Hoppa till innehållet

Leonardo Bruni

Fr�n Wikipedia
Leonardo Bruni

Leonardo Bruni, f�dd 1374 i Arezzo, d�d 9 mars 1444 i Florens, var en ledande humanist, historiker och kansler av Florens. Han har kallats den f�rste moderna historikern.

Leonardo Bruni var den fr�mste eleven till Coluccio Salutati och eftertr�dde denne som kansler 1410. Brunis tid som kansler var inte lika farofylld som den varit n�gra �r dessf�rinnan, men pr�glades �nd� av seglivade krig. Hans period var mindre upph�jd �n hans f�reg�ngare, d� f�rst familjen Albazzi och sedan Medici dominerade Florens. Han eftertr�ddes av Carlo Marsuppini.

Det fr�msta alstret av Bruni �r "Historiarium Florentinarum Libri XII" (Det florentinska folkets historia), som har kallats det f�rsta moderna historieverket. Bruni var den f�rste att strukturera historien med treperiodsystemet: antiken, medeltiden, och modern tid. Termen "medeltid" myntades dock av Flavio Biondo. Indelningen skiljer sig �rtalsm�ssigt fr�n nutida men den begreppsliga grunden f�r epokindelning anv�nds �nnu och �r ett verk av hans hand. Fast�n det troligen inte var Brunis intention, har treperiodssystemt kallats en sekul�r historieskrivning, vilket �r ytterligare ett sk�l till ben�mningen "modern historia".

Man kan finna sp�r av Petrarca i periodsystemet. Petrarca hade en generation tidigare skrivit om Den m�rka tiden, som innefattade tiden fr�n Romarrikets fall till hans egen tid. Det var Bruni och hans samtida som menade att de l�mnat den m�rka tiden bakom sig, och logiskt f�ljde att kalla mellanperioden "medeltiden" (i betydelsen "mittentiden").

Leonardo Bruni verkar �ven ha myntad uttrycket studia humanitatis, i betydelsen att studera det genuint m�nskliga i motsats till teologi och metafysik. Detta uttryck ligger till grund f�r termen humanist.

I egenskap av humanist var Bruni livligt upptagen med att �vers�tta verk av Platon och Aristoteles. Han anv�nde Tacitus Historiae f�r att ge tyngd �t sina republikanska id�er d�r han verkade f�r att de romerska historikerna skulle beaktas av ren�ssansens politiska t�nkare.

Han har �ven f�rfattat biografier �ver Dante och Petrarca, samt Cicero och Aristotles.

Externa l�nkar

[redigera | redigera wikitext]