Islamism

Muslimska demonstranter med islamistiska slagord i Maldiverna i september 2014.

Demonstration f�r inf�rande av sharia-lagar i Storbritannien i oktober 2009.

Al-Qaida-soldat i Afrika, december 2012.

Islamism, �ven islamisk fundamentalism eller politisk islam, �r ett paraplybegrepp f�r politiska r�relser och ideologier som efterstr�var en islamisering av samh�llet. Inom den islamistiska r�relsen finns s�v�l moderata demokratiska partier som extremistiska militanta grupper. De som anses vara islamister anv�nder som regel dock inte begreppet om sig sj�lva eller andra som delar deras uppfattningar.

De tre ideologer som brukar r�knas som islamismens f�reg�ngare �r Jamal al-din al-Afghani, Rashid Rida och Muhammed Abduh. Islamismen fick stor spridning under 1900-talet, som en motreaktion mot v�sterl�ndsk globalisering och v�sterl�ndskt kulturellt och demokratiskt inflytande, samtidigt som globaliseringen bidragit till att st�rka islamismen och arabisk nationalism. �r 2014 var islamistgrupper en part i de flesta p�g�ende inb�rdeskrig och konflikter i v�rlden.

Termen och begreppet

Under b�rjan av 1900-talet uppstod i v�stv�rlden en kritik mot bokstavstrogna kristna, vilka i USA fick ben�mningen fundamentalister. Ordet b�rjade sedan anv�ndas om andra religi�sa grupper, vilka ville integrera den moderna statens politik, juridik och offentliga f�rvaltning med religionen. T�mligen omedelbart uppstod debatter om ordets legitimitet, i synnerhet i Frankrike, som har m�nga muslimska intellektuella. Som kompromiss myntade d� Le Monde termen "islamist" f�r de muslimer som str�vade efter ett s�dant religi�st samh�lle. Ordet kom att uppfattas som v�rdeneutralt av alla l�ger, och spred sig till de flesta spr�k, �ven arabiska (isl�m�y�n).

Islamism och islam uppfattas s�lunda som tv� olika begrepp, fast�n islamister menar att det i f�rl�ngningen �r samma sak. Islamister kallar sig sj�lva ofta us�l�y�n, en term som �r en direkt �vers�ttning av "fundamentalister" (usul = grunder, fundament).

Islamism �r en ideologi som f�respr�kar att islamska normer, s� som de uttrycks i Koranen och haditherna, ska best�mma samh�llets lagar och styra individers liv. Avvikelser fr�n islamska normer kan och b�r bestraffas, ibland med fysisk misshandel eller döden. Islamismen står i strid med grundläggande västerländska demokratiska värden som sekularism och rätten till frihet, eftersom den utesluter handlingsval som inte påverkar en annan människas frihet om dessa står i strid med islamsk lära. Enligt islamister ska icke-muslimer rätta sig efter islamska tabun, men omvänt behöver, eller till och med bör inte muslimer ta hänsyn till ett sekulärt samhälles konventioner.

I rapporten "Våldsbejakande extremistisk islamism i Sverige" från 2010 beskrev Säpo att termen islamism "används i många fall för att göra åtskillnad mellan människor som bekänner sig till islam och anser sig vara muslimer respektive människor som är anhängare av ett synsätt där islam uppfattas som en hel samhällsordning och därmed innefattar politiska perspektiv. […] Bland personer och grupper som utger sig för att vara islamister finns de som accepterar och arbetar inom ramarna för existerande politiska system, parallellt med dem som tar helt avstånd från sekulära politiska system - och hela skaran däremellan. På motsvarande sätt finns bland islamister hela spännvidden från personer och grupper som helt tar avstånd från våld till dem som begår våldshandlingar för att uppnå sina syften". En skiljelinje går mellan de islamister som menar att staten ska islamiseras, och de som eftersträvar ett samhälle där islamiska värderingar ska råda, eller i alla fall få plats.

Skillnaden mellan islamism och traditionellt islamiskt styre

Islamismen bör inte heller förväxlas med traditionellt islamiskt styrelseskick, där staten endast bestod av en handfull unders�tar till en sultan som skipade r�ttvisa p� basis av 'urf eller lokal praxis, medan de r�ttsl�rda (ulama) d�mde i sina egna instanser. Befogenheten att till�mpa den islamiska lagen (shari'a) vilade allts� inte p� staten utan p� den muslimska gemenskapen, det vill s�ga det civila samh�llet. Icke-muslimer d�mdes dessutom i separata domstolar enligt sina egna religi�sa best�mmelser.^{[k�lla beh�vs]}

Islamismen kan d�rf�r delvis ses som en produkt av att den moderna staten g�r anspr�k p� en mer �vergripande social struktur �n den traditionella med st�rre kontroll av medborgarnas privata sf�r. I sin politiska tolkning av islam betonar islamisterna ofta vikten av ijtihad, det vill s�ga m�jligheten att sj�lvst�ndigt tolka Koranen med h�nsyn till den r�dande situationen. D�rf�r har de ofta v�nt sig mot de traditionellt skriftl�rda, liksom mot sufismen.^{[k�lla beh�vs]}

Islamismens ursprung

Stater som bygger p� islamisk lagstiftning har funnits sedan religionen islam grundades, men begreppet islamism betecknar politiska r�relser som har uppst�tt under 1900-talet, och de f�rsta islamistiska r�relserna var en del av kampen f�r sj�lvst�ndighet fr�n d�tidens kolonialmakter och �terskapandet av islamiska ummah, kalifatet. Framf�r allt tv� r�relser blev mycket inflytelserika under islamismens tidiga period - Jama'at-i-Islami (Islamiska partiet) som bildades 1941 i det brittiska Indien och Ikhwan al-Muslimun (Muslimska br�draskapet) som grundades 1928 i Egypten.

Islam inneh�ller egna lagar och g�r anspr�k p� en samh�llsordning. Flera aspekter av globaliseringen ses som en utmaning mot den ordningen. F�rsvaret av den egna ordningen mot det yttre hot som delar av globaliseringen ses som, har bidragit till st�rka islamistiska str�mningar. De f�rb�ttrade m�jligheter till masskommunikation som f�ljt av globaliseringen har paradoxalt nog verkat f�r st�rka islamismens antiglobalism.

Islamistiska grupperingar

Den viktigaste islamistiska grupperingen �r det ursprungligen egyptiska Muslimska br�draskapet. Andra betydelsefulla islamistiska organisationer var �r 1994 Hamas, Hizbollah, Islamiska jihad, Hizb ut-Tahrir, Jama'at-i-Islami, Jaysh Muhammad, och Takfir wa Hijra. Al-Qaida �r en militant islamistisk r�relse, liksom talibanerna som beh�rskade Afghanistan 1996-2001 och �ter fr�n 2021.

Gemensamt f�r islamistiska grupper �r att de menar att islam �r en objektiv sanning med ett lagsystem som �r den enda samh�llsordning som f�rm�r uppr�tta ordningen.

Islamiska revolutionen i Iran

I och med den iranska revolutionen 1979 tog islamister under ledning av Ayatollah Khomeini makten i Iran. Iranska islamister har spridit politisk shiism till Libanon, Irak och andra platser i Mellan�stern. Till de ledande iranska islamisterna h�r Sadeq Khalkhali, Ali Khamenei och Hashemi Rafsanjani. Khalkhali var ledare f�r den iranska islamistr�relsen Fedayan-e eslam som beg�tt flera mord p� politiker och intellektuella i landet.

Jamaat-e-Islami

Sayyid Abu'l-A'la Mawdudi

Jama'at-i-Islami grundades 1941 i Lahore av Sayyid Abu'l-A'la Mawdudi. Mawdudi var journalist och f�rfattare och hade sin bakgrund i den muslimska separatiskmr�relsen i brittiska Indien. Till skillnad fr�n Mohammed Ali Jinnah, som senare skulle bli Pakistans landsfader, handlade Mawdudis vision inte om en sekul�r sj�lvst�ndig stat f�r Indiens muslimer, utan om ett islamiskt hemland som styrdes efter Koranens bud. I sin tolkning av islam betonade Mawdudi vikten av ijtihad; m�jligheten att sj�lvst�ndigt tolka Koranen, med h�nsyn till den r�dande situationen. Han v�nde sig mot de traditionellt skriftl�rda. Mawdudi kallade det styrelseskick som han f�respr�kade f�r teodemokrati. Det innebar att den islamiska nationen skulle ledas av en emir, det vill s�ga, en from muslimsk man som skulle utses i allm�nna val. Sedan den muslimska staten Pakistan skapats 1947 var Mawdudi mycket kritisk mot dess sekul�ra regim. Han d�mdes flera g�nger f�r statsfientlig verksamhet. General Zia-ul-Haq, som grep makten i Pakistan efter en milit�rkupp 1977, var dock en stor beundrare av Mawdudi, och fr�n kuppen fram till sin d�d 1979 hade Mawdudi stort inflytande �ver politiken i Pakistan.

Mawdudis mest inflytelserika verk �r Towards Understanding Islam (arabiska: Risalah Diniyat).

Muslimska br�draskapet

Hassan al-Banna

Hassan Al-Banna grundade Muslimska br�draskapet 1928 i Egypten. Al-Banna ans�g att islam var ett omfattande livssystem med Koranen som den enda acceptabla konstitutionen. Hans m�l var att �terskapa kalifatet och att sharia ska fungera som den enda lagstiftningen.

Sayyid Qutb

Sayyid Qutb var en av de viktigaste ideologerna i Muslimska br�draskapets tidiga historia. Hans t�nkande har inspirerat s�v�l moderata islamister som radikala s� kallade jihadister. De militanta grupperna kan motivera sin v�ldsideologi med hj�lp av Qutbs senare skrifter, d�r han f�respr�kade att ett islamiskt avantgarde skulle "v�cka de slumrande massorna" med v�ldsamma medel. De moderata islamisterna � andra sidan, �r mer ben�gna att v�nda sig till Qutbs tidigare verk, d�r han fokuserar p� social r�ttvisa och j�mlikhet. Qutbs t�nkande radikaliserades i takt med hans egna erfarenheter av den egyptiska statens repression. Han torterades sv�rt i egyptiskt f�ngelse, d�mdes till d�den och avr�ttades slutligen 1966. I boken Social r�ttvisa i islam skriver Qutb att social r�ttvisa �r en grundl�ggande princip f�r islam. Han tolkar islams tanke om alla m�nniskors enhet som ett krav p� j�mlikhet, och zakat (allmosor) som ett argument f�r en v�lf�rdsstat.

Qutb v�nde sig i sina senare skrifter mot Koranens l�ra om det r�ttf�rdiga kriget som uteslutande ett f�rsvarskrig. Qutb h�vdade att syftet med jihad �r att f�rverkliga en r�ttvis samh�llsordning och frihet f�r alla m�nniskor, och f�r det kr�vs enligt honom ett offensivt jihad.

Yusuf al-Qaradawi

Yusuf al-Qaradawi är den nuvarande andliga ledaren för Muslimska brödraskapet och har ett stort inflytande på rörelsens ideologiska och politiska strategier i väst. Han är också ordförande för European Council for Fatwa and Research.

Islamism i Sverige

Enligt Sameh Egyptson, som 2023 disputerade i ämnet, är svenska Islamiska förbundet, som bland annat driver en moské på Södermalm i Stockholm och har mottagit stora summor i statsbidrag, den nationella organisationen för Muslimska brödraskapets internationella nätverk i Sverige. Egyptson menar att Muslimska brödraskapet utgör ett hot mot demokratin. Islamiska förbundet har förnekat den koppling som Egyptson belagt i sin forskning.

År 2011 etablerades Det islamiska befrielsepartiet i Sverige, även känt som Hizb ut-Tahrir. Det är en internationell islamistisk organisation med uttalat mål att islamisera staten och avskaffa demokratin. Partiet har uppmanat muslimer att inte rösta i svenska allmänna val och är uttalat antisemitiskt.

Gävlemoskéns imam Abo Raad pekades 2015 ut som den militanta islamismens ledare i Sverige. Utpekandet skedde i en granskning som publicerades av Gefle Dagblad. Efter publiceringen bombhotades tidningen och dess chefredaktör hotades till livet av en person med koppling till Gävlemoskén.

Att islamistiska organisationer i Sverige erhåller statliga och kommunala bidrag beskrevs 2022 av myndigheter som ett stort problem. 2018 avslöjade Kvällsposten att den svenska grenen av den islamistiska organisationen Milli Görus erhållit bidrag från Malmö kommun. Studieförbundet Ibn Rushd har återkommande påståtts ha kopplingar till islamism. Göteborgs stad återkrävde 2020 bidrag till Ibn Rushd efter att det visat sig att organisationen samarbetat med Bellevuemoskén som bland annat kritiserats för att ha bjudit in den somaliska terrorrörelsen Al-Shababs andliga ledare. Ibn Rushd har även samarbetat med och finansierat den svenska grenen av den islamistiska organisationen Milli Görus. Ibn Rushd har tillbakavisat anklagelserna.

I en rapport författad på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) år 2017 skriver Magnus Norell att islamister i Sverige håller på att bygga upp en parallell samhällsmodell som konkurrerar om svenska medborgares värdegrund. Han drar slutsatsen att Muslimska brödraskapets aktivister i Sverige utgör en långsiktig utmaning för landets sociala sammanhållning.

Enligt Säpos bedömning fanns det 2019 tvåtusen våldsbejakande salafister i Sverige som är beredda att använda våld för att störta demokratin och införa sharia. Enligt Säpo (2021) och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) (2022) utgjorde våldsbejakande islamism tillsammans med våldsbejakande högerextremism det främsta terrorhotet mot Sverige. CVE uppgav 2022 att våldsbejakande islamister var den största våldsbejakande miljön i Sverige sett till antalet anhängare.

I en rapport publicerad 2022 av Försvarshögskolan på uppdrag av MSB beskrivs salafism och salafistisk jihadism som krafter som motarbetar det svenska demokratiska styrelseskicket, utmanar demokratins idéer och grundvalar, och motverkar enskilda individers grundläggande fri- och rättigheter. De svenska salafistiska och salafist-jihadistiska miljöerna verkar genom "radikalisering och rekrytering inom digitala miljöer, begränsningar av andra individers mänskliga fri- och rättigheter, otillbörlig påverkan mot myndighets- och kommunanställda, isolering av barn och ungdomar genom utbildningsplattformar med kopplingar till salafism, samt både legitim- och illegitim finansiering av salafistiska miljöers verksamhet – vilket stundtals även omfattar utländsk finansiering". I rapporten beskrivs att de våldsbejakande miljöerna i allt större utsträckning använder sig av demokratiska medel och att salafistiska- och salafist-jihadistiska individer har börjat söka sig in i myndigheter och kommuner för att påverka inifrån. Miljöernas exploatering av förenings- och organisationsverksamhet beskrivs som ett stort problem, där sådan verksamhet både används för att tillskansa sig offentliga bidrag och för att utöva påverkan.

Islamiska jihad

Muslimska brödraskapet övergav i en överenskommelse med president Sadat på 1970-talet våld som en metod att uppnå sina mål. Sadat anklagade senare i ett tal till det egyptiska parlamentet brödraskapet för att förråda överenskommelsen och att utöva taqiyyah (dubbla budskap). Andra radikala islamistiska rörelser fortsatte den militanta kampen. Den viktigaste av dessa var Islamiska jihad.

Salafism och wahhabism

Salafism är en gren av sunniislamisk fundamentalism som har många likheter med wahhabismen, den religiösa/politiska ideologi som är förhärskande i Saudiarabien. Man kan i stort indela salafisterna i dels konservativa wahhabiter som gynnas av den saudiska regimen, dels salafistjihadister som drivs av en militant radikalism och anser sig ha rätt att utropa heligt krig mot alla otrogna, dit även oliktänkande muslimer räknas. Deras mål är en global islamisk stat, ett nytt kalifat. Den militanta radikalismen följer islams påbud i Koranen (9:29) att föra ett heligt krig mot judar och kristna för att utbreda islams styre.

Se även

• IS (Islamiska staten)
• Taliban
• Sharia
• Islamistisk terrorism
• Kritik av islamism
• Liberal islam
• Islamiska väckelsen

Referenser

Källor

• Hedin, Christer, Islam och västerlandet. Möten, myter och motsättningar, Dialogos, Stockholm 2006 (173 s) ISBN 91-7504-185-5
• Hjärpe, Jan, Araber och arabism, 2 uppl, Prisma, Stockholm 2002 (191 s) ISBN 91-518-4062-6
• Hjärpe, Jan, Islamismer. Politisk-religiösa rörelser i den muslimska världen, Gleerup, Malmö 2010 (205 s) ISBN 978-91-40-66412-9
• Hjärpe, Jan, Politisk islam, Studier i muslimsk fundamentalism, 2 uppl, Skeab, Stockholm 1983 (165 s) ISBN 91-526-1070-5
• Karlsson, Ingmar, En delad värld. Islam och Europa - i går, i dag och i morgon, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2010 (186 s) ISBN 978-91-46-22027-5
• Nordberg, Michael, Profetens folk. Stat, samhälle och kultur i islam under tusen år, Tiden, Stockholm 1988 (418 s) ISBN 91-550-3164-1
• Ranstorp, Magnus; Ahlerup, Linda (2023). LVU-kampanjen - Desinformation, konspirationsteorier, och kopplingarna mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer. Försvarshögskolan. ISBN 978-91-88975-28-7. https://web.archive.org/web/20230427140119/https://www.fhs.se/download/18.32d29dd2187bd01d5e455265/1682576119173/LVU-kampanjen.pdf 
• Ranstorp, Magnus; Ahlerup, Linda, red (2022). Salafism och salafistisk jihadism 2.0: påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället. Stockholm: Försvarshögskolan. Libris 0hjctv28xqmplnsp. ISBN 9789188975195. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Afhs%3Adiva-10806 
• Wheatcroft, Andrew, De otrogna. Konflikten mellan kristendom och islam, sv. �vers. av Hans Magnusson, Historiska media, Lund 2006 (528 s) ISBN 91-85377-39-2