Thomas Hobbes
| Thomas Hobbes | |
.jpg) | |
| F�dd | 5 april 1588[1][2][3] Westport[4], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 4 december 1679[1][2][3] (91 år) Hardwick Hall[4] |
| Begravd | Church of St John the Baptist, Ault Hucknall[5] kartor |
| Medborgare i | Kungariket England[6] |
| Utbildad vid | Magdalen College, filosofie kandidat, Oxfords universitet,  |
| Sysselsättning | Statsvetare, historiker, översättare, författare[7], privatlärare, politiker, filosof[4], nationalekonom, matematiker, rättsfilosof |
| Arbetsgivare | William Cavendish, 1:e hertig av Newcastle (1608–1628)[8] Sir Gervase Clifton, 1st Baronet (1628–1631)[8] William Cavendish, 3rd Earl of Devonshire (1631–1642)[8] William Cavendish, 3rd Earl of Devonshire (1653–1679)[9] |
| Noterbara verk | Leviathan |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Thomas Hobbes (/hɒbz/), född 5 april 1588 i Westport (idag en del av Malmesbury), Wiltshire, död 4 december 1679 på Hardwick Hall i Derbyshire,[10] var en engelsk konservativ filosof och politisk teoretiker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Thomas Hobbes föddes den 5 april 1588, två månader för tidigt.[11] Hans far, som också hette Thomas Hobbes, var präst, men trots detta sannolikt analfabet[11] – han kunde bara läsa upp några böner och obligatoriska texter. Det sägs att han avskydde lärdom.[11] Hobbes far grälade utanför kyrkporten en dag och slog ner en präst ifrån grannförsamlingen. Han avsattes därefter och flydde till London där han dog under okända omständigheter.[11] Thomas Hobbes blev därefter omhändertagen av sin farbror. Hobbes utmärkte sig tidigt i skolan, särskilt i den grekiska och latinska klassiska litteraturen, och började studera vid Magdalen Hall i Oxford 1603, som då var mycket influerat av aristoteliska idéer, samt universitet i Cambridge. År 1608 avlade han examen. Han försörjde sig som lärare åt bland andra blivande earlen av Devonshire, samt prinsen av Wales (1646–1648).
När inbördeskriget bröt ut 1642 var Hobbes tvungen att fly till Frankrike, då han var en välkänd rojalist.
Thomas Hobbes sade att människorna var egoistiska varelser som styrdes av sina egna intressen och att naturtillståndet var en "allas kamp mot alla". Naturtillståndet innebar för människans del att de levde utan stat och ledning.[12]
När Hobbes var 84 år gammal skrev han sin självbiografi på latin och vid 87 års ålder översatte han Iliaden och Odysséen, vilket han sade att han gjorde för att han inte hade något annat att göra.[10]
Hobbes filosofi
[redigera | redigera wikitext]Thomas Hobbes mest kända verk är Leviathan som kom ut �r 1651,[10] d�r han bland annat beskriver de mekaniska lagar som strikt styr allting i naturen, inklusive m�nniskors beteende. M�nniskans naturliga beteende �r enligt Hobbes egoistiskt och inriktat p� �verlevnad.[13] Hennes str�van �r att s�tta sig �ver andra m�nniskor och skaffa sig egna f�rdelar. I naturtillst�ndet, skriver Hobbes, blir hela livet ett allas krig mot alla ("bellum omnium contra omnes"). F�r att undvika ett s�dant tillst�nd var det n�dv�ndigt att skapa en statsmakt, en Leviathan, vilket vid denna tid var liktydigt med en suver�n, en env�ldsh�rskare, vars funktion var att skydda m�nniskorna. I sitt livsverk Leviathan, skildrar han detaljerat hur skydd mot krig, st�ld etc. skall uppr�tth�llas genom ett socialt kontrakt, vari medborgarna ger makt �t staten (stats�verhuvudet) f�r att i geng�ld kunna p�r�kna beskydd.
Hobbes f�rs�kte skapa en sammanh�ngande filosofi och ville anv�nda samma metoder p� alla omr�den, i sina teorier om naturen, om m�nniskan och om samh�lle och stat. Alltsammans skulle bygga p� vetenskapliga principer.[14]
Hobbes r�knade med tv� sorters primitiva psykologiska reaktioner: beg�r och motvilja. Man kan s�ga att Hobbes har en exempell�s pessimistisk m�nniskosyn. Han reducerade alla k�nslor och drifter till tv� till�ggande[f�rtydliga], d�dsfruktan och stolthet. Enligt Hobbes har vi ytterligare en f�rm�ga, n�mligen f�rnuftet. Vi �r �nd� tillr�ckligt smarta f�r att inse att vi m�ste samverka f�r att �verleva.[15]
Kritik
[redigera | redigera wikitext]Hobbes var mycket kritiserad p� sin tid. Han anklagades f�r att vara ateist[f�rtydliga], men han utgick fr�n Guds existens och Bibelns historia n�r han skrev om civilisationens utveckling. � andra sidan kan han ha gjort detta f�r att undg� beskyllningar om ateism, som p� den tiden s�gs som n�got helt fruktansv�rt.
Hobbes har i nutid �ven blivit grundligt kritiserad av Friedrich von Hayek i Det stora misstaget. Socialismens felslut d� Hayek resonerar kring den primitiva individualismen som Hobbes utg�r fr�n, och kommer fram till att den �r en myt och att vildens instinkter m�ste vara kollektivistiska, varigenom Hobbes resonemang faller.
Utm�rkelser
[redigera | redigera wikitext]Asteroiden 7012 Hobbes �r uppkallad efter honom.[16]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- De cive (1642)
- Leviathan (1651)
- De Corpore (1655)
- Six Lessons to the Professors of Mathematics in the University of Oxford (1656)
- De Homine (1658)
- Dialogus Physicus, sive de Natura Aeris (1661)
- Mr. Hobbes Considered in His Loyalty, Religion, Reputation, and Manners (1662).
Se �ven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]K�llor
[redigera | redigera wikitext]- Fredriksson, Gunnar (1994). 20 filosofer. Norstedts. ISBN 9789119320629
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Biblioth�que nationale de France, BnF Catalogue g�n�ral : �ppen dataplattform, l�s online, l�st: 10 oktober 2015.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, l�st: 22 augusti 2017.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ [a b] Encyclop�dia Britannica, Encyclop�dia Britannica Online-ID: biography/Thomas-Hobbestopic/Britannica-Online, l�st: 9 oktober 2017.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ [a b c] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 13400.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ Find a Grave, l�s online.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ Libris, 25 september 2012, l�s online, l�st: 24 augusti 2018.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, l�s online.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ [a b c] MacTutor History of Mathematics archive.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ The Galileo Project.[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ [a b c] Fredriksson (1994), s. 48
- ^ [a b c d] Fredriksson (1994), s. 46
- ^ ”Upplysningsidéer: Thomas Hobbes”. Kommunal Vuxenutbildning Gotland. Arkiverad från originalet den 15 september 2012. https://archive.is/20120915044438/http://www.historia.gotland.se/upplysni1.htm%23hobbes.
- ^ ”Thomas Hobbes”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/thomas-hobbes.
- ^ Fredriksson (1994), s. 48–49
- ^ Fredriksson (1994), s. 51
- ^ ”Minor Planet Center 7012 Hobbes” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7012. Läst 1 juli 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext] |
Wikiquote har citat av eller om Thomas Hobbes. |
 |
Wikisource har originalverk relaterade till Thomas Hobbes. |
- Thomas Hobbes i Libris
- BBC Biography by Professor John Rogers (engelska)
- The natural law philosopher Thomas Hobbes (engelska)
_-_Palazzo_Nuovo_-_Musei_Capitolini_-_Rome_2016.jpg)
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|