Rättsvetenskap

R�ttsvetenskap eller jurisprudens �r huvudsakligen teorin och filosofin om r�tt, det vill s�ga det vetenskapliga studiet av juridik. R�ttsvetenskapliga studenter f�rs�ker f�rst� den grundl�ggande r�ttens natur och f�rs�ker analysera dess �ndam�l, struktur och praktiska anv�ndning. R�ttsvetenskapliga akademiker hoppas att erh�lla en djupare f�rst�else f�r r�tten, den makt som den ut�var och dess roll i det m�nskliga samh�llet. P� praktiska niv�er hoppas vissa jurister p� att f�rb�ttra samh�llet genom att studera vad r�tten �r, vad den borde vara och hur den egentligen fungerar. De s�ker en djupare f�rst�else f�r, vad som verkar vara, ett r�ttssystems of�rutsebara och os�kra natur.

Utg�ngspunkt

En vanlig utg�ngspunkt i f�rst�elsen av r�ttsvetenskapen �r m�let f�r en lag att uppn� r�ttvisa. Den positiva r�tten som infattas i de skrivna lagarna och f�rfattningarna och r�ttspraxisen i en r�ttsvetenskap anv�nds som basen f�r att 'testa' filosofiska teorier mot denna. D�rf�r kan den vetenskapliga r�ttsvetenskapliga naturen argumenteras. De mest tydliga synpunkterna om r�tt och r�ttvisa (det finns dock hundratals synpunkter) �r r�ttslig positivism, naturlig r�tt, r�ttsrealism (Uppsalaskolan), interpretivism och kritisk r�ttsteori. Positivism betyder att lagen �r 'position�r': r�tten skapas i enlighet med, till exempel socialt accepterade regler. Man kan f�rs�ka st�rka r�ttvisan, moralitet, eller vilket annat normativt slut som helst med lagar, men deras framg�ng eller brist p� s�dan avg�r inte deras validitet. S�vida lagen �r korrekt utformad, i enlighet med de regler som erk�nts i samh�llet i fr�ga, �r den en r�ttf�rdig lag, oavsett den �r r�ttvis enligt n�gon annan standard. En annan princip �r att r�tt inte �r n�gonting mera �n ett regelverk f�r att uppr�tth�lla ordning och styrbarhet �ver ett samh�lle. D�rf�r m�ste de mest inhumana och or�ttf�rdiga antagelserna efterlydas (fr�n r�ttssystemet utg�ngspunkt och moraliska utg�ngspunkter). Kritiker av lagen borde lobba f�r lag�ndring men m�ste �nd� respektera lagens bokstav, eller �tminstone inte f�rneka att den �r en korrekt skapad lag.

I motsats associeras naturlig r�tt med moralitet och i teistiska synvinklar, Guds avsikter. F�r att g�ra dessa begrepp enklare f�rs�ker den naturliga r�tten att identifiera en moralisk kompass f�r den r�ttskipande makten i en stat. Uppfattningar om vad som �r r�tt och fel bildar grunden till den naturliga r�tten. Vad som �r r�tt eller fel kan variera mycket beroende p� vilka intresseomr�den man fokuserar p�. Naturlig r�tt s�ger ofta att 'en or�ttf�rdig lag �r ingen lag' och teistiskt inriktade naturr�ttsteoretiker menar att vilken som helst or�ttvisa kommer att r�ttas till av 'h�gre makter'.

Andra naturliga r�ttsteoretiker, d�ribland Lon L. Fuller, understryker att r�tten m�ste m�ta vissa formella beh�righetskrav (s�som att vara oj�vig och i allm�nt vetande). Till den utstr�ckning som ett institutionellt system f�r social kontroll inte r�cker till, i avseende p� dessa krav argumenterar Fuller att vi �r mindre b�jda att erk�nna denna som ett r�ttssystem eller att respektera denna. D�rmed har r�tten en intern moralitet som g�r f�rbi de sociala reglerna av vilka r�ttf�rdiga lagar skapas fr�n.

Sofistikerade positivist- och naturliga r�ttsteorier p�minner ibland om varandra mera �n vad beskrivningen ovan f�resl�r och de kan ha en gemensam uppfattning om vissa punkter med den andra teorin. Att identifiera en enskild teoretiker som en positivist eller en naturlig r�ttsteoretiker kr�ver ibland inblandning av �renden s�som betoning, grad och enskilda k�llor f�r inflytelse p� teoretikerns arbete.

R�ttsvetenskap s�ker att utnyttja orestrikterades element fr�n livet och fr�n v�rlden f�r att hj�lpa den kritiska studien av r�tt. De mera fastst�llda �mnena �r listade h�r nedan:

R�ttsfilosofi och mera generell filosofiska tankeg�ngar;
R�ttshistoria, vilket inkluderar r�ttslig historiografi och hermeneutik;
R�ttslig vetenskap, till exempel den r�ttsliga filosofin, r�ttslig antropologi, etc.;
R�ttslig teori, den samlade delen av r�ttslig teori som exemplifieras i arkiven �ver r�ttsliga fall, kontroverser och fr�gor;
Till�mpningen av r�ttsliga principer och teorier p� r�ttsliga problem, speciellt klassiska och �terkommande r�ttsliga fr�gor;
Till�mpningen inom r�tten av utomr�ttsliga teorier och praktiker, s�som anv�ndningen av distributiva unders�kningstekniker i r�ttslig analys;
J�mf�rande unders�kningar av r�tten som ett omr�de inom andra omr�den av studier eller bem�danden, till exempel, analys av v�stv�rlden domstolsprocedurer i fr�ga om klassisk grekisk teater; and
Underkategorier av r�ttsvetenskap, eller unders�kning av r�tt i speciella sociala, politiska och andra sammanhang, s�som -
1. Etnor�ttsvetenskap, jurisprudens i och av en speciell etno-kulturell grupp, s�som h�vder�tt i stamsamh�llen i Afrika (troligen en derivation av termen genom analogin med etnomusikologi)
2. Sociopolitisk r�ttsvetenskap, jurisprudens som en dokumenterad k�lla av sociala och politiska f�r�ndringar (till exempel, studien av r�tt och hur den relaterar till kvinnors status �r en form av sociopolitisk r�ttsvetenskap).

R�ttsvetenskap inkluderar �ven juridisk pedagogik vilket inneb�r utl�randet av r�tt och juridiska �mnen till den utstr�ckning som juridisk pedagogik ber�r utbildningen av advokater och deras roll; d�rf�r kan den �ven inkludera reflektioner �ver anv�nda juridiska f�rdigheter och metodologi (d.v.s. "juridisk till�mpning"), s�som v�l fungerande advokatf�rdigheter, f�rhandlingstekniker, f�rlikning, skapandet av dokument, unders�kningstekniker, och s� vidare.

Etymologi

Ordet jurisprudens (r�ttsvetenskap) kommer fr�n latinets jurisprudentia. Detta �r den senlatina formen av ett sammansatt ord, ursprungligen juris + prudens (sammandragning av providens, fr�n verbet providere, "att tillhandah�lla"). Den b�sta svenska definitionen f�r jurisprudentia �r troligen "[abstrakt] juridisk kunskap".

'Juris' �r genitivformen f�r Jus som betyder "r�tt". S�, 'juris' betyder "av lag" eller "r�tt". 'Juris' refererar speciellt till den muntliga r�ttsliga traditionen och till funktionella till�mpningar av lagen, till och vid speciella f�ruts�ttningar och ansamlingar av fakta. Ordet "jury" kommer �ven fr�n 'jus/juris', och juryer g�r precis som ordet f�rutser: till�mpar lagen till fakta och omst�ndigheter och drar sedan en slutsats d�rifr�n om den svarandes straffr�ttsliga ansvar.

'Prudentia', betyder "kunskap" i latinet och kan �vers�ttas direkt till svenska som "prudens". Ordet inneb�r att man verkar korrekt och vist eftersom man har kunskapen om de m�jliga konsekvenserna av en enskild handling.

Modern r�ttsvetenskap

Den r�ttsvetenskapliga teorin delas vanligtvis in i tre st�rre analysf�lt: analytisk r�ttsvetenskap, som studerar vad lag "�r", och normativ r�ttsvetenskap, som studerar vad lag "borde vara", och kritisk r�ttsvetenskap som st�ller kritiskt orienterade fr�gor kring b�de vad r�tten och vad den b�r vara. Ordet "jurisprudence" p� franska refererar till r�ttspraxis inom sedvaner�tten, den lagsamling som fastst�lls genom beslut av en enskild domstol eller ett domstolssystem.

Analytisk r�ttsvetenskap anv�nder en f�rutbest�md och utifr�n den analytiska r�ttsvetenskapens egna utg�ngspunkter neutral utg�ngspunkt f�r att analysera och referera till olika aspekter av r�ttssystem. Fokus ligger p� vad det r�ttsliga systemet �r, och inte p� vad den skulle eller borde vara. N�r man d�rmed g�r in i analytiska r�ttsvetenskapliga moralfr�gor, behandlas enbart v�rdefr�gor i den utstr�ckning att man beskriver dem som fr�gor om intern systematik, logik och koherens. Analytisk r�ttsvetenskap har ett normativt antagande om att r�tten b�r vara internt logisk och koherent. De mest viktiga fr�gorna inom analytisk r�ttsvetenskap �r: Vad �r en lag? Vad �r ett r�ttssystem? Vad �r f�rh�llandet mellan lag och makt/sociologi? Vad �r f�rh�llandet mellan lag och r�ttvisa/moralitet? Har varje samh�lle ett r�ttssystem? Hur ska vi f�rst� begrepp s�som laglig rätt och laglig skyldighet?

Normativ rättsvetenskap berör vad lag borde vara, vilka värden som är viktiga och som ser på frågor om moralitet. Viktiga frågor inom den normativa rättsskipningen är dessa: Vad är den rätta lagfunktionen? Vilka typer av handlingar ska bli föremål för bestraffning, och vilka sorters bestraffningar ska tillåtas? Vad är rättvisa? Vilka rättigheter har vi? Är det en skyldighet att följa lagen? Vilka värden har rättsreglerna?

Kritisk rättsvetenskap utgår från kritiska teorier om samhället, till exempel marxistisk teori, feministisk teori och intersektionell teori. Centrala frågeställningar inom kritisk rättsvetenskap är på vilket sätt rätten är en del i att skapa rättvisa eller att bidra till orättvisa i samhället, vilken relationen mellan makt och rätt är, samt på vilket sätt som rätten förhåller sig till samtida och historiska aktuella förändringar.

Historia

Under den Romerska republiken skapades lagskolor och dessa blev hela tiden mera akademiska. I den tidsålder som sträckte sig från det tidiga Romerska imperiet till 200-talet skrevs viktig litteratur inom ämnet av några noterbara grupper, däribland Proculians och Sabinians.

Efter 200-talet blev Juris prudentia mer en byråkratisk syssla, med få noterbara författare. Det var under det Bysantinska imperiet (400-talet) som juridikstudier ånyo återupptogs på djupet och det är från denna kulturrörelse som Justinianus I Corpus juris civilis föddes.

Se även

Vidare läsning

Herman Dooyeweerd (1894-1977), Encyclopedia of the Science of Law: Volume I - Introduction (den 1:a delen av ett 5-volymers verk; Holländskt original, engelsk översättning, Mellen, 2002.)

Externa länkar

[1] Navigera till sidan som kallas Encyclopedia of the Science of Law (Mellen, 2002). (engelska)^{[död länk]}
John Witte, Jr: A Brief Biography of Dooyeweerd, based on Hendrik van Eikema Hommes, Inleiding tot de Wijsbegeerte van Herman Dooyeweerd (Haag, 1982; ss 1-4,132)[2] (engelska)^{[död länk]}
LII Law about... Jurisprudence (engelska)
The Case of the Speluncean Explorers: Nine New Opinions, by Peter Suber (Routledge, 1998.) Lon Fuller's classic of jurisprudence brought up to date 50 years later. (engelska)