Diktatur

Adolf Hitler omvandlade Tyskland till en diktatur

En diktatur (av latin dictatura, " �r en diktators �mbete; samt en diktators makt och myndighet") �r en stat som styrs totalit�rt eller auktorit�rt, styrd av en diktator eller en mindre krets m�nniskor, som inte beh�ver ta h�nsyn till befolkningsmajoritetens �nskningar i allm�nna val.

Diktaturen k�nnetecknas av maktkoncentration, men till skillnad fr�n absolutism, env�lde och tyranni betraktas diktaturen i regel som provisorisk. Ofta uppst�r diktaturen i s�nderfallande demokratier d�r man samlat makten till en liten grupp, och upph�ver den personliga friheten. Men framf�rallt har n�stan samtliga kommunistiska stater genom historien varit synonymt med diktaturer, d�r giltiga demokratiska val lyst med sin fr�nvaro och en maktelit h�llit sig fast i decennier.

Diktaturer hamnar n�stan alltid l�ngst ner i demokratiindexet (en rankning som skapas av brittiska tidningen The Economist en g�ng per �r).

Diktaturen i den romerska republiken

"I tider av oro eller fara f�r staten meddelade den romerska senaten ett senatus consultum som �verl�mnades till konsulerna. Detta innebar en r�tt f�r konsulerna att utn�mna en diktator f�r en period av 6 m�nader."

Den romerska diktatorn hade fullst�ndiga befogenheter att best�mma �ver den romerska staten under sin mandatperiod, men med ett viktigt undantag; han fick inte besluta �ver de allm�nna medlen. Mellan 501 f.Kr. och 44 f.Kr. uts�gs sammanlagt 88 diktatorer. De legitimerades med att diktatorn tillf�lligt uts�gs f�r att �terst�lla ordningen i riket, och diktaturen var d�rigenom ett provisorium, till skillnad fr�n en monarki som �r p� livstid.

Diktaturens moderna inneb�rd

Diktatur �r i lexikalisk mening detsamma som regering ut�vad av en diktator. I sin moderna inneb�rd innefattar diktaturen �ven regering av ett totalit�rt eller auktorit�rt kollektiv, som exempelvis en milit�rjunta eller politbyr�. Det po�ngteras ofta att ytterst f� l�nder n�gonsin har dominerats av en enda person, och �ven de mer strikta diktaturer �r beroende av ett folkligt st�d, om �n passivt.

Diktaturen anses, framf�r allt enligt en liberal diskurs, som demokratins motsats. Det �r ocks� vanligt att likst�lla diktaturen med polisstaten, det vill s�ga samh�llsf�rh�llanden med stark repression fr�n myndigheternas sida. Definitionsm�ssigt �r detta dock ej n�dv�ndigt f�r att diktatur ska anses f�religga, medan (vissa) inskr�nkningar av yttrandefrihet, demonstrationsfrihet och n�ringsfrihet f�rekommer �ven i demokratiska stater, varf�r gr�nsen anses flytande.

Somliga diktatorer har �tnjutit ett s�dant folkligt st�d att mer omfattande repression inte varit n�dv�ndig f�r dem i syfte att beh�lla makten; andra har anv�nt sig av mindre och mer informella v�ldsmetoder, t.ex. Ant�nio de Oliveira Salazar i Portugal och den l�nglivade milit�rdiktaturen i Brasilien fr�n 1960- till 1980-talet, samt flera stater inom �stblocket. I sin mera inskr�nkta mening �r diktaturen en stat d�r fria, allm�nna och lika val av politiska beslutsfattare inte f�rekommer eller fungerar som avsett. Inslagen av repression �r allts� d�remot inte ov�sentliga. En totalit�r diktaturs k�nnetecken �r en obegr�nsad statsmakt med en auktorit�r repession av befolkningen med milit�ra, polisi�ra och administrativa medel, vari ing�r �vervakning, insp�rrning och tortyr och central, samh�llelig kontroll av alla landets resurser. Ett typexempel p� en s�dan diktatur var Sovjetuniounen men �ven George Orwells roman "1984" med det ber�mda uttrycket "En fot som trampar p� ett m�nniskoansikte."

Partidiktatur

En partidiktatur �r en beteckning p� stater vilka endast till�ter ett parti i maktställning, och är tämligen synonymt med enpartistat. En så kallad kommunistisk partidiktatur har exempelvis typexemplet Sovjetunionen, i och med dess bildande 1922.

• År 1917 lägger bolsjevikerna grunden för den moderna diktaturen när Lenin leder dem till den absoluta makten i Ryssland.
• Fascistpartiet tar makten i Italien 1922 under Mussolini.
• I Tyskland upprättas den nationalsocialistiska/nazistiska diktaturen år 1933.
• I Spanien startas inbördeskriget 1936 där falangisterna tar makten under Franco.
• I Bulgarien och Rumänien ersattes monarkin med kommunistisk partidiktatur år 1946.
• Polen och Ungern ombildas efter massarresteringar och andra terrorhandlingar till kommunistiska partidiktaturer år 1947.
• Nordkorea bildas på sovjetiskt initiativ 1948 som en kommunistisk partidiktatur under Koreanska arbetarpartiet, även om tre statsbärande partier formellt är lagliga.
• Efter en statskupp i Tjeckoslovakien år 1948 infördes där kommunistisk partidiktatur.
• Efter ett inbördeskrig i Kina grep 1949 en gerillagrupp under ledning av Mao Zedong makten i landet och införde en kommunistisk enpartidiktatur.
• Med sovjetiskt stöd år 1949 blir Östtyskland en kommunistisk partidiktatur.

I spåren efter partidiktaturernas bildande kom blodiga utrensningar, i synnerhet oliktänkande människor i Bulgarien, Ungern och Tjeckoslovakien fick sätta livet till.

• Fidel Castro omvandlar den auktoritära polisstaten Kuba till en enpartidiktatur under kommunistpartiet genom revolutionen 1959.
• Baathpartiet griper makten i Syrien 1963 och i Irak samma år, slutligen 1968 och omvandlar dessa till reella enpartistater.
• Shah Mohammad Reza Pahlavi gör Iran till en enpartistat under det monarkistiska Rastakhizpartiet 1975 (landet var redan tidigare en diktatur och polisstat). Efter att shahen tvingats avgå i början av 1979 etablerades relativt snart en ny diktatur med stöd av islamistiska miliser, Hizbollah och Islamiska Republikanska Partiet, under ledning av Ayatollah Khomeiny.

Militärdiktatur

I en militärdiktatur kontrolleras makten ofta av en grupp officerare. Denna grupp kallas ofta för militärjunta eller bara junta. Historiskt sett så har de flesta militärdiktaturerna funnits i Latinamerika, men har även förekommit i länder som till exempel Pakistan, Myanmar, Portugal, Grekland, Italien, Spanien samt Algeriet, Kongo-Kinshasa och en del övriga länder i Afrika. Militärdiktaturer kan vara både höger och vänster på den politiska skalan.

Diktaturens effekter

Det är, som ovan sagts, inte alltid så att en diktatur är en polisstat. En diktatur tenderar dock i allmänhet att närma sig sådana samhällsförhållanden som sammanfattningsvis kan beskrivas som:

1. Ingen rättssäkerhet
2. Inga fungerande demokratiska strukturer
3. Ju längre en diktator härskar, desto större är risken för att en personkult uppkommer.
4. Enligt Rummels lag är det en betydande risk att invånarna mördas av regeringen
5. Det föreligger en större risk för krig än i icke-diktatur.
6. Sannolikt är den ekonomiska utvecklingen sämre än i en icke-diktatur.

De ovan angivna premisserna kan användas för att visa att världens stater generellt före parlamentarismens genombrott inte var diktaturer, eftersom det där ofta fanns rättssäkerhet och vissa fungerande demokratiska strukturer.

I moderna diktaturer som uppstod under 1900-talet var det vanligt att diktaturerna hade drag av demokrati, till exempel i form av val, och regimerna menade sig i flera fall företräda folket mot förtryck, så som i Östblocket och Kuba. I och med att dessa stater inte tillät opposition, uppfylls dock inte kriterierna på allmänna och fria val. Till skillnad från absolutism var diktaturerna officiellt proklamerade såsom tillfälliga, under det att regeringen skulle skapa folkstyre, som i detta fall har en annan innebörd än för liberaler.

Marknadsdiktatur

Begreppet marknadsdiktatur används ibland för att beskriva en totalitär kapitalism, där marknadskrafterna helt dominerar samhällslivet, ekonomin och politiken. I lexikalisk mening är detta inte en typ av diktatur.

Se även

Bilder & media

Citat

• Diktator
• Proletariatets diktatur
• Statsskick
• Totalitarism
• Demokratur
• President på livstid
• Polarisering (samhälle)

Referenser

Tryckta källor

• Karvonen, Lauri, Diktatur, om ofrihetens politiska system, SNS Förlag 2008, ISBN 978-91-85695-43-0
• Petersen, Kai, När Hände Vad, Bokförlaget Forum AB, Stockholm 1983. ISBN 91-37-08214-0.
• Bonniers Världshistoria, Den tudelade världen, Förstelektor Ole Kristian Grimnes, band 18, ISBN 91-34-50111-8.
• Almqvist & Wiksell Förlag AB: "Lilla Focus". Stockholm.
• Tingsten, Herbert, Demokratiens problem, Bokförlaget Aldus/Bonniers Stockholm 1963.
• Bokia: "Illustrerad Världshistoria". Svenska utgåvan 2006. ISBN 1-4054-8220-6, ISBN 978-1-4054-8220-2
• Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961", Bonniers bokförlag, Stockholm