Feodalism

En man slås till riddare. Ur statuterna till en av Ludvig I av Anjou instiftad, kortlivad orden.

Feodalism (av franskans féodalisme, en avledning av senlatinets feodum som betyder landområde) är ett hierarkiskt samhällssystem uppbyggt kring förläningar, gods och privilegier, ibland ärftliga, som kungamakten gav till en härskande klass som belöning för tjänster. Termen myntades under 1800-talet för att beteckna det gamla privilegiesamhället i Väst- och Mellaneuropa från tiden före franska revolutionen som man ville komma bort ifrån – en orsak till att begreppet redan från början fick en negativ klang. Numera används det främst för att beteckna ett samhälle uppbyggt i likhet med det medeltida länsväsendet. I Norden var feodaliseringen svag.

Det �r besl�ktat med begreppen feodal, feodala relationer och feodalsamh�lle, begrepp som anv�nds f�r att beteckna samh�llen som pr�glas av ett visst slags relationer mellan l�nsherrar och deras vasaller (j�mf�r franskans f�odalit� och soci�t� f�odale). Feodala relationer karakt�riseras av att ena parten i relationen, helt eller delvis, �verl�mnar sin frihet och beslutander�tt till den andra parten i utbyte mot beskydd. I ett feodalt samh�lle finns det i regel flera lager av feodala relationer, d�r de flesta individer fattar beslut �t och beskyddar underordnade individer samtidigt som fogar sig efter, och beskyddas av, �verordnade individer. Feodala r�ttigheter innehades endast av vasaller och adel i det feodala samh�llet. Det innebar att de hade monopol p� kvarn, vinpress, bakugn, jakt och fiske samt de h�gsta �mbetena i samh�llet. Till begreppet feodalism h�r �ven det feodala samh�llet d�r vasaller, kungar och b�nder levde.

Begreppet feodalism har ingen allm�nt accepterad definition hos historiker i dag och har varit f�rem�l f�r mots�ttningar. Klassiska definitioner har formulerats av t�nkare som Adam Smith och Karl Marx. Den senare utg�r ifr�n en enkel ekonomisk relation mellan en utsugande parasit�r �verhet i form av feodalherrar och en utsugen produktiv bondeklass. M�nga mer moderna historiker som Fran�ois-Louis Ganshof och Marc Bloch har velat ge andra mindre ekonomiskt inriktade definitioner.

Etymologi

Begreppen "feodal" och "feodalism" har b�da r�tter i latinisering av termer i germanska spr�k som syftar p� boskap och rikedom. Ett urgermanskt fehu (j�mf�r tyskans Vieh, engelskans Fee, och svenskans f�, 'boskap', 'kor'), samt det likas� urgermanska audaz, 'rikedom' (j�mf�r det gamla nordiska begreppet �d), gav tillsammans upphov till medeltidslatinets feodum eller feudum, med vilket man kunde beteckna en jordf�rl�ning, allts� ett l�n (�ven kallat beneficium).

F�rs�k att till�mpa begreppet p� historiska v�steuropeiska samh�llen

L�nsv�sendet i Europa har r�tter i tidig medeltid. Enligt ett syns�tt var det Karl den store som ins�g att statsmakten inte hade tillr�ckliga resurser f�r att skydda landet och d�rf�r best�mde sig f�r att dela upp landet i l�n, l�nen i gods, godsen i g�rdar och g�rdarna till torp. I l�nen fanns det vasaller som skyddade sitt l�n med h�star och soldater. Som bel�ning fick soldaterna och h�starna mat av gods�garna. Gods�garna fick sin mat fr�n g�rdarna som fick av torparna, allts� deras arbetskraft. Denna samh�llstyp betecknas ibland feodalsamh�lle, men utg�r enligt den historiska materialismen grunden f�r ett s�rskilt produktionss�tt, feodalismen.

Feodalism brukar associeras med livegenskap, men det �r ingen n�dv�ndig del av feodalismen.

F�rs�k att till�mpa begreppet p� historiska nordiska samh�llen

I nordisk historia har man ibland sett det p� Magnus Ladul�s tid inr�ttade fr�lset som en motsvarighet till kontinentens feodalv�sende och som grunden f�r ett feodalt produktionss�tt. Kungamakten kn�t med fr�lset till sig lokala jord�gare som �ven kom att ing� i riksr�d och dylikt, varvid de ocks� fick ta del av den administrativa makten och styrelsen av riket. En centralmakt byggdes successivt upp, i viss konkurrens med regionala och lokala maktcentra som Nordens tingsplatser med r�tter i vikingatidens samh�lle, �ven om dessa f�rblev betydelsefulla medeltiden ut. Mellan kungamakten och storm�nnen, adeln, fanns ett �msesidigt beroendef�rh�llande och en sorts maktdelning. Aristokratin kan ses som ett administrativt mellanled mellan folk och kung. Under sen j�rn�lder och tidig medeltid s� talar historiker g�rna om "resekungad�me" vilket inneb�r att kungen hade flera kungsg�rdar �ver sitt rike som han reste emellan. Dessa var maktbaser varifr�n kungen kunde ut�va kontroll �ver sitt rike. F�r att mer effektivt styra riket delegerades kontroll till lokala jarlar som till en b�rjan fungerade som lokala guvern�rer vars uppgift var att uppb�da krigare till kungens f�rfogande i krigstid och att driva in skatter fr�n de jord�gande skatteb�nderna. Jarlen erh�ll en tredjedel av den indrivna skatten.

Borgar och gods hamnar i storgods som styrs centralt fr�n ett slott, och n�r s� allt fler adelsm�n flyttar till Stockholm f�r att politiskt f�rst�rka och f�rsvara sin makt kan man tala om Sverige som en centraliserad furstestat. Den historiska materialismen betraktar vanligen furstestaten som en ny variant av feodalismen.

Synen p� kyrkans roll

Under medeltiden �tnj�t den fr�n Rom och p�ven styrda kyrkan genom det andliga fr�lset en betydande sj�lvst�ndighet gentemot v�rldsliga myndigheter. Den historiematerialistiska teorin ser emellertid kyrkan snarast som en ideologisk del av samma "feodala statsapparat", med funktionen att kontrollera folket, som f�rs�kte slita ihop till att betala all den skatt (n�spenning) som de andra inte gjorde.

Pyramidmetaforen

B�nder som pl�jer framf�r ett slott. Illustration ur Les Tr�s Riches Heures du Duc de Berry fr�n cirka 1415.

Det feodala samh�llet har ibland framst�llts som en pyramid. Kungen var i toppen. Under honom fanns storvasaller som lydde och fick mark av kungen. Undervasaller som lydde storvasallerna, kunde till exempel vara riddare och soldater. L�ngre ner fanns sj�lv�gande b�nder. Under dem fanns egendomsl�sa, s�som torpare, dr�ngar och pigor, dagl�nare, backstugusittare och tj�nstehjon, d�r m�nga levde under f�rh�llanden som p�minde om livegenskap. I medeltidens Europa var jordbruket den dominerade n�ringen.

Denna och liknande bilder av det "feodala samh�llssystemet" som en pyramid har vunnit spridning genom sin pedagogiska och propagandistiska slagkraft. De �terfinnes inte s�llan i skolans historieb�cker men b�r anv�ndas med f�rsiktighet eftersom de ger en �verf�renklad bild av de samh�lleliga relationerna och inte kan s�gas spegla n�got verkligt existerande historiskt samh�lle.

Feodalism enligt Marx

I Karl Marx egna texter och inom den bredare kategorin av historiematerialistiska forskare �r studiet av feodalismen n�got ofta �terkommande. Marx inspirerades av upplysningst�nkarnas definition av feodalismen och studerade den som ett produktionss�tt som givit upphov till kapitalismen.

I en marxistisk forskningstradition �r feodalism samlingsbegrepp p� alla produktionssystem som grundar sig i upptagandet av jordr�nta fr�n sj�lvf�rs�rjande b�nder, i form av fr�mst naturaprodukter eller dagsverkesarbete, av en h�rskande elit som kontrollerar marken. Upptagandet av jordr�ntan handlar i ett feodalt system enligt Marx modell om att producera f�r feodalelitens egen konsumtion och inte f�r f�rs�ljning p� en marknad. Uppkomsten av ett jordbruks�verskott som kunde s�ljas eftersom det varken beh�vdes f�r bonden eller feodalherrens egen konsumtion gav enligt Marx utrymme till en handel och en urbanisering som p� sikt underminerade hela det feodala samh�llets existens.^{[k�lla beh�vs]}

Kritik av feodalismbegreppet

Kritik har riktats mot begreppet feodalism bland annat för att det överdriver de medeltida samhällenas karaktär av system och bortser från regionala skillnader och dynamiska inslag, som gör det svårt eller omöjligt att tala om ett heltäckande samhällssystem i det medeltida Europa. En framträdande kritiker är den brittiska historikern Susan Reynolds (1994).

Det marxistiska begreppet feodalismen som ett mer eller mindre universellt förekommande produktionssätt, har kritiserats för att vara så allmänt att det saknar analytiskt värde. System som bygger på upptagande av jordränta har förekommit över hela jorden, men om man vill förstå de historiska förändringsprocesserna är det mer fruktbart att koncentrera sig på vad som skiljer de olika samhällena åt. Denna typ av kritik har framförts även inifrån den historiska materialismen, bland annat av den brittiske marxistiske historikern Perry Anderson (1974).

Se även

• Adelsätter
• Aristokrati
• Frälse
• Hirden
• Kung
• Rusttjänst
• Riddare

Referenser

Övriga källor

• Perry Anderson, Övergångar från antiken till feodalismen, Lund 1977 (Passages from Antiquity to Feudalism, London 1974).
• Susan Reynolds, Fiefs and Vassals: The Medieval Evidence Reinterpreted, Oxford 1994.
• Kim Esmark, "Feudalisme og antropologi: Nye perspektiver på magt, orden og konfliktregulering i højmiddelalderen", i Historisk tidskrift, vol. 126 (2006), s. 3-22.