Hoppa till innehållet

Jacques-Bénigne Bossuet

Från Wikipedia
Jacques Bénigne Bossuet
Född27 september 1627[1][2][3]
Dijon[4], Frankrike
Död12 april 1704[1][2][5] (76 år)
Paris
Begravdkatedralen i Meaux[6]
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidUniversitetet i Paris
Moeritherium
Collège des Godrans
SysselsättningHistoriker, katolsk präst[7], politiker, filosof, orator[3], poet, författare[3][8], litteraturkritiker, teolog, katolsk biskop[9]
Befattning
Biskopen av Condom (1669–1671)
Biskop (1669–1671)[10][11]
Stol nummer 37 i Franska akademien (1671–1704)[12][13]
Biskopen av Meaux (1681–1704)
Biskop (1681–)[10][14]
Redigera Wikidata

Jacques-Bénigne Bossuet, född 27 september 1627 i Dijon, död 12 april 1704 i Paris, var en fransk teolog, biskop och talesman för gallikanismen.

Bossuet tillh�rde en burgundisk �mbetsmannafamilj. Han fick sin f�rsta utbildning av jesuiter i Dijon. Efter moderns �nskan �gnade han sig d�refter �t teologiska studier i Paris och pr�stvigdes 1652. Fr�n 1659 arbetade som pr�st i Paris, Sarrebourg och Metz under n�gra �r. Han gjorde sig som s�dan k�nd f�r sin v�ltalighet och ans�gs vid sidan av Louis Bourdaloue som en av samtidens fr�msta talare. Han blev snabbt en flitigt anlitad talare vid furstars och andra h�ga personers begravningar, s� kallade Oraisons fun�bres, som sedan trycktes.

�r 1670 uts�gs han av Ludvig XIV till kronprins Ludvigs l�rare. Som s�dan f�rfattade han till kronprinsen sin ber�mda v�rldshistoria, Discours sur l'historie universelle, och den teologiskt-politiska Politique tir�e de l'�criture sainte. �r 1671 valdes han in i Franska akademien. Fr�n 1681 var han biskop i Meaux. Som biskop h�vdade Bossuet den franska kyrkans intressen mot p�ven, och f�retr�dde 1682 kung Ludvig XIV i konflikten med p�ven Innocentius XII. Han bek�mpade �ven flitigt protestantismen och h�ll h�rt p� en ortodox bibelsyn. Bland annat kritiserade han bibelforskaren Richard Simon, filosofen Nicolas Malebranche och drev en moralteologisk debatt med Fran�ois F�nelon. Han var en uppburen predikant, k�nd f�r retorisk prakt.

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6542vxz, l�s online, l�st: 9 oktober 2017.[k�lla fr�n Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklop�die, Brockhaus Enzyklop�die-ID: bossuet-jacques-benigne.[k�lla fr�n Wikidata]
  3. ^ [a b c] BeWeB, BeWeB person-ID: 1275, l�st: 4 augusti 2020.[k�lla fr�n Wikidata]
  4. ^ Acad�mie fran�aise, Franska akademiens medlems-ID: acques-benigne-bossuet, l�s online, l�st: 24 juni 2020.[k�lla fr�n Wikidata]
  5. ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Jacques_B�nigne_BossuetStore_norske_leksikon.[k�lla fr�n Wikidata]
  6. ^ l�s online, actu.fr .[k�lla fr�n Wikidata]
  7. ^ Catholic-Hierarchy.org, Catholic Hierarchy person-ID: bossu, l�st: 3 februari 2021.[k�lla fr�n Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Catholic-Hierarchy.org, Catholic Hierarchy person-ID: bossu, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Catholic Hierarchy person-ID: bossu.[källa från Wikidata]
  11. ^ Catholic Hierarchy stifts-ID: c534.[källa från Wikidata]
  12. ^ Académie française, Franska akademiens medlems-ID: melchior-de-polignac, läs online, läst: 25 juni 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ Académie française, Franska akademiens medlems-ID: jacques-benigne-bossuet, läs online, läst: 25 juni 2020.[källa från Wikidata]
  14. ^ Catholic Hierarchy stifts-ID: meau.[källa från Wikidata]