Hoppa till innehållet

Murray Rothbard

Fr�n Wikipedia
Murray Newton Rothbard
Murray Rothbard
Murray Rothbard
F�dd2 mars 1926
New York, USA
D�d7 januari, 1995 (68 �r) New York City, USA
BegravdOakwood Cemetery, Unionville, Virginia, USA
MedborgarskapUSA:s flagga Amerikanskt,
Forskningsomr�deNationalekonomi, Filosofi, Historia, Numismatik, Id�historia, Anarkism,
InstitutionerBrooklyn Polytechnic Institute, University of Nevada, Las Vegas
Alma materColumbia University
K�nd f�rAnarkokapitalism, �sterrikisk ekonomi, Sociologi, Historia, Ekonomisk historia, Historierevisionism, Naturr�tt
Influerad avHayek, Locke, Mises, Rand, Spooner, Tucker, Harper[1]
Har influeratSalerno, Woods, Hoppe, Block, Higgs

Murray Newton Rothbard, f�dd 2 mars 1926 i New York, d�d 7 januari 1995 i New York, var en amerikansk nationalekonom som tillh�rde den �sterrikiska skolan.[2] Han var �ven historiker, filosof[3] och politisk teoretiker.[4] Han skrev �ver tjugo b�cker[5], och hans skrifter och personliga arbete bidrog till att skapa den moderna libertarianska r�relsen.[6]

Rothbard var ledande i skapandet av den politiska filosofin anarkokapitalism.[1][7][8] Enligt Hans-Hermann Hoppe skulle det "inte finnas n�gon anarkokapitalistisk r�relse att tala om utan Rothbard".[9] Rothbard skrev att staten �r "organisering av ett storstilat och systematiskt r�n"[10][11][12][13] och h�vdade att alla tj�nster som f�rs�gs av det han kallade "det statliga monopolssystemet" skulle kunna erbjudas mer effektivt av den privata sektorn.[14][15][16] Han ans�g att centralbanker och br�ksdelsreserver under ett monopolsystem med papperspengar var ett bedr�geri som stod i motsats till vad som var f�renligt med en libertariansk syn p� etik.[17][18][19][20] Rothbard var icke-interventionist och motst�ndare till milit�r, politisk och ekonomisk intervention i andra l�nders angel�genheter.[21][22]

Liv och verk

[redigera | redigera wikitext]
Rothbard med sin fru JoAnn.

Rothbard v�xte upp med sina judiska f�r�ldrar, David och Rae Rothbard, i Bronx, New York. Hans far var en kemist som "utvandrade till USA fr�n ett polskt shtetl �r 1910, utfattig och utan att kunna ett enda ord engelska".[23] Hans mamma var fr�n Ryssland.[24] Rothbard skrev om att ha v�xt upp som en "right-winger" (en som f�ljde den gamla h�gern inom det republikanska partiet) bland familj, v�nner och grannar som var "kommunister eller liknande". F�r honom var det annorlunda och han �terber�ttar att "all socialism f�r honom verkade f�rskr�ckligt f�rtryckande och motbjudande".[23] Han gick p� Columbia University d�r han tog en kandidatexamen i Matematik 1945, f�ljt av en doktorsexamen i ekonomisk historia med Joseph Dorfman som handledare 1956. Hans uppsats hade titeln "The Panic of 1819".[25][26]

Under det tidiga femtiotalet var Rothbard en av deltagarna p� den �sterrikiska ekonomen Ludwig von Mises seminarier p� New York University och han blev starkt p�verkad av Mises bok Human Action. Rothbard uppm�rksammades av William Volker Fund, en grupp som gav finansiellt st�d till lovande liberala amerikanska t�nkare under 1950-talet. .[27][28] Fonden betalade Rothbard f�r att han skulle skriva en l�robok som f�rklarade Human Action s� att universitetsstudenter skulle kunna ta till sig boken. Han skrev ett exempelkapitel som handlade om pengar och r�nta vilket fick Mises godk�nnande. N�r Rothbard fortsatte med sitt arbete best�mde han sig f�r att utvidga projektet. Resultatet blev Rothbards bok Man, Economy, and State som publicerades 1962. Mises ber�mde Rothbard och hyllade boken.[29]

Fr�n 1963 till 1985 undervisade Rothbard p� Brooklyn Polytechnic Institute i Brooklyn, New York. Fr�n 1986 fram till sin d�d var han professor i nationalekonomi vid University of Nevada, Las Vegas.[30] Rothbard grundade Center for Libertarian Studies 1976 och Journal of Libertarian Studies 1977. Han deltog ocks� i grundandet av Ludwig von Mises Institute vid Auburn University i Alabama d�r han var vice ordf�rande med ansvar f�r akademisk verksamhet fram till 1995.[30]

Han gifte sig 1953, i New York City, med JoAnn Schumacher (1928–1999), som han kallade den "nödvändiga stommen" för hans liv och arbete.[25] Han dog 1995 på Manhattan av en hjärtattack. New York Times dödsruna kallade Rothbard "en ekonom och filosof som vildsint försvarade individuell frihet mot statliga intrång.[30] JoAnn Rothbard dog fyra år senare.[31]

Nationalekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Rothbard var en kritiker av den keynesianska skolbildningen inom det ekonomiska tänkandet och av de orealistiska antagandena i vanlig nationalekonomi.[32][33] Istället följde Rothbards skrifter inom nationalekonomi hans tolkning av von Mises deduktiva metod som logiskt analyserade följderna av mänskligt handlande. Rothbard var en strikt praxeolog.[34]

I Man, Economy, and State delade Rothbard in de olika typer av statsintervention i tre kategorier: "autistisk intervention", vilket är störandet av privata icke-ekonomiska aktiviteter; "binär intervention", vilket är det påtvingande utbytet mellan individer och staten; och "triangulär intervention", vilket är ett statsstyrt utbyte mellan individer. Rothbards typologi eliminerar enligt Sanford Ikeda "de hål och fel som fanns i Mises ursprungliga formulering." [35][36]

Rothbard skriver i Power and Market att nationalekonomens roll i en fri marknad är begränsad men är mycket större under en regering som kräver ekonomiska råd. Rothbard hävdar därför att egenintresset driver många nationalekonomer till att stödja staten.[37][38]

Bland hans framtr�dande verk inom nationalekonomi finns hans tidigare n�mnda Magnum Opus Man, Economy, and State, men ett flertal ytterligare artiklar och uppsatser har blivit k�nda. Bland dessa finns What has government done to our money? och Toward a reconstruction of welfare economics.

Etik och samh�llssyn

[redigera | redigera wikitext]

Under slutet av 1940-talet undrade Rothbard varf�r laissez faire-organiserade privata polisorganisationer inte skulle kunna ers�tta statens s�kerhetsorganisation och 1949 kom han fram till att de kunde det. Han var inspirerad av 1800-talets amerikanska individualanarkister s�som Lysander Spooner och Benjamin Tucker samt den belgiske nationalekonomen Gustave de Molinari som skrev om hur ett s�dant system skulle kunna fungera.[29] Han "kombinerade s�ledes de Misesianska ekonomiska insikterna i laissez faires med de absolutistiska synen p� m�nskliga r�ttigheter och avf�rdandet av staten" fr�n individualanarkisterna.[6]

Rothbard skiljde sig fr�n Mises i fr�gan om etik d� Mises undvek etiska argument f�r att ist�llet visa att ekonomiska lagar gjorde att interventionism misslyckades i sitt m�l. Rothbard argumenterade ist�llet f�r att interventionism faktiskt gynnade vissa, till och med de som var destruktiva, vilket d�rmed innebar att det kr�vdes ett etiskt f�rsvar f�r den fria marknaden. Detta f�rsvar byggde han utifr�n principen om sj�lv�gande. N�r han applicerade denna syn p� kontrakt kom han dock fram till att det inte var etiskt f�rsvarbart att folk skrev p� slavkontrakt.[29] Rothbards etiska h�llning hade ocks� sitt ursprung i den klassiska liberalismen och den gamla h�gerns antiimperialism.[3]

1954 hade Rothbard tillsammans med ett flertal andra av Misesstudenter, s�som George Reisman och Ralph Raico, samr�re med f�rfattaren Ayn Rand. Han skulle senare ta avst�nd fr�n henne och d� mena att hennes id�er inte var s� nya som hon h�vdade utan ist�llet liknande de som h�lls av Aristoteles, Thomas av Aquino och Herbert Spencer [3] Efter publiceringen av Rands Atlas Shrugged skrev Rothbard 1958 ett fanbrev till Rand d�r han kallade hennes en bok "en skattkista som aldrig tar slut" och "inte bara den b�sta romanen som skrivits, utan en av de b�sta b�ckerna som n�gonsin skrivits, b�de bland fiktiva och icke-fiktiva verk:" Han skrev �ven att "du introducerade mig f�r hela naturr�tten och naturlagsfilosofin", genom att ha uppmuntrat honom om att studera "den �rofyllda naturr�ttstraditionen." [3][39][40] Han ansl�t sig till hennes cirkel f�r n�gra m�nader men l�mnande strax efter dispyter om ett flertal fr�gor, bland annat hans f�rsvar av anarkism. Rothbard kritiserade senare Rands cirkel i sin pj�s Mozart Was a Red och i artikeln "The Sociology of the Ayn Rand Cult."[39][41][42]

Rothbard motsatte sig det han s�g som en �verdriven specialisering inom akademin och f�rs�kte f�rena �mnena nationalekonomi, historia, etik och statsvetenskap f�r att skapa "frihetens vetenskap". Rothbard f�rklarade den moraliska grunden f�r sin anarkokapitalistiska h�llning i tv� av hans b�cker: For a New Liberty som publicerades 1973, och The Ethics of Liberty, som publicerades 1982. I hans Power and Market (1970) beskrev Rothbard hur en statsl�s ekonomi skulle kunna fungera.[9]

R�tt till sj�lv�gande

[redigera | redigera wikitext]

I The Ethics of Liberty h�vdade Rothbard att r�tten till sj�lv�gande �r den enda principen som �r kompatibel med en moralisk kod som ska g�lla f�r samtliga personer - en universell etik - och att det �r en naturlig r�ttighet.[43] Han menade i John Lockes anda att om en individ blandar sitt arbete med icke-�gd mark blir han den r�ttm�tiga �garen, och fr�n den tidpunkten �r det privat egendom som endast kan byta �gandef�rh�llande genom handel eller g�va. Han argumenterade �ven f�r att s�dan mark har tendensen att inte f�rbli oanv�nd s� l�nge det inte �r ekonomiskt befogat att inte anv�nda den.[44]

Anarkokapitalism

[redigera | redigera wikitext]

Rothbard b�rjade se sig sj�lv som en privategendoms-anarkist under 1950-talet och anv�nde senare ordet "anarkokapitalist" f�r att beskriva sig sj�lv. [45][46] I hans anarkokapitalistiska modell skulle ett n�tverk av s�kerhetsf�retag konkurrera mot varandra p� en fri marknad och st�djas frivilligt av de konsumenter som �nskade deras tj�nster. Dessa tj�nster skulle innefatta s�v�l skydd som r�ttsliga processer. Anarkokapitalism skulle inneb�ra slutet f�r statens v�ldsmonopol.[45]

Rothbard var lika f�rd�mande vad g�llde relationen mellan stora f�retag och den stora staten. Han visade p� ett flertal tillf�llen d�r f�retagseliter anv�nde sig av statens v�ldsmonopol f�r att p�verka lagar och regleringar s� att det skulle gynna dem sj�lva p� bekostnad av konkurrenter. Enligt Rothbard var ett exempel p� denna korporativism d� j�rnv�gsf�retag verkade f�r naturreservat.[22]

Frimarknadspengar

[redigera | redigera wikitext]
Se �ven Myntfot

Rothbard menade att det statliga valutamonopolet �ver utgivande och distribution av pengar var skadligt och oetiskt till sin natur. �sikten h�rstammade fr�n Ludwig von Mises och Friedrich Hayeks �sterrikiska konjunkturteori, som s�ger att en �verdriven kreditexpansion med s�kerhet leder till felinvesteringar av kapital och utl�ser oh�llbara kreditbubblor och, slutligen, l�gkonjunktur. D�rf�r motsatte han sig starka centralbanker och fractional-reserve banking under ett system med fiatvaluta, vilket han kallade "laglig f�rfalskning"[47] eller en form av institutionaliserad f�rskingring och d�rmed bedr�geri.[48][49]

Han f�respr�kade starkt full-reserve banking ("100 percent banking")[50] och en frivillig icke-statlig guldmyntfot[51], och, som det n�st b�sta alternativet, ett helt oreglerat bankv�sende (som han �ven kallar "frimarknadspengar").[52]

Icke-interventionism

[redigera | redigera wikitext]
Rothbard i en diskussion under en middag anordnad av likasinnade �sterrikiske nationalekonomen Hans Sennholz.

Rothbard trodde, likt Randolph Bourne, att "krig h�ller staten under armarna" och motsatte sig en aggressiv utrikespolitik. Han skrev 1964 att den "bedr�vliga amerikanska imperialismen" �r "v�r tids st�rsta problem".[53] Rothbard ans�g att det var n�dv�ndigt att f�rhindra nya krig och att kunskap om hur staten hade �vertygat medborgarna till tidigare krig var viktigt. Hans tv� texter "War, Peace, and the State" och "The Anatomy of the State" avhandlade detta. Rothbard anv�nde sig av insikter i elitteori av teoretiker s�som Vilfredo Pareto, Gaetano Mosca och Robert Michels f�r att bygga en modell av statens syfte, m�l och ideologi.[54][55] I en d�dsruna f�r hans v�n historierevisionisten Harry Elmer Barnes f�rklarade Rothbard varf�r kunskap om historia �r viktigt:[56]

V�rt intr�dande i andra v�rldskriget var den viktigaste faktorn i den utveckling d�r ekonomin och samh�llet helt militariserats, och d�rmed f�rsattes landet i h�nderna p� politikerna och milit�rerna, med ett �verv�ldigande milit�rindustriellt komplex och ett v�rnpliktssystem. Det var det som skapade ett blandekonomiskt system kontrollerat av den stora staten, ett statskapitalistiskt monopolsystem styrt av den centrala regeringen i samarbete med de stora f�retagen och de stora fackf�rbunden.

Rothbard skilde ocks� mellan "smal" och "bred" historierevisionism.[56] Han skrev att Barnes var "en bred historierevisionist" som "f�rstod att det stora problemet var mellan krig och fred och att hans huvudsakliga syssla inte vara oroa sig f�r Tyskland utan ist�llet att mots�tta sig en eskalering av kriget till hela v�rlden."[57]

Rothbard diskuterade sin syn p� principer som pr�glar den libertarianska utrikespolitiken i en intervju 1973: "Den libertarianska positionen �r generellt att minimera statens makt s� mycket som m�jligt, ner till noll, och isolering �r den fullkomliga uttrycket i utrikespolitik av det inhemska m�let att skarva ner statens styrka." Han efterlyste �ven "avh�llsamhet fr�n varje typ av amerikansk milit�rintervention samt politisk och ekonomisk intervention."[21] I For a New Liberty skriver han: "I en helt libertariansk v�rld skulle det d�rf�r inte finnas n�gon 'utrikespolitik' eftersom det inte skulle finnas n�gra stater och n�gra regeringar med monopol p� f�rtryck �ver vissa geografiska omr�den."[22]

I hans text "War Guilt in the Middle East" anklagade Rothbard Israel f�r "attacker mot araber i Mellan�stern", st�ld, och "v�gran att l�ta flyktingar �terv�nda och �terkr�va egendom som tagits fr�n dem." [58] Enligt en text som Rothbard ska ha skrivit och som publicerades p� lewrockwell.com skrev Rothbard att kritiker av staten Israel ofta fick utst� kritik fr�n organiserade "anti-anti-semiter".[59]

Rothbard pekade ut handlingar av USA, Israel och alla andra l�nder som "h�mnas" p� oskyldiga som statsterror. Enligt honom skulle de aldrig kunna urskilja de faktiska g�rningsm�nnen. Han h�vdade att ingen h�mnd som skadar eller d�dar oskyldiga m�nniskor �r r�ttf�rdigad och att "allt annat �r en urs�kt f�r ett outtr�ttligt massmord." [60]

Barns r�ttigheter

[redigera | redigera wikitext]

I The Ethics of Liberty utforskade Rothbard sj�lv�gander�tten och st�tte p� flera kontroversiella fr�gor ang�ende barns r�ttigheter. Dessa omfattade kvinnors r�tt till abort, f�rbud mot v�ld mot barn efter de �r f�dda och fr�gan om statens r�tt att tvinga f�r�ldrar att ta hand om sina barn, inklusive de med sv�ra h�lsoproblem. Han vidh�ll �ven att barn har r�tten att rymma fr�n sina f�r�ldrar och s�ka nya s� fort de har m�jligheten till det. Han f�reslog att f�r�ldrar har en r�ttighet att adoptera bort ett barn, och �ven s�lja r�ttigheterna till barnet i ett frivilligt kontrakt, vilket han menade �r mer humant �n statliga restriktioner �ver antalet barn som finns tillg�ngliga till s�kande, och ofta b�ttre, f�r�ldrar. Han diskuterade ocks� det nuvarande r�ttssystemet som bestraffar barn f�r vuxna val.[61][62]

Anti-egalitarianism

[redigera | redigera wikitext]

I en artikel fr�n 1963 skrev Rothbard att "negerrevolutionen har vissa aspekter som libertarianer m�ste st�dja och andra som han borde mots�tta sig. Libertarianen mots�tter sig obligatorisk segregering och polisv�ld, men han �r �ven mot obligatorisk integrering och galenskaper s�som etnisk kvotering till jobb." [63] Enligt Justin Raimondo, som skrivit en biografi om Rothbard, ans�g Rothbard att Malcolm X var en "stor svart ledare" och att Martin Luther King var omtyckt av vita eftersom han "var det stora s�nket p� de krafter som f�rs�kte skapa en negerrevolution". Rothbard j�mf�rde ocks� Lyndon B. Johnsons nyttjande av trupper f�r att krossa upploppen efter Kings d�d med Johnsons nyttjande av amerikanska trupper i Vietnamkriget.[3]

Artikeln som namngav Rothbards bok, Egalitarianism as a Revolt Against Nature and Other Essays fr�n 1974, h�vdade att "j�mlikhet inte g�r att inordna i den naturliga ordningen och att kampen f�r att g�ra alla j�mlika i varje avseende (f�rutom f�r lagen) kommer att ha f�r�dande konsekvenser."[64] I den skrev Rothbard att "hos den v�nster som str�var efter total j�mlikhet finns den patologiska id�n om att det inte finns n�gonting som strukturerar verkligheten; att hela v�rlden �r ett tabula rasa som kan f�r�ndras i vilken �nskv�rd riktning n�r som helst."[65]

Personligt

[redigera | redigera wikitext]

Ut�ver nationalekonomi, historia och filosofi s� var Rothbard v�ldigt intresserad av schack, arkitektur och tidig jazz f�r att n�mna n�gra �mnen.[k�lla beh�vs] Rothbard kritiserade "degenerationen" av jazz och "popular song" till bebop och rock.[66]

�ven om Rothbard hade en sympatisk inst�llning till religion s� var han en ateist.[67]

I sina filmrecensioner (publicerade under pseudonymen "Mr. First Nighter"), kritiserade Rothbard "l�ngsamma, tr�ga och tr�kiga" filmer vilka "dryper av pretention och medveten tristess" s�som Juliet of the Spirits och The Piano.[68] Han brukade lovorda filmer som representerade den gamla kulturens v�rden vilket han tyckte exemplifierades av James Bond-serien, "fantastisk historia, sp�nnande action, hj�lte mot skurk, spionber�ttelse, rak dialog och m�jligheten att njuta av den borgerliga lyxen och intressanta tekniska hj�lpmedel".[69]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

B�cker

Monografier

Artiklar/uppsatser

Samlingar

Läs även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Rothbard, Murray N. (17 augusti 2007). ”Floyd Arthur 'Baldy' Harper, RIP”. Mises Daily. Ludwig von Mises Institute. http://mises.org/daily/2634. ”First published in The Libertarian Forum, May, 1973” 
  2. ^ * F. Eugene Heathe. Encyclopedia of Business Ethics and Society, SAGE, 2007, p. 89
  3. ^ [a b c d e] Justin Raimondo, An Enemy of the State, Prometheus Books, 2000, [1], ISBN 1615922393, 9781615922390
  4. ^ Gerard Casey, Murray Rothbard, p. 24.
  5. ^ Ronald Hamowy, Editor, The Encyclopedia of Libertarianism, p 441-443.
  6. ^ [a b] Blackwell Encyclopaedia of Political Thought. Blackwell Publishing. 1991. sid. 290. ISBN 0-631-17944-5 
  7. ^ Gerald Gaus; Fred D'Agostino (2012). The Routledge Companion To Social And Political Philosophy. Routledge. sid. 225–. ISBN 978-0-415-87456-4. http://books.google.com/books?id=z7MzEHaJgKAC&pg=PA225. Läst 1 juni 2013 
  8. ^ Gerard Casey, Murray Rothbard, p. ix.
  9. ^ [a b] Hoppe, Hans-Hermann. ”Anarcho-Capitalism: An Annotated Bibliography”. Arkiverad från originalet den 3 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130603002918/http://lewrockwell.com/hoppe/hoppe5.html. Läst 2 juni 2013. 
  10. ^ Hans-Hermann Hoppe. ”Introduction [to The Ethics of Liberty”]. Ludwig von Mises Institute. http://mises.org/rothbard/ethics/hoppeintro.asp. 
  11. ^ The Ethics of Liberty, Murray Rothbard
  12. ^ Repudiating the National Debt Arkiverad 27 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine., Murray Rothbard
  13. ^ To Save Our Economy From Destruction , Murray Rothbard
  14. ^ The Great Society: A Libertarian Critique , Murray Rothbard
  15. ^ The Noble Task of Revisionism , Murray Rothbard
  16. ^ The Fallacy of the 'Public Sector' , Murray Rothbard
  17. ^ Rothbard, Murray N. (1983, 2007). The Mystery of Banking, Richardson and Snyder, Dutton.Full text reprint, Mises Institute, ISBN 978-1105528781
  18. ^ ”Has fractional-reserve banking really passed the market test? (Controversy)”. Independent Review. 1 januari 2003. http://www.accessmylibrary.com/coms2/summary_0286-2737288_ITM. 
  19. ^ The Case for the 100% Gold Dollar Arkiverad 26 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine., Murray Rothbard
  20. ^ See also Murray Rothbard articles: Private Coinage Arkiverad 28 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.; Repudiate the National Debt Arkiverad 6 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.; and Taking Money Back Arkiverad 21 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ [a b] Rothbard on War, excerpts from a 1973 Reason Magazine article and other materials, published at Antiwar.com, undated.
  22. ^ [a b c] Rothbard, Murray N. (1973, 1978)For a New Liberty: The Libertarian Manifesto, Collier Books; Full text reprint/Audio book, Mises Institute, ISBN 0-945466-47-1)
  23. ^ [a b] Rothbard, Murray. Life in the Old Right , LewRockwell.com, first published in Chronicles, August 1994
  24. ^ Hoppe, Hans-Hermann (1999). ”Murray N. Rothbard: Economics, Science, and Liberty”. The Ludwig von Mises Institute. Arkiverad från originalet den 28 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130728142859/http://www.mises.org/etexts/hhhonmnr.asp.  Reprinted from 15 Great Austrian Economists, edited by Randall G. Holcombe.
  25. ^ [a b] David Gordon, Murray N. Rothbard (1926–1995) biography, Ludwig Von Mises Institute.
  26. ^ Gary North, Ron Paul on Greenspan’s Fed Arkiverad 11 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine., Lew Rockwell.com, February 28, 2004.
  27. ^ David Gordon, (editor), Strictly Confidential: The Private Volker Fund Memos of Murray N. Rothbard, 2010; Full text reprint Quote from Rothbard: "The Volker Fund concept was to find and grant research funds to hosts of libertarian and right-wing scholars and to draw these scholars together via seminars, conferences, etc."
  28. ^ McVicar, Michael J. (July 2011). "Aggressive Philanthropy: Progressivism, Conservatism, and the William Volker Charities Fund". Missouri Historical Review 105 (4): 191–212.
  29. ^ [a b c] Gordon, David. The Essential Rothbard, Ludwig von Mises Institute, 1st edition. 2007. ISBN 1-933550-10-4 PDF version Arkiverad 12 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  30. ^ [a b c] David Stout, Obituary: Murray N. Rothbard, Economist And Free-Market Exponent, 68, The New York Times, January 11, 1995.
  31. ^ ”JoAnn Beatrice Schumcher Rothbard (1928–1999)”. Mises Daily. Ludwig von Mises Institute. 30 oktober 1999. http://mises.org/daily/323. 
  32. ^ Keynes the Man, originally published in Dissent on Keynes: A Critical Appraisal of Keynesian Economics, Edited by Mark Skousen. New York: Praeger, 1992, pp. 171–198; Online edition at The Ludwig von Mises Institute.
  33. ^ See Rothbard's essay, "Jeremy Bentham: The Utilitarian as Big Brother" published in his work, Classical Economics.
  34. ^ Grimm, Curtis M.; Hunn, Lee; Smith, Ken G. Strategy as Action: Competitive Dynamics and Competitive Advantage. New York Oxford University Press (US). 2006. p. 43
  35. ^ Ikeda, Sanford, Dyamics of the Mixed Economy: Toward a Theory of Interventionism, Routledge UK, 1997, 245.
  36. ^ Murray Rothbard, Chapter 2 "Fundamentals of Intervention" from Man, Economy and State, Ludwig von Mises Institute.
  37. ^ Peter G. Klein, "Why Intellectuals Still Support Socialism", Ludwig von Mises Institute, November 15, 2006
  38. ^ Man, Economy, and State, Chapter 7 – Conclusion: Economics and Public Policy, Ludwig von Mises Institute.
  39. ^ [a b] Burns, Jennifer (2009). Goddess of the Market: Ayn Rand and the American Right. Oxford Univ. Press. ISBN 978-0-19-532487-7 
  40. ^ "Mises and Rothbard Letters to Ayn Rand", Journal of Libertarian Studies, Volume 21, No. 4 (Winter 2007): 11–16.
  41. ^ Murray Rothbard play Mozart was a Red , early 1960s, at LewRockwell.com.
  42. ^ Murray Rothbard, "The Sociology of the Ayn Rand Cult." Arkiverad 7 mars 2007 hämtat från the Wayback Machine., 1972, at LewRockwell.com].
  43. ^ Rothbard, Murray Newton. The Ethics of Liberty. NYU Press. 2003. pp. 45 - 45
  44. ^ Kyriazi, Harold. Reckoning With Rothbard (2004). American Journal of Economics and Sociology 63 (2), 451
  45. ^ [a b] Roberta Modugno Crocetta, Murray Rothbard's anarcho-capitalism in the contemporary debate. A critical defense Arkiverad 27 februari 2013 hämtat från the Wayback Machine., Ludwig Von Mises Institute.
  46. ^ Oliver, Michael (February 25, 1972). ”Exclusive Interview With Murray Rothbard”. The New Banner: A Fortnightly Libertarian Journal. Arkiverad från originalet den augusti 7, 2007. https://web.archive.org/web/20070807211919/http://www.lewrockwell.com/rothbard/rothbard103.html. ”Capitalism is the fullest expression of anarchism, and anarchism is the fullest expression of capitalism.”. 
  47. ^ The Case for a 100% Gold Dollar Arkiverad 26 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine., Murray Rothbard
  48. ^ "It should be clear that modern fractional reserve banking is a shell game, a Ponzi scheme, a fraud in which fake warehouse receipts are issued and circulate as equivalent to the cash supposedly represented by the receipt." Rothbard, Murray. The Mystery of Banking, pp. 96-97, 89-94
  49. ^ What is Money? Arkiverad 12 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine., Gary North
  50. ^ The Case Against the Fed, Murray Rothbard: 'A gold-coin standard, coupled with instant liquidation for any bank that fails to meet its contractual obligations, would bring about a free banking system so “hard” and sound, that any problem of inflationary credit or counterfeiting would be minimal. It is perhaps a “second-best” solution to the ideal of treating fractional-reserve bankers as embezzlers, but it would suffice at least as an excellent solution for the time being, that is, until people are ready to press on to full 100 percent banking.'
  51. ^ See also these Rothbard articles: What Has Government Done to Our Money?, The Case for the 100% Gold Dollar; The Fed as Cartel Arkiverad 6 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine., Private Coinage Arkiverad 28 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine., Repudiate the National Debt Arkiverad 6 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.; Taking Money Back Arkiverad 21 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., Anatomy of the Bank Run Arkiverad 30 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine., Money and the Individual Arkiverad 6 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  52. ^ Rothbard, Murray. The Mystery of Banking, Ludwig von Mises Institute. 2008. p. 111, 278
  53. ^ Murray N. Rothbard, "The Transformation of the American Right" , first published in Continuum, Summer 1964, pp. 220–231; reprinted at LewRockwell.com.
  54. ^ Joseph R. Stromberg, "Murray Rothbard on States, War, and Peace: Part I" (also see Part II), Antiwar.com, originally published June 2000.
  55. ^ See both essays, Murray N. Rothbard, "War, Peace, and the State" Arkiverad 15 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine., first published 1963; "Anatomy of the State" , first published 1974.
  56. ^ [a b] Rothbard, Murray N. (1968 (2007)). ”Harry Elmer Barnes, RIP”. Ludwig von Mises Institute. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121017030255/http://www.lewrockwell.com/rothbard/rothbard165.html. ”This article originally appeared in the final issue of Left & Right” 
  57. ^ Murray N. Rothbard, "Harry Elmer Barnes as Revisionist of the Cold War ", essay originally from Arthur Goddard, ed., Harry Elmer Barnes: Learned Crusader, Ralph Myles, Publisher, Inc., 1968.
  58. ^ Murray Rothbard, "War Guilt in the Middle East", Left and Right, Vol. 3 No. 3 (Autumn 1967) (cited here Arkiverad 30 december 2008 hämtat från the Wayback Machine..)
  59. ^ Murray N. Rothbard, "Pat Buchanan and the Menace of Anti-anti-semitism" Arkiverad 16 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine., December 1990, from The Irrepressible Rothbard, published at LewRockwell.com.
  60. ^ Murray N. Rothbard, "Who Are the Terrorists?" , first published in the Libertarian Party News, March/April 1986.
  61. ^ The Ethics of Liberty, Chapter 14 "Children and Rights."
  62. ^ See also Ronald Hamowy, The Encyclopedia of Libertarianism, Cato Institute, SAGE, 2008, 59-61 ISBN 1-4129-6580-2, 9781412965804
  63. ^ Murray N. Rothbard, "The Negro Revolution", New Individualist Review, Volume 3, Number 1, Summer 1963.
  64. ^ George C. Leef, "Book Review of Egalitarianism as a Revolt Against Nature and Other Essays by Murray Rothbard", edited by David Gordon (2000 edition), The Freeman, July 2001.
  65. ^ Murray Rothbard, "Egalitarianism as a Revolt Against Nature and Other Essays" , essay published in full at Lewrockwell.com, 2003. See also Rothbard's essay "The Struggle Over Egalitarianism Continues", the 1991 introduction to republication of Freedom, Inequality, Primitivism, and the Division of Labor, Ludwig Von Mises Institute, 2008.
  66. ^ Rothbard, Murray. "Jazz Needs a Melody!"
  67. ^ Casey, Gerard (2010). Meadowcroft, John. red. Murray Rothbard. Major Conservative and Libertarian Thinkers, Volume 15. London: Continuum. ISBN 978-1-4411-4209-2. ”Although Jewish by birth and upbringing, Rothbard was atheistic on religious matters.” 
  68. ^ Murray Rothbard, "Those Awards" .
  69. ^ Libertarian Forum, July 1973

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Murray_Rothbard&oldid=55949780”