Grön ideologi

Grön ideologi är ideologin bakom grön politik och uppstod tillsammans med gröna vågen under 1970-talet. Den står utanför de klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism, och har inget allmänt accepterat manifest. Ibland kallas den gröna ideologin även för ekologism. Den är intimt förknippad med miljörörelsen, fredsrörelsen, djurrättsrörelsen och feminismen. Den gröna ideologin vill ha en icke-våldsam revolution (sinnets revolution) som ers�tter det de ser som dagens utnyttjande av jorden och dess varelser med ett nytt samh�lle med vad de ser som en ny ekonomisk och social ordning som l�ter m�nniskor leva i mer samklang med de �ndliga resurserna. Gr�na partier finns i de flesta av Europas l�nder; flera av dem samverkar inom Europeiska gr�na partiet och i Gruppen De gr�na/Europeiska fria alliansen i Europaparlamentet.

Ideologisk grundsyn

"De tre solidariteterna"

Gr�n ideologi n�mns ofta i samband med dessa tre solidariteter. S�rskilt i Sverige har de varit en grund f�r en st�rre del av diskursen kring gr�n ideologi, d� bland annat Milj�partiet grundades med dessa tre som grund f�r fortsatt politisk utveckling.

Natursyn

Den gr�na r�relsen har ett �vergripande m�l att bevara eller r�dda naturen f�r naturens egen skull, men ocks� f�r att s�kerst�lla m�nsklighetens l�ngsiktiga �verlevnad. R�relsen har ett stort fokus p� att en del av naturresurserna �r begr�nsade och att utsl�ppen av v�xthusgaser m�ste minskas radikalt f�r att begr�nsa den m�nskliga p�verkan p� klimatet.

Enligt den gr�na ideologin m�ste samh�llet och ekonomin f�r�ndras eftersom det nuvarande samh�llet inte tar h�nsyn till att jorden har �ndliga resurser p� ett tillr�ckligt s�tt. Exempelvis s� �r anh�ngare av gr�n ideologi ofta negativa till oh�llbart brukande av naturresurser, till exempel att skog avverkas eller fisk f�ngas i en takt som �r h�gre �n den naturliga tillv�xten av dessa resurser. Anh�ngare av gr�n ideologi �r d�rf�r ofta f�respr�kare f�r restriktioner i nyttjande av naturresurser. Enligt den gr�na ideologin m�ste naturen f� ta mer plats och m�nniskan minska sina anspr�k p� naturen, genom att v�ra ekologiska fotavtryck minskar radikalt.

Solidaritet med alla m�nniskor

Vid sidan om detta �vergripande m�l har den gr�na r�relsen emellertid ocks� ett annat m�l, och det �r att g�ra om samh�llet s� att det blir b�ttre f�r m�nniskorna. Fokus ligger ofta p� dem som har det s�mst, p� de som av olika sk�l hamnat utanf�r, globalt och nationellt. Centralt i de gr�nas politik f�r att utrota sv�lten �r synen p� mat och vatten som m�nskliga r�ttigheter och att mat i f�rsta hand b�r odlas f�r den egna befolkningen, ist�llet f�r att exporteras till den rika v�rlden. Denna inriktning tolkas ibland av liberala debatt�rer som motsatsen till frihandel, och det �r inte helt obefogat eftersom de gr�na menar att fattiga l�nder har r�tt att anv�nda tullar, �tminstone f�r att skydda sig mot dumpningen av jordbruksprodukter fr�n de rika l�nderna. Ut�ver detta betonas �ven vikten av billigt uts�de, mikrokrediter, r�ttvis handel, kvinnors r�tt att �ga mark och kapital samt en gr�n revolution som �r demokratisk, uth�llig och som fokuserar p� de fattigaste. Sist, men inte minst, kr�ver de gr�na skuldavskrivning och andra metoder som g�r att de fattiga l�nderna har r�d att avskaffa sin fattigdom.

Likt den politiska v�nstern f�rordar de gr�na en utj�mnande politik som f�renklat g�r ut p� att via skattesystemet och p� andra s�tt f�ra �ver resurser fr�n de mer bemedlade till de mindre bemedlade. Men de t�nker sig ocks� att alla skulle gynnas av ett system d�r vi delade p� jobben, d�r utbildning, h�lsov�rd, infrastruktur, vatten och s� vidare �r tillg�ngligt (och helst gratis) f�r alla. De gr�na vill bevara lönearbetet som institution liksom merparten av de förmåner som är knutna till lönearbetet. Dock poängterar de också att arbete och produktivt deltagande är mer än bara lönearbete, och att det finns annat än pengar som gör att människor engagerar sig, och arbetar, för olika saker. De menar att ett socialt skyddsnät är viktigt, bland annat eftersom jobben inte räcker till alla, och att detta bör vara mer heltäckande än idag. När det kommer till beskattning så vill de beskatta miljöskadliga verksamheter mer och arbete mindre. Syftet med detta är att gynna miljö såväl som sysselsättning. De gröna vill också möjliggöra för föräldrar att vara hemma längre med egna barn.

Solidaritet med framtidens liv

Som en tredje stapel i det gröna kapitlet menar gröna att kommande generationerna måste beaktas vid ett politiskt beslut. Exempelvis har historiska koldioxidutsläpp från och med neolitiska revolutionen inneburit att världens klimat hållit en stabil temperatur under en period som annars hade varit i det långa loppet kylande (se Milanković-cykler). På senare tid har växthusgasutsläppen, kopplat med annan mänsklig miljöpåverkan skapat det så kallade holocenutdöendet. Grön ideologi vill gärna slippa det massutdöendet, av flera anledningar: delvis för att människan inte kan försörja sig själv på en planet utan biologisk mångfald; delvis (ur ekosofins perspektiv) för att hela arter utrotas. Historiskt har detta bland annat betytt att miljökampen stått emot den förmågan kärnvapen har att kyla ned hela jordens medeltemperatur med flera grader, men även förbrukningen av diverse kemikalier som står för artutdöendet.

Den sista solidariteten har ofta blandats ihop med de andra två, av anledningen att "framtidens liv" ofta kan vävas in i de andra solidariteterna.

Ekonomin - kritik mot storskalighet, monopol och centralism etc.

Ett till fokus för dagens gröna rörelse är kritiken mot oreglerad, eller felreglerad, marknadsekonomi. Det pågår en diskussion inom den gröna rörelsen om hur man skall se på frihandel, men alla gröna tycks ense om att nuvarande form av frihandel inte är bra. Nära kopplat till kritiken mot den faktiskt existerande marknadsekonomi, frihandeln och globaliseringen (som de menar får negativa konsekvenser för såväl människor som natur) finns kritiken mot centralism, storskalighet, monopol, planekonomi och överbyråkratisering. Den gröna rörelsen är också starkt kritisk till ekonomiskt tunga organisationer såsom Europeiska unionen, Internationella valutafonden, Världsbanken, Federal Reserve med flera, som de tycker står på de privilegierades sida istället för de fattigas och miljöns. Detsamma gäller de stora transnationella företagen, som de menar ofta beter sig moraliskt tvivelaktigt i fattiga länder.

Djupekologi

Huvudartikel: Djupekologi

Den gröna rörelsen är inspirerade av den så kallade djupekologin. Viktiga principer inom den (som främst har formulerats av den norska filosofen Arne Næss) är att

stå för helhetstänkande och relationstänkande,
jämna ut resursfördelning inom och mellan länder (se Rättvist miljöutrymme),
decentralisering, ökad självförsörjning för mindre enheter och ökar självstyre,
betona vikten av lokalsamhället, grannskapet, daglig gemenskap människor emellan,
verka för mångsidighet, mångfald och självutveckling,
skydda och respektera minoritetskulturer och lokalt kulturliv,
hysa respekt för allt liv i sin helhet, det är viktigt att se att allt hänger samman,
kämpa mot förtryck av alla individer, oberoende av folkgrupp, kön eller art och
skapa ett annat synsätt på naturen, att se den egna individen mer som en del av naturen än naturen som ett det.

Politiska ståndpunkter

Energi

Den gröna ideologin förespråkar sparsamhet med energi och övergång till förnybara energikällor som vindkraft och solenergi. Motstånd mot kärnkraft och fossila bränslen utgör en del av ideologins kärna.

Kretsloppsekonomi

Huvudartikel: Kretsloppsekonomi

Ett grönt förhållningssätt till ekonomi innebär något som kallas för kretsloppsekonomi. Man ser inte ekonomin som en avskild enhet, utan integrerad med den omgivande miljön (observera att miljö inte bara syftar på natur, utan även inkluderar mänsklig miljö i begreppet). Om man utvinner en naturresurs, har man inte skapat något, utan bara omvandlat den från ett tillstånd till ett annat. Avverkar man en skog räknas det, enligt nationalekonomisk synvinkel som en tillväxt. Man har omvandlat naturkapitalet till konkreta pengar. Kretsloppsekonomin menar att det är ett kortsiktigt perspektiv, naturkapitalet har gått förlorat för gott. Man kan inte utvinna resurser i snabbare än de hinner återväxa av sig själv. Bara när de gör det är det en faktisk tillväxt.

Social välfärd

Många gröna partier förespråkar en omställning från dagens sociala skyddsnät som, utöver en tryggad grundersättning, utgår som procent på inkomsten till ett system byggt runt en så kallad basinkomst, en ersättning som tillfaller alla oavsett om man har en inkomst eller inte. Finansiering av basinkomst sker genom att alla eller merparten av samhällets ekonomiska bistånd/bidrag och socialförsäkringar slås ihop till ett enda system (ofta i kombination med nedskärningar eftersom samma summa pengar som tidigare tillföll dem utan inkomst nu ska delas på fler personer när även de med inkomst ska få ekonomisk ersättning).

Hälsa, vård och omsorg

Vissa gröna politiker vill ha hårda restriktioner för farliga konsumentvaror som alkohol och tobak, medan andra är att betrakta som drogliberaler och vill tillåta cannabis. De gröna på den europeiska kontinenten är oftare drogliberala än de svenska gröna.

Internationella relationer

De gröna är motståndare till militärt våld, och motsätter sig därför militära satsningar. Miljöpartiet i Sverige vill med många andra gröna partier i Europa reformera^{[förtydliga]} EU:s organisation.

Familje- och genuspolitik

De gröna har en mycket frihetlig hållning i familjepolitiken. De stöder samkönade äktenskap och samkönade pars rätt till adoption. Vissa gröna politiker förespråkar också rätt till månggifte. Jämställdhet är ett viktigt mål inom den gröna ideologin, men de tillhör inte någon bestämd inriktning inom feminismen.

Jordbruk, djurrätt och kosthållning

De gröna förespråkar ekologiskt jordbruk, fritt från kemikalier och GMO. De förespråkar ofta även djurrätt och vegetarisk kost.

Se även

Referenser