeWeB person-ID: 2540, läst: 4 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 93475, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Elensky, Torbjörn (26 augusti 2014). ”Baronen som format vår tids extremism”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/baronen-som-format-var-tids-extremism. Läst 31 mars 2021.
- ^ Dahl, Göran (2018). Folk och identitet : identitarismen och dess källor (Första utgåvan). sid. 117-132. ISBN 978-91-88383-37-2. OCLC 1101114629. https://www.worldcat.org/oclc/1101114629. Läst 5 maj 2021
- ^ Elensky, Torbjörn (11 juni 2019). ”Populära missförstånd om populismen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/populara-missforstand-om-populismen. Läst 31 mars 2021.
- ^ Dahl, Göran (2006). Radikalare än Hitler? : de esoteriska och grona nazisterna, Inspirationskallor, Pionjarer, Forvaltare, Attlingarby. Atlantis. sid. 29-40. ISBN 91-7353-122-7. OCLC 225237172. https://www.worldcat.org/oclc/225237172. Läst 31 mars 2021
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Mario Aprile: Julius Evola: An Introduction to His Life and Work (The Scorpion No. 6, Winter/Spring, 20-21, 1984)
- Kerry Bolton: Julius Evola — Above the Ruins (The Nexus, issue 10, 1997)
- Kerry Bolton: Julius Evola (web.archive.org)
- Francesco Cassata: A destra del fascismo: Profilo politico di Julius Evola (Turin: Verlag Bollati Boringhieri, 2003)
- Bo Cavefors: "Julius Evola - från dadaismen till traditionen (Tidningen Kulturen, 22 december 2006)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller om Julius Evola.- Böcker av och om Julius Evola på svenska bibliotek. (libris.kb.se)
- Julius Evolas SS-Arkiv.
- Julius Evola inofficiell websida
- Material av Julius Evola i International Dada Archive. (dada.lib.uiowa.edu)
|